Zoonoser är sjukdomar som sprids naturligt från djur till människa antingen via direktsmitta, via vektorer, förorenat vatten eller livsmedel.Jordbruksverket. (2017). Smitta mellan människa och djur. Läst 18 april 2017.Bauman, R.W. (2017). Microbiology with Diseases by Taxonomy. Uppl. 5. Pearson. . Det finns bakteriella zoonoser, virala zoonoser och parasitära zoonoser.Källenius, G., Svensson, S.B. (2001). Zoonoser. Uppl. 1. Studentlitteratur: Lund. Zoonotiska sjukdomar kan vara orsakade av olika typer av patogener, som bakterier, parasiter, svampar och virus. Sjukdomarna kategoriseras ofta efter deras överföring (t.ex. via vektor eller via livsmedel), typ av patogen (parasiter, virus, bakterier eller protozoer) samt grad av överförbarhet. Över 60 procent av alla infektionssjukdomar som identifierats är orsakat av patogener som delas med djur, både vilda djur, sällskapsdjur och boskap. Zoonoser är alltså en vanlig orsak till sjukdom och årligen blir miljarder människor i världen sjuka av zoonoser i form av t.ex. bakterier som uppkommit i livsmedel som salmonellaWHO. (2017). Zoonoses and the Human-Animal-Ecosystems Interface Läst 14 april 2017. Hittills har över 200 olika zoonoser identifierats över hela världen.
Samspel zoonos och människa Vilka sjukdomar som drabbar människa förändras över tid, en del har försvunnit (exempelvis smittkoppor), en del minskar i betydelse på grund av förändrade levnadssätt, hygien, sjukvård och medicinska framsteg, medan andra har tillkommit på senare tid. På engelska pratar man om emerging infectious disease för sjukdomar som under den senaste 20-årsperioden ökat i incidens, och som kan förväntas öka i betydelse i framtiden. Många av dessa sjukdomar orsakas av zoonotiska patogener och kan komma att får stor betydelse i framtiden.
Förändringarna i sjukdomars antal och utbredning är ett samspel mellan människan, mikroorganismerna och djuren, samt miljön och klimatet. För de flesta zoonotiska sjukdomar är de mikroorganismer som orsakar sjukdom beroende av deras värd (djur och människa och ibland vektor) för överlevnad och utveckling. När människan förändrar den yttre miljön som t.ex. industrialisering, bosättning på nya platser, ökad djurproduktion samt ökad användning av antibiotika, påverkar det i sin tur mikroorganismernas levnadsvillkor.Generellt så har virus, bakterier och andra parasiter en betydligt kortare generationstid än människan och kan därför utvecklas i en mycket snabbare takt. Ett tydligt exempel på det pågår i nutid där sjukdomsbringande bakterier snabbt utvecklar resistens mot antibiotika som människan tagit fram för behandling av infektion samt för tillväxtbefrämjande behandling av boskap.Gluckman, P., Beedle, A., Buklijas, T., Low, F., Hanson, M. (2016). Principles of Evolutionary Medicine. Uppl. 2. Oxford. S. .
Befolkningstillväxten och ökad urbanisering gör att människor kommer att leva tätare och därigenom ökar risken för framtida zoonoser. Ett annat exempel på urbaniseringens roll för zoonosspridning är sambandet mellan en växande folkmängd på jorden och en ökad risk för patogener i. När befolkningen ökar behövs mer föda för att försörja människor, vilket kan skapa större och fler djurbesättningar i närhet till (eller inom) städer och därigenom en större risk för spridning av patogener i livsmedel.
Zoonosers uppkomst Majoriteten av de zoonotiska infektioner vi känner till har sitt ursprung i den gamla världen (Afrika och Eurasien). Genom historien har risken att infekteras av zoonoser förändrats. När mänskligheten gick från ett liv som jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare skapades större möjligheter för patogener att sprida sig mellan djur och människa, dels för att människorna blev fler men också för att de levde tätt tillsammans med domesticerade djur. Exempel på sjukdomar som smittat från boskap till människa är tuberkulos via nötkreatur, kikhosta från får samt påssjuka som tros komma från gris.Brynhildsen, L., Brändén, H. (2012). Biologi 2. Natur och Kultur. Stockholm. . I senare tid när handel och resande fått en större roll har ytterligare möjligheter skapats för patogener att sprida sig. Av de infektionssjukdomar vi känner till hos människan idag är en stor andel betraktade som zoonoser, i vissa studier mellan 50 och 60 procent.Morse, S.S., Mazet, A.K.M., Woolhouse, M., Carroll, D., Karesh, W.B., Zambrana-Torrelia, C., Lipkin, W.I., Daszak, P. (2012) Prediction and prevention of the next pandemic zoonosis. The Lancet. 380: 1956-65. doi.10.1016/S0140-6736(12)61684-5. Läst 14 april 2017. I och med att människor började att leva tätt intill varandra och med djur fick hygien och avfallshantering en allt större betydelse för att minska infektionsrisk. Bristande hygienmöjligheter och livsmedelshantering är än idag bidragande faktorer för smittspridning av zoonoser men det är viktigt att betona att smittspridning inte är begränsade till enbart fattiga delar av världen där god hygien som rent vatten kan vara en bristvara. Zoonoser är en global hälsorisk.Karesh, B.W., Dobson, J., Lloyd-Smith, J.O., Lubroth, J., Dixon, M.A., Bennett, M., Aldrich, S., Harrington, T., Formenty, P., Loh, E.H., Machalaba, C.C., Thomas, M. J., Heymen, D.L. (2012). Ecology of zoonoses: natural and unnatural histories The Lancet. 380: 1936-45. doi. 10.1016/S0140-6736(12)61678-X. Läst 16 april 2017.
Zoonotiska pandemier De flesta zoonotiska patogener är begränsade till regioner och smittar ett fåtal personer, men vissa har haft en stor negativ påverkan på mänskligheten. Exempelvis Spanska sjukan som uppkom 1918 och som tog 50 miljoner människors liv i en global pandemi. Spanska sjukan orsakades av ett influensa A virus av subtypen H1N1, vars ursprung var vilda fåglar. Andra influensavirus som spridit sig snabbt och blivit till pandemier är Asiatiska influensan år 1957, Hongkonginfluensan år 1968. och influensaviruset H1N1 även benämnt svininfluensan (2009). Under 2000-talet har även zoonotiska coronavirus orsakat epidemier: sars 2003 (fladdermusburet), mers sedan 2012 (kamel- och fladdermusburet), och covid-19 sedan 2019. Historiskt sett är digerdöden den pandemi som givit störst avtryck hos mänskligheten. Denna sjukdom orsakades av bakterien Yersinia pestis, där smitta skedde från det infekterade värddjuret svartråttan som via loppor spred smittan till människor via bett. Det har beräknats att digerdöden dödade så många som var tredje person i Europa under 1300-talet.
Smittvägar Livsmedel är en viktig smittväg för många zoonoser, särskilt om livsmedlet inte har upphettats tillräckligt. Två exempel på livsmedelsburna zoonoser är salmonella, som kan smitta via ägg, kött, sallad eller bladgrönsaker,Statens Veterinärmedicinska Anstalt. (2017). Salmonellos som zoonos. Läst 18 april 2017. och campylobacter som är vanligt förekommande i kyckling. Kontaktsmitta från djur är en annan vanlig smittväg, där djuren i vissa fall bär på smitta utan att själva vara sjuka. En tredje smittväg är så kallad vektorburen smitta, där t.ex. myggor eller fästingar sprider smittämnet från ett infekterat djur till människa. Hit hör borrelia och harpest bland annat. Vid zoonotisk smitta tar vektorn upp smittämnet från ett vilt eller tamt djur och överför det till en människa i samband med blodmål. Insekter som exempelvis flugor kan också vara mekaniska vektorer och sprida bakterier från t.ex. infekterade sår till livsmedel eller andra icke infekterade sår.Ericson, E., Ericson T., (2009). Klinisk mikrobiologi. Uppl. 4. Liber AB. . Vissa zoonoser kan också spridas via luft eller vatten.
Riskspridning Spridningsförekomsten av smitta i Sverige av zoonoser kan förändras genom bland annat klimatförändringar, men även hur födoämnen av djur framställs samt djurtransporter.Folkhälsomyndigheten. (2015). Zoonosberedskap. Läst 14 april 2017.
Vissa salmonellabakterier (exempelvis Salmonella typhi) har hög spridning och kan leda till sepsis medan andra salmonellabakterier (exempelvis Salmonella enteritidis) har betydligt lägre spridning och infektionerna kan självläka. I Sverige anmäls cirka 4000 fall av salmonella varje år. Bristande hygien är en stor bidragande orsak till dessa sjukdomar.
Även direktkontakt mellan besökare och djur från olika jordbruksgårdar bidrar till smittspridning av zoonoser. Högst antal besökare sker under sommartiden på blandade jordbruksgårdar. De besökare som kunde sprida flest sjukdomar mellan gårdarna var de som var förknippade med olika djurarter och besättningar.Noremark, M, Frossling, J, Lewerin, S Sternberg. 2013. A survey of visitors on Swedish livestock farms with reference to the spread of animal diseases. BMC Veterinary Research. Vol.9. DOI: 10.1186/1746-6148-9-184sid.184. Läst 24 april 2017.
Jordbruk och miljö är faktorer som i framtiden kommer vara kopplade till uppkomsten av nya zoonoser.Jones, B.A., Grace, D., Kock, R., Alonso, S., Rushton, J., Said, M.Y., McKeever, D., Mutua, F., Young, J., McDermott, J., Pfeiffer, D.U., (2013). Zoonosis emergence linked to agricultural intensification and environmental change. PNAS. Doi. 10.1073/pnas.1208059110. Läst 18 april 2017. En ökad risk för uppkomsten av zoonoser är bland annat intensiva jordbruk och miljöförändringar. När det gäller vilda djur så bedöms risken för nya zoonoser att vara störst närmast ekvatorn då dessa områden både har störst biodiversitet samt genomgår en snabb omvandling på grund av ökad befolkning. Även spridning av vissa virus via vektor kan öka om gården och marker bevattnas, då antalet vektorer ökar i mängd.
Skydd mot zoonoser Vaccinering kan ge skydd mot infektioner genom att i förväg bygga upp immunförsvaret mot specifika virus som t.ex. mässlingen, röda hund och polio. Vaccinering minskar möjligheten för patogenen att infektera nya individer och den grad av populationen som behöver vara vaccinerad (på engelska herd immunity) för att stoppa fortsatt smitta beror bland annat på hur infektiöst smittämnet är och om det är begränsat till enbart människa (som smittkoppor) eller är en zoonotisk smittaIwarson, S., Norrby, R. (2007). Infektionsmedicin: epidemiologi, klinik, terapi. Uppl. 4. Säve Förlag. .
Hos domesticerade djur är det brist på vaccin mot zoonotiska parasiter. De anti-parasitvacciner som finns är mot rundmask samt vaccin mot fästingar. Förutom parasitvacciner finns en handfull antiprotozoala vacciner för domesticerade djur. Genom att vaccinera domesticerade djur kan spridning av zoonotiska sjukdomar som sprids via slaktat kött till människan minskas. Än så länge används i huvudsak mediciner för behandling då det är billigare. En risk finns dock att dessa senare påträffas i det slaktade köttet.Anja Joachim (2016). Vaccination against parasites – status quo and the way forward. Porcine Health Manag., doi: 10.1186/s40813-016-0047-9, Läst 25 april 2017.
För vektorburna sjukdomar är minskad kontakt med vektorn en kostnadseffektiv väg att gå. Exempelvis kan myggnät runt sängar eller myggfönster reducera risken att bli biten och därigenom minska risken för smittspridning. För myggor och fästingar kan det också vara effektivt att t.ex. ha täckande kläder på sig eller bära myggnät så att risken för bett och stick från mygga eller fästning minimerasKarolinska Institutet. (2016). Akira Kanekos dröm: Utrota malaria. Läst 20 april 2017.
Gödsel ska ej användas som gödning på grönsaker som nästintill är färdiga för skörd då spridning av smittämnen från avföring då kan ske. God livsmedelshygien på slakterier är också viktigt för minskad smittorisk för köttprodukter, exempelvis att se till att djurens tarminnehåll inte infekterar övriga delar av djuret under slakt och styckning och att produkterna förpackas och hanteras korrekt.