Sankt Olofs socken i Uppland ingick från 1714 i Ärlinghundra härad, uppgick 1948 i Sigtuna stad, ingår sedan 1971 i Sigtuna kommun och motsvarar från 2016 Sigtuna Sankt Olofs distrikt.

Socknens areal var 22,86 kvadratkilometer land.Sankt Olofs socken Nordisk familjebok band 20 1915 År 1912 fanns här 403 invånare. Godsen Venngarn och Lövstaholm samt Sankt Olofs domkyrka i Sigtuna ligger i socknen.

Administrativ historik Sankt Olofs socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till S:t Olofs församling. För de borgerliga frågorna bildades tillsammans med Sankt Olofs socken Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun. Den gemensamma landskommunen inkorporerades 1948 i Sigtuna stad som 1971 ombildades till Sigtuna kommun. Församlingen uppgick 2002 i Sigtuna församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Sigtuna Sankt Olof, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ärlinghundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets dragonkår, Livskvadronen, Livkompaniet. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Roslags 2:a båtsmanskompani.Om Roslags båtsmanskompanier

Geografi Sankt Olofs socken ligger norr och öster om Sigtuna kring Garnsviken och norr om Sigtunafjärden. Socknen är en slättbygd med skogklädda höjder.

Namnet Namnet skrevs 1344 ecclesia Beati Olaui Sictonie, vilket består av namnet på kyrkans skyddshelgon.

Stavningen fastställdes 31 oktober 1913.

Se även S:t Olofs församling

Referenser

Vidare läsning Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, del 3 Hermes 1952 libris

Externa länkar

Kategori:Socknar i Ärlinghundra härad

Kategori:Indelningar i Sigtuna kommun