Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är Sveriges största sjukhus och ett av de större i norra Europa. Verksamheten hade en omsättning på 19,4 miljarder kronor 2021. Sjukhuset bildades den 1 januari 1997 när akutsjukhusen Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus slogs ihop. Sedan 1 januari 1999 är SU en del av Västra Götalandsregionen.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har cirka 17 000 anställda och har verksamhet på fem platser i Göteborg och Mölndal: Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset, Högsbo sjukhus och Rågården (tidigare Lillhagsparkens sjukhus).
Uppdrag Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver länssjukvård för de cirka 1 miljon invånare som är bosatta i Storgöteborg, och högspecialiserad vård för invånarna i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige. Totalt har sjukhuset 2022 ansvar för 21 olika typer av Nationell högspecialiserad vård, jämfört med 13 vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Dessutom bedriver sjukhuset betydande forskning, i huvudsak tillsammans med Sahlgrenska akademin.
Historia
Föregångarna Föregångarna till Sahlgrenska var de tidiga sjukhus som fanns i Göteborg före 1782.
År 1665 finns uppgifter om ett sjukhus norr om Kvarnberget, där även en av stadens dricksvattenkällor låg. Samma år betalades 12 daler kopparmynt ”till Lars Eriksson för stenkörning till brunnen vid sjukhuset”. År 1696 uppges att stadstuktaren Anders Larsson hade sin bostad i sjukhuset. Informationen kommer bland annat från rådmannen och stadsfysicus Östrings bok Privilegia Xenodochii Gothoburgensis (”Privilegier för sjukhuset i Göteborg”). Huset revs efter den stora branden 1721, då placeringen intill stadens kruthus ansågs riskabel.Höglund, Hugo. Göteborgs kommunala sjukvård. Utgiven på uppdrag av sjukhusdirektionen och dess byggnadskommitté. Göteborg 1955. s. 9.
Planer på ett nytt sjukhus fanns redan 1709. När det första sjukhuset förstördes vid branden den 15 april 1721 beslutade stadens magistrat samma år att bygga ett nytt sjukhus ”under Ekskogen”, vid foten av Lilla Otterhällans södra del, nuvarande Kungshöjd, på en tomt som ungefär motsvarar Hvitfeldtsplatsen 3.Plan af Götheborgs Stad inom Fästningen, som wisar huru Byggnings=Grunderne och Gatorne äro indelte emillan de med Sten Reverterede Canaler. Bengt Wilhelm Carlberg. Här finns sjukhuset tydligt inritat som ”Stadens Siukhus”. Sjukhuset stod klart 1727 och byggdes ut 1797 och 1800. Den senare utvidgningen gällde vård av obotligt sjuka. Stadsfysicus Boéthius och stadsfältskären Rönnow hade innan dess fått magistratens uppdrag att utse den mest lämpliga platsen för sjukhuset. Några år tidigare hade det funnits önskemål om att sjukhuset skulle placeras, liksom garnisonsbadstugan, vid Lilla Bommen, men man beslutade att bygga det vid Lilla Otterhällan ”under Ekskogen”, nära det gamla gjuthuset. Löjtnant Bengt Wilhelm Carlberg, som senare blev stadsarkitekt, utförde troligen ritningarna och fick även uppföra byggnaden, som lämnades ut på entreprenad för 1 322 daler. Det har diskuterats om detta var ett allmänt sjukhus eller ett så kallat kurhus. I en originalskrivelse från 1777 beskriver stadens politieborgmästare byggnaden som: ”et litet Curhus, som staden i flere år haft, at där insätta och under StadsChirurgi uppsikt låta bota någre liderlige af venerisk smitta angrepne qvinspersoner, för at hindra at sådan smitta genom dem ej måtte utbredas, äfven til de oskyldiga.” Huset brann ner till grunden 1804, och i magistratens protokoll från samma år står antecknat att ”stadens kurhus brunnit neder”.Höglund, Hugo. Göteborgs kommunala sjukvård. Utgiven på uppdrag av sjukhusdirektionen och dess byggnadskommitté. Göteborg 1955. s. 9 f.
Garnisonssjukhuset i Göteborg var ett militärt sjukhus för Kungliga Göta artilleriregemente vid nuvarande Kungsgatan 10 i Göteborg. Det var i bruk 1755–1895 och byggnaden revs 1907.
Från 1750-talet rapporterade magistraten årligen till ”Kungliga sundhetscollegium” om ”Medicinalverkets tillstånd i staden”: ”Dessutom underhåller staden på egen bekostnad ett sjuk- och kurhus, där de som här befinns behäftade med venerisk och andra smittosamma sjukdomar intas, sköts och underhålls samt av stadens medicus och stadsfältskär behandlas.”Stenström, F. Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg – 1600–1700-tal. 1929.Göteborg – en översikt vid 300-årsjubileet 1923. Red. Nils Wimarson. Göteborgs Jubileumspublikationer XX. Utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923.Rundqvist, A., Scander, R. & Bothén, A. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982. Utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982.
Donationen En donation från Niclas Sahlgren lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset. I sitt testamente från 8 december 1772 skriver han bland annat: "Mina uti Halland egande strögods , som ej höra under Gåsevadsholms och Dahls säterier, gifver jag till någon nyttig inrättning här i staden, antingen till enke-, arbets-, eller sjukhus, ettdera eller alla tre...". År 1774 gör han ett tillägg och anger samtidigt värdet till 150 000 daler.
Det var Sahlgrens båda mågar, August och Clas Alströmer som fick uppdraget att "Efter eget gottfinnande [...]" bestämma hur gåvan bäst skulle användas. En offentlig tävling avgjordes till politiborgmästare Daniel Petterssons fördel. Han hade föreslagit att pengarna skulle användas till att upprätta ett lasarett, och den 17 mars 1779 meddelas att donationen skulle utnyttjas för ett sjukhus som skulle få namnet Sahlgrenska sjukhuset. En tomt köptes in vid början av Sillgatan, mellan fortifikationshuset och Masthamnen. Här uppfördes ett hus av korsvirke och tegel i två våningar.
Det första sjukhuset låg där Sillgatan (nuvarande Postgatan) mynnade ut i Kronans Masthamn (nuvarande Packhusplatsen), och öppnades den 11 mars 1782 då den förste patienten kunde läggas in. Han hette Peter Söderlund och led av dysenteri. Den 24 mars skrevs han ut som frisk.Sjukvården i Göteborg 200 år 1782-1982, red. Gösta Carlsson, utgiven av Göteborgs Sjukvårdsstyrelse 1982 Kostnaden för sjukhuset, inklusive inventarier, uppgick till 5 481 riksdaler och 10 skilling. Sjukhuset hade vid starten 24 sängar, varav 14 för betalande och 10 för medellösa varav två för barnaföderskor. Pehr Dubb blev 1782 Sahlgrenska sjukhusets förste "amiralitetsmedicus", mot en årlig ersättning av 137 riksdaler och 16 skilling (Vid Pehr Dubbs gata i anslutning till nuvarande Sahlgrenska sjukhuset ligger ett så kallat parkeringsdäck, av göteborgshumorn följdenligt döpt till "Dubbdäcket"). Personalen utgjordes av: Sjukhusläkare - Överfältskär (den första var regementsfältskären Weinberg) - Underfältskär - Fältskärgossar - Barnmorska - Sjukvakterskor - Hushållerska - Piga - Sjukhusdräng, totalt 15 personer. Sahlgrenska drevs inledningsvis som en privat inrättning, men fick år 1784 statsbidrag i form av en kollekt som samlades in vid barndop och begravningar. Denna skulle gå till ett blivande länslasarett, men styrdes om till Sahlgrenska på villkoret att man skulle ta hand om stadens sjuka. År 1789, sju år efter starten, överlämnades sjukhuset till stadens borgerskap, som dock varit representerade i sjukhusdirektionen redan från starten. Pehr Dubb utfärdade den 23 juni 1782 en "Dagordning för Sahlgrenska sjukhuset." Där kunde man exempelvis läsa: klockan 6: rummen eldas, vädras, sopas och granrisas, sängkläderna omskakas och snyggas samt lintyg ymsas. klockan 7: Medici och Chirurgi besök, då sker inskrivning och utskrivning; då förordnas medicamenter och mat för varje sjuk och det i ordning efter numren på sängarne. klockan 11: ske alla betydliga kirurgiska operationer, som förut äro kungjorda för de i staden vistande medici och chirurgi. Prästens timma. Barndop & Sjukvakterskornas mattimma. Slutligen: Varje timme efter midnatt skola sjukvakterskorna uti all tysthet besöka alla rummen, efterse lampor och nattstolar samt giva dekokt eller ptisan åt alla dem som behöva. (eller vakterskan). En av de tillfrisknade skall varje morgon föreläsa bönerna ur Millers Bönebok samt var söndag en predikan ur Bragens Postilla.Doctor Pehr Dubbs Dagordning för Sahlgrenska sjukhuset: Trädde i kraft den 23 Juni 1782. Åren 1823-1855 fanns sjukhuset i det så kallade Oterdahlska huset vid hörnet Spannmålsgatan 9 och Östra Hamngatan 11. I sitt testamente 1808 donerade grosshandlaren Aron Oterdahl huset till Sahlgrenska sjukhusinrättningen "...för evärderlig tid". Stadsarkitekten J Hagberg ledde en om- och tillbyggnad av huset, och den 17 juli 1823 stod sjukhuset klart med plats för 80 patienter. I bottenvåningen fanns fyra rum för barnaföderskor, läkarebostad, kök badrum och bibliotek. En våning upp fanns tio sjuksalar, och till sjukhuset hörde även en tomt mot Torggatan med trädgård samt promenadplats för konvalescenter. År 1892 byggdes huset om för polisverkets räkning, men rymmer idag ett medicinhistoriskt museum och utbildningslokaler.Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 s. 542-543
Då det Oterdahlska huset blivit för trångt, beslöts på en allmän rådstuga i september 1846 att slå samman Sahlgrenska och fattigvårdförsörjningens sjukvårdsenhet i den så kallade Holtermanska baracken till en enhet. En tomt på bastionen Carolus Dux uppläts kostnadsfritt av staden för ändamålet. Den 26 mars 1847 beslöts att ett nytt sjukhus skulle uppföras mitt emot Grönsakstorget, vilket bekräftades av Kungl. Maj:t i oktober 1847. Det tredje sjukhuset fick tillnamnet Allmänna och hette Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset som invigdes 1 april 1855 var ritat av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt. Enligt hans ritningar skulle byggnaden vara ellipsformad men på grund av att de ekonomiska kalkylerna sprack så byggde man bara en halv ellips i tre våningar. Byggkostnaden i första etappen överskreds med 40 000 riksdaler och uppgick till 305 000 riksdaler, och tillsammans med den år 1859 uppförda friliggande byggnaden, blev totalkostnaden 500 000 riksdaler riksgälds. Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset blev Sveriges första delade lasarett där varje avdelning förestods av en överläkare. Sjukhuset rymde tillsammans 16 sjuksalar med 10 sängar i varje, 12 enskilda rum för betalande patienter och 7 barnbördsrum med 18 sängar. Sjukhuset innehöll också operations- och obduktionsrum, bibliotek, sessionsrum, gudstjänstlokal och ekonomirum för läkare och sjuksköterskor.Kalkylerna sprack redan för hundra år sedan, Bengt A Öhnander, GP, 2006-08-14 Redan 1867 väcktes frågan på nytt om sjukhusets kapacitet, och 1870 beslutade stadsfullmäktige att flytta ut barnbördsavdelningen från sjukhuset för att skapa nya patientplatser. Sjukhuset användes fram till år 1900 (se vidare Sociala Huset). Sjukhusets taxeringsvärde 1889 var 300 000 kronor.Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161 År 1868 hade sjukhuset en kostnadsbudget på 71 200 Riksdaler.Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, Utgifter, s. 9