miniatyr|Gubbröra som förrätt. miniatyr|En skål med gubbröra. Gubbröra är en traditionell svensk maträtt, som är vanlig på smörgåsbordet. Rätten består av ansjovis, hårdkokt ägg och lök, allt hackat. Varianter kan innehålla bland annat dill, persilja och gräslök, smörgåskaviar och rå äggula, samt på senare tid även sill eller potatisLeif Mannerström: Mannerströms julkobok, Stockholm 2010, , sid 79. Den kan serveras kall eller varm (stekt).Vår kokbok, KF Handel AB, 1991, läst 8 februari 2026
Vanliga tillbehör till gubbröra är knäckebröd, rostat bröd, kavring, pumpernickel, bakad potatis, snaps och öl.
Historik Namnet Ursprunget till namnet gubbröra är inte känt.Bo Bergman: Språkspalten, Sydsvenskan 12/7 2018. Gubbröra är enligt Svensk ordbok belagt i svenska språket sedan 1923, närmare bestämt i en notis i Svenska Dagbladet 29 mars där gubbröran uppgavs vara en "i allmänhet gärna sedd anrättning på det svenska smörgåsbordet". Huvudingredienserna anges som ansjovis, äggula och lök. I notisen nämns många alternativa namn från olika håll i landet, bland annat ansjovisröra, ansjovisöga, englaöga, gullöga, oxöga, tigeröga, ansjovisbiff, falsk kaviar, rusk-om-snusk och tuppjuck. Benämningen gubbröra sägs i notisen komma från Norrbotten.C.: Redan ett år tidigare, 1922, räknade lokaltidningen Västerviks-Tidningen upp gubbröra som en av många rätter som innehåller ägg och som passar att ätas efter påsk på kvarblivna rester.
Tidiga varianter Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström har daterat gubbröra på ansjovis eller sill till 1920-talet då vickningsrätter var vanliga. Att den är populär längs norrlandskusten och i norra inlandet har Tellström förklarat dels med bristen på färska råvaror, dels med en regional vana att äta starka fiskrätter exempelvis surströmming.
I Jenny Åkerströms Prinsessornas kokbok från 1929 finns ett recept på den stekta varianten av gubbröra, kallad ansjovisfräs.Jenny Åkerström: Prinsessornas kokbok, Stockholm 1931, sid 41 1931 förekommer en beskrivning av gubbröra eller solöga i Dagens Nyheter, som en röra av äggula, rödlök och löjrom. Enligt en beskrivning i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1933 skulle gubbröra innehålla äggula, kapris, lök och rödbetor. Så sent som 1954 beskrevs gubbröra i Arbetet som en blandning av ansjovis, rödbetor, rödlök och kapris.
Tidiga recept förekommer i den amerikanska kokboken Modern Swedish Cookbook från 1947 av Anna Olsson Coombs samt i en artikel i tidskriften United Nations World av Nina Capote. I båda dessa recept ingår endast ansjovis, ägg, lök och smör.
Ett ofta citerat recept finns i Oskar Jakobssons Svenska landskapsrätter från 1963 som innehöll både hårdkokta ägg och äggulor, antingen ansjovis eller salt kaviar, samt dill gräslök och persilja. Enligt Jakobsson kom rätten från Hälsingland. Detta recept förekommer även i Tore Wretmans Svensk husmanskost från 1966. Bland namn som nämns i Svenska Dagbladets notis finns också fågelbo och solöga, som Tore Wretman använde för en snarlik rätt som även innehöll kapris och inlagda rödbetor. Också denna kan serveras varm eller kall. Namnet solöga syftar på den kalla versionen, då de hackade ingredienserna formas i en ring runt den råa äggulan i mitten. Samma recept återkom i Bonniers kokbok 1960 av Margit Engnes, Pernilla Tunberger och Tore Wretman där rätten kallas gubbröra eller ansjovisfräs.
Jan-Öjvind Swahn skriver i Matens historia från A till Ö att vi äter ansjovis "småhackad i gubbröra".Jan-Öjvind Swahn: Matens historia från A till Ö, Bromma 2017, sid 16
Sill eller ansjovis Från tidigt 1990-tal förekommer recept på gubbröra med sill istället för ansjovis. Från slutet av 1990-talet finns även varianter med kesella och majonnäs.
Ett recept som fått stort genomslag ingår i Leif Mannerströms julkokbok från 2010 och innehåller matjessill, kokt potatis, crème fraiche och majonnäs. Detta recept förekom bland annat i Sveriges mästerkock VIP 2024 där programledaren och domaren Mischa Billing, då lektor i måltidskunskap vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, kallade den för gubbröra. Ica säljer också denna röra på burk som gubbröra. 2011 publicerade även Per Morberg ett recept på gubbröra som innehöll ansjovis, men som i övrigt påminner om Mannerströms recept med potatis och en sås på gräddfil och crème fraiche.<ref>Per Morberg: Den stora matresan", Stockholm 2011, , sid 111.</ref>
Leif Mannerströms recept är snarlikt det som förekommer på receptsajter på Internet under namnet nubberöra. Ursprunget till ordet nubberöra är ännu inte dokumenterat i officiella källor. Enligt Kungliga bibliotekets databas Svenska tidningar är det äldsta belägget på ordet nubberöra i dagspress ett recept som publicerades i kvällstidningen iDag (Göteborgs-Tidningen/Kvällsposten) 1994. Detta var identiskt med nubberöran som den är känd idag med undantaget att så kallad "ishavsrom" (rom av lodda) användes istället för matjessill.Nubberöra, iDag 29/4 1994, sid 39 Nästa gång nubberöra nämns i pressen var i krogrecensioner av krogen No 18 på Östermalm i Stockholm i Aftonbladet och Expressen 1999.Det har gått för snabbt. Jättekrogen No 18 lider fortfarande av ...inkörningsproblem, Expressen 15/10 1999, sid 100Stans bästa pommes frites, Aftonbladet 15/10 1999, sid 43.
Se även Gubbröra är en roman av skådespelaren Erland Josephson från 1994. Gubbröra och pyttipanna var en krogshow från 2010 med After Shave och Anders Eriksson.
Referenser Noter
Källor Oskar Jakobsson: Svenska landskapsrätter, Stockholm 1963 Tore Wretman: Svensk husmanskost, Stockholm 2008, Jenny Åkerström: Prinsessornas kokbok, Stockholm 1931 Margit Engnes, Pernilla Tunberger & Tore Wretman: Bonniers kokbok, Stockholm 1960 Jan-Öjvind Swahn: Matens historia från A till Ö, Bromma 2017, Leif Mannerström: Mannerströms julkokbok, Stockholm 2010, Per Morberg: Den stora matresan'', Stockholm 2011, gubbröra, Nationalencyklopedin (ne.se) "C.": Kärt barn..., Svenska Dagbladet 29/3 1923, sid 10 "O.I.E.": Fem fiskar och två bröd, Dagens Nyheter 22/12 1931, sid 15
Externa länkar
Kategori:Svenska maträtter Kategori:Fiskrätter kategori:Midsommarmat Kategori:Julmat Kategori:Påskmat