5 april

5 april är den 95:e dagen på året i den gregorianska kalendern (96:e under skottår). Det återstår 270 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1801, 1863, 1874, 1885, 1896, 1931, 1942, 1953, 2015, 2026, 2037, 2048, .

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Irene och Irja Föregående i bokstavsordning Irene – Namnet fanns, tillsammans med Irenes, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på 4 april och fanns där fram till 2001, då det flyttades tillbaka till dagens datum. Irenes – Namnet fanns, tillsammans med Irene, till minne av det grekiska helgonet Irenes, på dagens datum före 1901, då det utgick. Irja – Namnet infördes 1986 på 13 augusti, men flyttades 1993 till 4 april, och 2001 till dagens datum. Nancy – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 17 november och utgick 2001. Nanna – Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 3 april. Nanny – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Irenes och Irene 1901–1985 – Nanna 1986–1992 – Nanna, Nancy och Nanny 1993–2000 – Nanna och Nanny Från 2001 – Irene och Irja Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2015 –Irene, Ira I föregående revideringar 1929–2014 – Irene

Händelser 823 – Lothar I blir krönt till romersk kejsare för andra gången. Första gången var 817, då hans far Ludvig den fromme lät kröna honom till medkejsare i Aachen, och denna gång är det påven Paschalis I som kröner honom i Rom. Därmed erkänner kyrkan Lothar som kejsare, så när fadern dör 840 råder inga tveksamheter om vem som blir hans efterträdare. 1058 – Benedictus X blir vald till påve av ett elektorskollegium av kardinaler i Rom. Snart börjar dock vissa av dem hävda, att valet är ogiltigt och att vissa av rösterna har varit köpta, varför de tvingas fly från Rom. Benedictus börjar dock av allt fler betraktas som illegitim och snarare motpåve och i december väljs i stället Nicolaus II till påve, varpå Benedictus i januari året därpå blir avsatt. 1242 – En novgorodsk styrka på 4 000–5 000 man, ledd av härföraren Alexander Nevskij, besegrar en jämstark tysk invasionshär ledd av furstbiskop Hermann av Dorpat, i slaget på sjön Peipus (även känt som slaget på isen). Därmed stoppas Tyska ordens expansion österut och dess invasion av Novgorod. Tillsammans med segern över svenskarna vid Neva två år tidigare, som för tillfället har stoppat den svenska expansionen österut, leder detta till att Alexander Nevskij snart får status av novgorodsk och sedermera rysk nationalhjälte. 1547 blir han därför helgonförklarad av den ryska ortodoxa kyrkan. 1697 – Då den svenske kungen Karl XI dör i magcancer efterträds han som enväldig kung av Sverige av sin endast 14-årige son Karl XII. Redan samma höst blir den då 15-årige Karl XII myndigförklarad och övertar riksstyrelsen och tre år senare utbryter stora nordiska kriget, som kommer att vara resten av Karl XII:s liv. 1786 – Den svenske kungen Gustav III låter instifta Svenska Akademien vid en ceremoni i Börshuset i Gamla Stan i Stockholm, efter mönster från den franska, sedan han har meddelat sitt beslut om instiftande den 20 mars. Akademien ska vara ”ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhälle skall nu ock evärdeligen bära namn af Svenska Academien” och dess främsta uppgift blir att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”. Därför är Akademien idag mest känd för att den utger en ordlista och en ordbok samt, sedan 1901, utser varje års nobelpristagare i litteratur. Akademiens valspråk blir ”Snille och smak” och eftersom den alltid består av 18 ledamöter kommer den också att kallas ”de aderton”. 1874 – Operetten Läderlappen (Die Fledermaus), som är komponerad av Johann Strauss den yngre och har libretto av Karl Haffner och Richard Genée, har urpremiär i Wien. Den bygger på farsen Fängelset (Das Gefängnis) av Roderich Benedix. 1877 – De båda tyska ingenjörerna Hermann Blohm och Ernst Voss grundar skeppsvarvet och maskinfabriken Blohm + Voss i Hamburg. Företaget existerar än idag () och bygger marinfartyg, färjor och andra passagerarfartyg samt jakter (före och under andra världskriget tillverkar de även flygplan). 1910 – I Frankrike införs en lag, som förbjuder kärlekspar att kyssas på järnvägsstationer. Kyssandet anses nämligen kunna orsaka tågförseningar, när älskande blir alltför långdragna i sitt avskedstagande av varandra. 1933 – Den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag (upprättad av Nationernas förbund 1923 för att slita tvister mellan stater) avgör frågan om vem som har rätten till östra Grönland i dansk favör. Sedan unionsupplösningen 1905 har Norge hävdat att de danska anspråken på Grönland är ogiltiga, eftersom ön var norsk besittning före 1814, och 1931 har en norsk valfångare på eget initiativ ockuperat det obebodda östra Grönland. Nu är alltså frågan avgjord till Danmarks fördel och Grönland blir sedermera en dansk provins, som först i slutet av 1900- och början av 2000-talet har börjat få viss egen självständighet. 1955 – Winston Churchill avgår från sin andra period som Storbritanniens premiärminister och som partiledare för de konservativa av hälsoskäl, då han nu är 80 år gammal, och efterträds av vice premiärministern Anthony Eden. Han sitter dock kvar som parlamentsledamot i nästan tio år till, fram till 1964, då han lämnar politiken några veckor före sin 90-årsdag, varefter han avlider ett halvår senare. 1982 – Sedan Argentina den 2 april har inlett Falklandskriget genom att invadera de brittiska Falklandsöarna i Sydatlanten, beslutar den brittiska regeringen denna dag att besvara anfallet genom att sända en flottstyrka till öarna. 1992 – Bosnien och Hercegovina utropar självständighet, vilket leder till att Bosnienkriget startas. Serbiska styrkor anfaller huvudstaden Sarajevo, vilket blir början till belägringen av Sarajevo. 1994 – Artisten Kurt Cobain, sångare i Nirvana, begår självmord. 1998 – Akashi Kaikyō-bron, som går mellan den japanska huvudön Honshu och den mindre ön Awaji, öppnar för trafik. Vid öppnandet är bron världens längsta hängbro. 2008 – 10-åriga Engla Juncosa Höglund försvinner inte långt från sitt hem i Stjärnsund i Dalarna. Fallet väcker stor uppmärksamhet i hela Sverige och under en vecka deltar omkring 200 frivilliga i sökandet efter henne, innan den 42-årige Anders Eklund, som grips några dagar senare, sedan hans bil av en slump blivit fotograferad av en privatperson i trakten, erkänner att han har mördat flickan och visar var kroppen finns. Samma höst döms Eklund till livstids fängelse för mord och våldtäkt, sedan han även har erkänt mordet på Pernilla Hellgren i Falun 2000.

Födda 1447 – Katarina av Genua, italiensk mystiker och helgon 1568 – Urban VIII, född Maffeo Barberini, påve 1623–1644 1588 – Thomas Hobbes, engelsk filosof och politisk teoretiker 1719 – Axel von Fersen den äldre, svensk greve, riksråd och fältmarskalk, ledamot av Svenska Akademien 1786–1794 1732 – Jean-Honoré Fragonard, fransk målare 1739 Philemon Dickinson, amerikansk politiker, senator för New Jersey 1790–1793 Antoine-François Peyre, fransk arkitekt 1776 – Nils Månsson i Skumparp, svensk riksdagsman 1784 – Louis Spohr, tysk tonsättare och violinist 1788 – Franz Pforr, tysk målare under romantiken 1829 – Anne-Malène Wachtmeister, svensk hovfunktionär och grevinna på Ängsö slott 1832 – Jules Ferry, fransk statsman, Frankrikes konseljpresident 1880–1881 och 1883–1885 1837 – Algernon Swinburne, brittisk poet och kritiker 1842 – Hans Hildebrand, svensk arkeolog och riksantikvarie, ledamot av Svenska Akademien från 1895 1856 – Booker T. Washington, amerikansk författare och politiker 1875 – Jeanne Marie Bourgeois, fransk sångare, artist och dansös med artistnamnet Mistinguett 1876 – Maurice de Vlaminck, fransk målare 1882 – Jerzy Świrski, polsk militär 1883 – Walter Huston, kanadensisk-amerikansk skådespelare 1891 – Laura Vicuña, chilensk saligförklarad jungfru och martyr 1894 – Nikita Chrusjtjov, sovjetisk politiker, generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti 1953–1964 och Sovjetunionens premiärminister 1958–1964 1899 – Gunnar Ossiander, svensk skådespelare 1900 – Spencer Tracy, amerikansk skådespelare 1901 – Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare 1908 Bette Davis, amerikansk skådespelare Herbert von Karajan, österrikisk dirigent 1909 – Albert R. Broccoli, amerikansk filmproducent 1910 – Sven Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd 1948–1976 1912 Maria Edenhofer, österrikisk-svensk operasångare John Le Mesurier, brittisk skådespelare 1913 – Gustav Cederwall, svensk ämbetsman, nationalekonom och landshövding i Västmanlands län 1916 – Gregory Peck, amerikansk skådespelare 1920 – Arthur Hailey, brittisk författare 1921 – Ernst Wellton, svensk skådespelare 1922 – Stig Woxther, svensk skådespelare 1923 – Ernest Mandel, belgisk trotskistisk politiker och ekonom 1926 – Roger Corman, amerikansk regissör, producent och manusförfattare 1927 – Leo Myhrán, svensk skådespelare och inspicient 1928 – Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiassistent och manusförfattare 1929 Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare Hugo Claus, belgisk författare Ivar Giæver, norsk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1973 1933 – Frank Gorshin, amerikansk skådespelare 1934 – Roman Herzog, tysk kristdemokratisk politiker, Tysklands förbundspresident 1994–1999 1937 – Colin Powell, amerikansk general och försvarsstabschef, USA:s utrikesminister 2001–2005 1942 – Pascal Couchepin, schweizisk politiker, Schweiz näringsminister 1998–2002, president 2003 och 2008 samt inrikesminister 2003–2009 1944 – Peter T. King, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2021 1945 Marie Ahrle, svensk skådespelare Ove Bengtson, svensk tennisspelare 1946 Jane Asher, brittisk skådespelare Björn Granath, svensk skådespelare 1947 – Anki Lidén, svensk skådespelare 1949 – Rolf Wikström, svensk bluessångare, gitarrist och låtskrivare 1950 Marie Ahl, svensk skådespelare Agnetha Fältskog, svensk sångare och artist, medlem i gruppen Abba Jan Svensson, svensk popmusiker med artistnamnet Harpo 1951 – Bernie Ward, amerikansk talkshow-artist 1952 – Mitch Pileggi, amerikansk skådespelare 1953 – Lasse Anrell, svensk journalist och författare 1954 – Anna-Lotta Larsson, svensk sångare och skådespelare 1955 – Akira Toriyama, japansk mangatecknare 1956 – Anthony Horowitz, brittisk författare och manusförfattare 1961 – Lulu Carter, svensk inredare och tv-programledare 1962 Sara Danius, svensk litteraturvetare och professor i estetik, ledamot av Svenska Akademien 2013–2019 och dess ständiga sekreterare 2015–2018 Lana Clarkson, amerikansk skådespelare 1965 – Mike McCready, amerikansk musiker, gitarrist i gruppen Pearl Jam 1967 – Laima Zilporytė, litauisk tävlingscyklist 1969 – Pontus Kåmark, svensk fotbollsspelare och sportkommentator, VM-brons och mottagare av kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1994 1973 Pharrell Williams, amerikansk musikproducent och musiker med artistnamnet Skateboard P, medlem i gruppen N.E.R.D Josefin Crafoord, svensk radio- och tv-programledare 1976 Henrik Stenson, golfare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 2016 Kim Collins, neviansk löpare Fernando Morientes, spansk fotbollsspelare 1977 – Martin Plüss, schweizisk ishockeyspelare 1985 – Jan Smeets, nederländsk schackspelare 1987 – Balázs Hárai, ungersk vattenpolospelare 1988 – Alisha Childress, amerikansk volleybollspelare