1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 364 dagar av året (365 under skottår).

Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern

Högtider Maria, Guds moders högtid

Nationaldagar (till minne av självständigheten från Frankrike 1804) (till minne av självständigheten från Storbritannien 1956)

Flaggdagar Kuba: Triunfo de la Revolución Italien: Konstitutionsdagen Litauen: Flaggans dag Taiwan: Republikens dag

Övrigt Emancipationsdagen Public domain day Gemensam namnsdag

Namnsdagar I den svenska almanackan Den 1 januari är gemensam namnsdag för alla namn som inte finns med i namnlängden. Nuvarande – Nyårsdagen Föregående i bokstavsordning Nyårsdagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Nyårsdagen 1901–1985 – Nyårsdagen 1986–1992 – Nyårsdagen 1993–2000 – Nyårsdagen Från 2001 – Nyårsdagen

Finlandssvenska almanackan

Nuvarande från 1964 – Nyårsdagen

I föregående revideringar 1929–1963 – Nyårsdag

Händelser Före 1900-talet 153 f.Kr. – Upproren i romerska republikens hispaniska provinser tvingar årets konsuler att ta över sina ämbeten tidigare än årets traditionella inledningsdatum, som är 15 mars, en förändring som blir permanent. Det anses att konsekvensen blir att 1 januari från och med nu blir den första dagen på det romerska året. 404 – De sista gladiatorspelen hålls i Rom. Anledningen är att det romerska riket nyligen har antagit kristendomen som statsreligion och därmed börjar förbjuda gamla romerska företeelser, som anses ”hedniska”, däribland gladiatorspel. 1438 – Den österrikiske hertigen Albrekt II, som har blivit kung av Ungern två veckor tidigare, kröns i Stuhlweißenburg, några mil från Budapest. Senare samma år väljs han till både kung av Böhmen och av Tyskland, men stupar i ett fälttåg mot osmanerna året därpå. 1501 – Ett antal svenska rådsherrar träffas för att "skydda Sverige mot kungens övervåld", vilket i klartext betyder att de tänker avsätta danske kung Hans som svensk regent. Sten Sture den äldre, Svante Nilsson (Sture) och Hemming Gadh är tre av de mest namnkunniga på mötet. Svenska rikets frihet från den danska kronan är därmed den deklarerade avsikten. Senare under året avsätts kungen och Sten Sture blir på nytt svensk riksföreståndare. 1559 – Vid Kristian III:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik II. 1719 – Sedan de svenska karolinersoldaterna i Trondheim, under Carl Gustaf Armfeldts befäl, har fått beskedet om Karl XII:s död en månad tidigare, inleder de en ödesdigra marsch för att återtåga till Sverige över fjällen, där många av dem fryser ihjäl i den kyla och snöstorm, som drabbar dem. De första soldaterna når byn Handöl i Jämtland den 3 januari, de sista den 13 januari. 1739 – En fransk forskningsexpedition ledd av Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier upptäcker en ö utanför den antarktiska kontinenten, som efter honom får namnet Bouvetön. På grund av packis kan man dock inte landstiga där. 1928 annekteras ön för Norges räkning av en norsk expedition, vars medlemmar blir de första människor som landstiger på ön. 1804 – Den franska kolonin Saint-Domingue, på västra delen av den västindiska ön Hispaniola, utropar sin självständighet från Frankrike, efter ett framgångsrikt slavuppror och antar namnet Ayiti (som betyder ”Jordens hem/moder” på ett av öns inhemska språk och ”Heligt land” på de afrikanska slavarnas). Frankrike erkänner dock inte självständigheten förrän 1825. 1855 – Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund. 1869 – Hesslemeteoritens nedslag, första bevittnade meteoritnedslag i Sverige 1879 – Sverige inför normaltid, så att landets klockor ska visa samma tid oavsett var i landet man befinner sig. Tidigare har det var så mycket som 24 minuters tidsskillnad mellan de västligaste och östligaste delarna av landet, eftersom man har gått efter solens position på himlen. Den nya enhetliga tiden kallas också järnvägstid, eftersom järnvägens exakta tidtabeller är en av anledningarna till att den införs. Tidigare har man nämligen på varje station fått ha en klocka för tågens tider och en för den lokala tiden och även tabeller för hur avgångstiderna ska räknas om till lokal tid. 1892 – Immigrantstationen på ön Ellis Island i New Yorks inlopp öppnas för att ta emot invandrare till USA. Fram till dess att stationen stängs 1954 passerar 20 miljoner invandrare genom den, varav 12 miljoner släpps in i landet.

1900–1949 1901 – De brittiska kolonierna New South Wales, Queensland, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia slås samman och bildar Statsförbundet Australien, som en självstyrande dominion inom det brittiska imperiet, då den lag om detta, som har antagits av det brittiska parlamentet året innan, träder i kraft. Den nya staten blir alltså i stort sett självständig från Storbritannien, men behåller ändå den brittiska monarken (då drottning Viktoria) som formellt statsöverhuvud, som representeras i landet av en generalguvernör, även om det blir den australiska premiärministern, som i praktiken leder landets styrelse. 1911 – Skånska Eslöv, som sedan 1875 har varit köping, då den bröts ut ur Västra Sallerups landskommun, eftersom den då började bli en betydande järnvägsknut, har nu vuxit tillräckligt för att få stadsprivilegium och därmed bli egen stad. Vid den svenska kommunreformen 1971 är orten också tillräckligt stor för att få bilda egen kommun. 1912 – Sedan det kinesiska kejsardömet har störtats året innan utropas Kina till republik. Kejsar Puyi abdikerar den 12 februari, men får formellt behålla sin kejsartitel fram till 1924, då han fördrivs från den Förbjudna staden. 1913 – Den svenska Socialstyrelsen börjar sin verksamhet, som innebär att vara förvaltningsmyndighet för frågor som rör hälso- och sjukvård i Sverige. 1914 – De brittiska protektoraten Norra och Södra Nigeriaprotektoratet slås samman och bildar Kolonin och protektoratet Nigeria. De båda tidigare protektoraten har funnits sedan 1900, men slås nu samman, för att man bättre ska kunna koordinera ekonomin i området och försvaret mot tyskarna, eftersom den militära spänningen mellan Storbritannien och Tyskland blir allt skarpare (på sommaren samma år utbryter första världskriget, där Storbritannien och Tyskland står på motsatta sidor). 1925 Sedan den norska huvudstaden Oslo brann ner 1624 har den återuppbyggda staden haft namnet Kristiania efter den dåvarande dansk-norske kungen Kristian IV. Denna dag återtas dock det gamla namnet Oslo. Lite mer än nio månader efter att Sveriges radio har grundats, under namnet AB Radiotjänst, inleds dess första radiosändningar, genom att Sven Jerring klockan 10.55 påannonserar en utsändning av högmässan från Sankt Jakobs kyrka i Stockholm. Radioprogrammet är till en början blygsamt, med några timmar varje kväll, men snart utökas det med en halvtimme mitt på dagen och redan 1933 sänder Radiotjänst ungefär åtta timmars radio om dagen. 1926 – Den uppländska köpingen Lidingö, som har bildats 1910 genom ombildning av Lidingö landskommun, får stadsprivilegium och blir Lidingö stad. Vid kommunreformen 1971 ombildas den till Lidingö kommun. 1928 – Var verksamheten på Centrala Flygverkstaden Västerås i full gång. Verkstadens syfte var främst reparation av flygplan och radiomateriel med en viss licenstillverkning av flygplan och detaljer till radioutrustning. 1929 – Den svenska arbetsdomstolen inrättas och har till uppgift att göra domstolsprövningar i arbetsrättsliga mål. Fackföreningar och arbetsgivare kan väcka talan direkt i arbetsdomstolen, medan enskilda arbetstagare väcker talan i tingsrätten, varvid arbetsdomstolen blir högsta instans. 1934 – Det amerikanska militärfortet Alcatraz, som ligger på ön Alcatraz Island i närheten av Golden Gate-bron i San Francisco, omvandlas till federalt fängelse, där alltså brottslingar från hela USA kan spärras in. Fram till stängningen 1963 försöker totalt 36 fångar fly, varav 15 omkommer under flyktförsöket och 18 åter infångas. Den 11 juni 1962 flyr fångarna Frank Lee Morris och John och Clarence Anglin, vilka aldrig infångas. Huruvida de lyckas fly är oklart, eftersom deras kroppar aldrig återfinns. 1939 – På mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar till landet. 1940 – Den värmländska orten Karlskoga, som har haft namnet sedan hertig Karls besök i slutet av 1500-talet, får stadsprivilegium och behåller namnet Karlskoga, även om det är på förslag att den nya staden ska anta namnet Bofors. 1941 – Fem procents omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige. Anledningen är att man under det rådande andra världskriget vill öka statens inkomster och efter kriget (1947) avskaffas omsen, för att sedan återinföras 1960. 1942 Den hälsingska köpingen Bollnäs slås samman med Björkhamre och bildar Bollnäs stad, som 1971 blir Bollnäs kommun. Kumla landskommun i Närke får stadsprivilegium och bildar Kumla stad, vilken 1971 ombildas till Kumla kommun. All offentlig belysning i Sverige inskränks och reklamskyltarna släcks. Detta är del av de allmänna mörkläggningskampanjer, som förs över större delen av Europa, för att besättningen på fientliga plan inte ska se att fälla bomber över landets territorium (för Sveriges del främst för att inte krigförande länders plan av misstag ska fälla bomber här). 1944 – Det gamla svenska radioanropet Stockholm-Motala, som har använts för att Radiotjänst har sitt säte i Stockholm, men utsändningarna har skett via den kraftiga radiosändaren i Motala, byts ut mot Sveriges Radio. 1947 Den danska fackföreningen Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, byter namn till Husligt Arbejderforbund efter ett beslut föregående år.FOA – 1947 Källskatt (alltså att skatten dras från lönen innan löntagaren har fått pengarna, istället för att man ska behöva spara en del av lönen till skatt, som betalas in efteråt) införs i Sverige. För att underlätta detta införs samma dag personnummer, där samtliga svenska medborgare får ett niosiffrigt nummer, varav de första sex siffrorna utgör personens födelsedatum och de sista tre siffrorna är födelsenummer, som bland annat talar om vilket kön man har. En fjärde kontrollsiffra införs 1967. 1948 Den nya svenska rättegångsbalken, som har antagits 1942, träder i kraft och är den ännu () gällande. En ny svensk lag om folkpension träder i kraft. I och med denna blir pensionen inte längre inkomstprövad och blir också en rättighet för alla svenska medborgare.

1950–1974 1951 – Den värmländska köpingen Säffle får stadsprivilegium och blir därmed den sista svenska ort, som blir stad. Efter följande års kommunreform försvinner nämligen anledningen att utdela stadsprivilegier. 1952 – Det svenska förbudet mot kloster, som har funnits sedan reformationen på 1500-talet, avskaffas och därmed blir det åter tillåtet att grunda kloster i Sverige. Det dröjer dock till 1963, innan Sveriges första moderna kloster grundas i skånska Glumslöv och även om den en gång svenska Birgittinorden har kunnat återvända till Sverige 1935 är det inte förrän samma år, som dess kloster i Vadstena återupprättas. 1954 – Riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen på varor och tjänster, införs i Sverige. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så svenska affärer kan sätta vilka priser de vill.