miniatyr|Kartsträckning över Paris-Tours 2005. Paris–Tours (1974–1975 Tours–Versailles och från 1976 till 1987 Grand Prix d'Automne) är en fransk cykeltävling som ingår i UCI ProTour. Loppet går mellan utkanterna av Paris till katedralstaden Tours en söndag i första halvan av oktober7 - 14 oktober sedan 2004.. Bansträckningen var totalt sett ganska platt så loppet passade bra för sprinters, men sedan 2018Ellis Bacon, Paris-Tours takes on vineyard gravel tracks – Preview, CyclingNews den 3 oktober 2018. inkluderar det en del backar före de sista kilometrarna till målBanprofil för Paris-Tours 2021. (dessutom går sedan dess en stor del av loppets avslutning på smala vägar med dålig beläggning som gatsten eller grus - vissa grussträckor har till och med en grässträng i mitten!Joe Robinson, 'Nothing to do with road cycling': Riders and managers react Paris-Tours gravel, Cyclist, 8 oktober 2018.). Den högsta punkten i loppet är 200 meter på Le Gault-du-Perche. Tävlingen avslutades tidigare ofta med en klungspurt på Avenue du Grammont i Tours.

Loppet startade 1896 som ett lopp för amatörer, vilket gör det till en av de äldsta cykeltävlingarna i världen. Tävlingen var organiserad av tidningen Paris-Velo och vinnare blev fransmannen Eugène Prévost.

Loppet tog sedan en paus under fem år men kom sedan tillbaka igen som amatörtävling. Efter ytterligare fem år, 1906, blev tävlingen årlig för professionella cyklister med tidningen L’Auto som organisatör. Numera är arrangören Amaury Sport Organisation, som också anordnar Tour de France.

Under tävlingen 1921 avslutade hälften av cyklisterna loppet när de kom till Chartres. Vinnaren av loppet, Francis Pélissier, fick en punktering sent i loppet, men hans händer var så frusna att han var tvungen att dra av däcket från fälgen med tänderna. Han fortsatte loppet och hämtade in Eugène Christophe innan Pélissier fortsatte loppet i ensam ledning till målet.

Rekordet för antalet segrar i tävlingen är tre och innehas av Gustaf Daneels (1934, 1936, 1937), Paul Mayé (1941, 1942, 1945), Guido Reybrouck (1964, 1966, 1968), Erik Zabel (1994, 2003, 2005) och Matteo Trentin (2015, 2017, 2025).

Eddy Merckx vann aldrig Paris-Tours, men hade möjligheten att göra det 1968, men han lämnade över segern till sin stallkamrat Guido Reybrouck, som tack för att han hade hjälpt honom under början av säsongen. Erik Zabel tog sin första stora seger när han vann Paris-Tours 1994. Zabel vann sedan tävlingen igen under säsongerna 2003 och 2005. Jacky Durand, Andrea Tafi, Marc Wauters, Richard Virenque och Erik Dekker har alla vunnit tävlingen genom en soloutbrytning, alternativt en spurt från liten grupp.

Paris-Tours och Lombardiet runt (som sedan 2016 körs på en lördag) avhålls samma helg eller med en veckas mellanrum och kallas ibland för "höstdubbeln". Loppen är olika i karaktären då Lombardiet runt är för bergsspecialister. Tre cyklister har lyckats med att vinna båda tävlingarna samma år: Philippe Thys (1917), Rik Van Looy (1959) och Jo de Roo (1962 och 1963).

Paris–Tours

ÅrVinnareTvåaTrea1896 Eugène Prévost Émile Ouzou Lucien Bouvet1897-1900ej avhållet1901 Jean Fischer Georges Lorgeou Édouard Wattelier1902-1905ej avhållet1906 Lucien Petit-Breton Louis Trousselier Henri Cornet1907 Georges Passerieu André Pottier Émile Georget1908 Omer Beaugendre Frédéric Saillot François Faber1909 François Faber Jean Alavoine Ernest Paul1910 François Faber Louis Trousselier Émile Engel1911 Octave Lapize Cyrille Van Hauwaert Émile Georget1912 Louis Heusghem Charles De Ruyter Lucien Petit-Breton1913 Charles Crupelandt Georges Passerieu Louis Luguet1914 Oscar Egg Émile Engel Philippe Thys1915-1916ej avhållet1917 Philippe Thys Marcel Godivier Eugène Christophe1918 Charles Mantelet Lucien Cazalis Alexis Michiels1919 Hector Tiberghien René Vandenhove Jean Rossius1920 Eugène Christophe Honoré Barthélémy Albert Dejonghe1921 Francis Pélissier Louis Mottiat Eugène Christophe1922 Henri Pélissier Heiri Suter Robert Jacquinot1923 Paul Deman Félix Sellier Hector Tiberghien1924 Louis Mottiat Nicolas Frantz Jules Huyvaert ÅrVinnareTvåaTrea1925 Denis Verschueren Auguste Mortelmans Jean Hillarion1926 Heiri Suter Kastor Notter Nicolas Frantz1927 Heiri Suter Gustaaf Van Slembrouck Georges Ronsse1928 Denis Verschueren Charles Pélissier Marius Gallotini1929 Nicolas Frantz Aimé Deolet Georges Ronsse1930 Jean Maréchal Marcel Bidot Frans Bonduel1931 André Leducq Roger Parioleau Alfred Hamerlick1932 Julien Moineau Herbert Sieronski Amulio Viarengo1933 Jules Merviel Antonin Magne Ludwig Geyer1934 Gustave Danneels Romain Gijssels Félicien Vervaecke1935 René Le Grèves Roger Lapébie Raffaele Di Paco1936 Gustave Danneels Fernand Mithouard Jules Coelaert1937 Gustave Danneels Frans Bonduel Edgard De Caluwé1938 Jules Rossi Albertin Disseaux Paul Maye1939 Frans Bonduel Lucien Storme Theo Pirmez1940ej avhållet1941 Paul Maye Albert Goutal Pierre Cloarec1942 Paul Maye Gérard Virol Jules Rossi1943 Gabriel Gaudin Achiel Buysse Albert Hendrickx1944 Lucien Teisseire Louis Gauthier Louis Thiétard1945 Paul Maye Joseph Goutorbe Émile Idée1946 Alberic Schotte Roger Prevotal Maurice De Muer1947 Alberic Schotte Émile Idée Albert Sercu

1948–1987 Under denna period ingick loppet i "världscuperna" Challenge Desgrange-Colombo (CDC, 1948–1958) och Super Prestige Pernod (SPP, 1959–1987).

ÅrCupVinnareTvåaTrea1948CDC Louis Caput Robert Mignat Émile Idée1949CDC Albert Ramon Paul Neri Jacques Geus1950CDC André Mahé Urbain Caffi Guy Lapébie1951CDC Jacques Dupont Alfredo Martini Attilio Redolfi1952CDC Raymond Guegan Brik Schotte Louis Caput1953CDC Jos Schils Ferdi Kübler Georges Gilles1954CDC Gilbert Scodeller Louison Bobet Pierre Michel1955CDC Jacques Dupont Alfred De Bruyne Jean-Marie Cieleska1956CDC Albert Bouvet Julien Schepens Louison Bobet1957CDC Alfred De Bruyne Louison Bobet Angelo Conterno1958CDC Gilbert Desmet Alfred De Bruyne François Mahé1959SPP Rik Van Looy Coen Niesten André Noyelle1960SPP Jo de Haan Mies Stolker Luis Otaño1961SPP Jos Wouters Gilbert Desmet Anatole Novak1962SPP Jo de Roo Frans Melckenbeeck Benoni Behyet1963SPP Jo de Roo Tom Simpson Raymond Poulidor1964SPP Guido Reybrouck Rik Van Looy Gustaaf Desmet1965SPP Gerben Karstens Gustaaf Desmet Fernand Deferm1966SPP Guido Reybrouck Rik Van Looy Paul Lemeteyer1967SPP Rik Van Looy Barry Hoban José Samyn ÅrCupVinnareTvåaTrea1968SPP Guido Reybrouck Walter Godefroot Eric Leman1969SPP Herman Van Springel Frans Verbeeck Roger Jochmans1970SPP Jürgen Tschan René Pijnen Guido Reybrouck1971SPP Rik Van Linden Marino Basso Gerben Karstens1972SPP Noël Vantyghem Joseph Huysmans Willy De Geest1973SPP Rik Van Linden Roger De Vlaeminck Frans Verbeeck1974SPP Francesco Moser Jean-Pierre Danguillaume Eric Leman1975SPP Freddy Maertens Frans Van Looy Roger De Vlaeminck1976SPP Ronald De Witte Raymond Poulidor Robert Bouloux1977SPP Joop Zoetemelk Johan De Muynck Hennie Kuiper1978SPP Jan Raas Joseph Jacobs Guido Van Calster1979SPP Joop Zoetemelk Giuseppe Saronni Jan Raas1980SPP Daniel Willems Alain Vigneron Eddy Vanhaerens1981SPP Jan Raas Ferdi Van Den Haute Luc Colijn1982SPP Jean-Luc Vandenbroucke Pierino Gavazzi Fons De Wolf1983SPP Ludo Peeters Adrie van der Poel Jan Raas1984SPP Sean Kelly Steven Rooks Bruno Wojtinek1985SPP Ludo Peeters Moreno Argentin Sean Kelly1986SPP Phil Anderson Jean-Louis Peillon Charly Mottet1987SPP Adrie van der Poel Teun van Vliet Maurizio Fondriest

Sedan 1988 1988 lades Superprestige Pernod ner och ersattes 1989 av den nyinstiftade UCI World Cup ("Coupe de Monde", CDM, 1989–2004) och loppet har sedan dess ingått i UCI:s kalender: till och med 2004 i CDM, 2005–2008 i UCI ProTour, 2011–2019 i UCI Europe Tours högsta kategori HC och sedan 2020 i UCI ProSeries (2008–2010 rådde en konflikt mellan de största arrangörerna och UCI, vilken ledde till att de förstnämnda drog sig ur UCI:s system och höll en egen cup, den "historiska kalendern" 2008–2010).

ÅrUCIVinnareTvåaTrea1988 – Peter Pieters Jan Goessens Sean Kelly1989CDM Jelle Nijdam Eric Vanderaerden Johan Museeuw1990CDM Rolf Sørensen Phil Anderson Maurizio Fondriest1991CDM Johan Capiot Olaf Ludwig Nico Verhoeven1992CDM Hendrik Redant Christian Henn Olaf Ludwig1993CDM Johan Museeuw Maurizio Fondriest Oleksandr Hončenkov1994CDM Erik Zabel Gianluca Bortolami Zbigniew Spruch1995CDM Nicola Minali Andrei Tchmil Sven Teutenberg1996CDM Nicola Minali Tom Steels Giovanni Lombardi1997CDM Andrei Tchmil Maximilian Sciandri Henk Vogels1998CDM Jacky Durand Mirko Gualdi Jaan Kirsipuu1999CDM Marc Wauters Gianni Faresin Jaan Kirsipuu2000CDM Andrea Tafi Andrei Tchmil Daniele Nardello2001CDM Richard Virenque Óscar Freire Erik Zabel2002CDM Jakob Piil Jacky Durand Erik Zabel2003CDM Erik Zabel Alessandro Petacchi Stuart O'Grady2004CDM Erik Dekker Danilo Hondo Óscar Freire20051.PT2 Erik Zabel Daniele Bennati Allan Davis20061.PT2 Frédéric Guesdon Kurt Asle Arvesen Stuart O'Grady20071.PT2 Alessandro Petacchi Francesco Chicchi Óscar Freire ÅrUCIVinnareTvåaTrea2008Hist. Philippe Gilbert Jan Kuyckx Sébastien Turgot2009Hist. Philippe Gilbert Tom Boonen Borut Božič2010Hist. Óscar Freire Angelo Furlan Gert Steegmans20111.HC Greg Van Avermaet Marco Marcato Kasper Klostergaard20121.HC Marco Marcato Laurens De Vreese Niki Terpstra20131.HC John Degenkolb Michael Mørkøv Arnaud Démare20141.HC Jelle Wallays Thomas Voeckler Jens Debusschere20151.HC Matteo Trentin Tosh Van Der Sande Greg Van Avermaet20161.HC Fernando Gaviria Arnaud Démare Jonas Van Genechten20171.HC Matteo Trentin Søren Kragh Andersen Niki Terpstra20181.HC Søren Kragh Andersen Niki Terpstra Benoît Cosnefroy20191.HC Jelle Wallays Niki Terpstra Oliver Naesen20201.Pro Casper Pedersen Benoît Cosnefroy Joris Nieuwenhuis20211.Pro Arnaud Démare Franck Bonnamour Jasper Stuyven20221.Pro Arnaud Démare Edward Theuns Sam Bennett20231.Pro Riley Sheehan Lewis Askey Tobias Halland Johannessen20241.Pro Christophe Laporte Mathias Vacek Jasper Philipsen20251.Pro Matteo Trentin Christophe Laporte Albert Philipsen

Amatörer Efter de två första upplagorna av Paris–Tours (1896 och 1901) som var amatörlopp, blev det när L'Auto återupptog det 1906 ett lopp för professionella. Men 1940 skapades också ett lopp för amatörer av L'Auto, kallat Grand Prix de L'AutoG.P de l'Auto (Fra) - Ex. på Mémoire du cyclisme (arkiverad på Archive.org). (från 1946 kallat Grand Prix de L'ÉquipeG.P de l'Equipe (Fra) - Ex. på Mémoire du cyclisme (arkiverad på Archive.org). efterson tidningen bytte namn) och 1943 skapades ett annat lopp kallat Grand Prix du CV 19èmeCV 19ème står för cykelklubben Cercle Vélocipédique du 19ème ar. de Paris som grundades av Marcel Gobillot.. 1950 slogs dessa båda lopp ihop till Grand Prix de l'Équipe et du CV 19ème. 1951 flyttades de professionellas Paris–Tours från maj till månadsskiftet september/oktober och sedan dess hölls även amatörloppet vid denna period, oftast en vecka före eller efter loppet för de professionella, men från början av 1970-talet vanligtvis samma dag,Datum för amatörloppen återfinns på Paris-Tours Espoirs, Le blog du cyclisme en Auvergne Limousin. När ASO (som övertog arranger Paris–Tours och andra tävlingar) bildades av EPA (mediaföretaget Éditions Philippe Amaury – ägare av bland annat L'Equipe) 1992 bytte Grand Prix de l'Équipe et du CV 19ème samtidigt namn till Paris–Tours amateurs. Grand Prix de L'Auto Vinnare: 1940 Yvan Marie1941 Raymond Louviot1942 Louis Thietard1943 Lucien VlaemynckGrand Prix de L'Équipe Kördes som lagtävling 1948 och 1949. Vinnare: 1946 Joseph Dessertine1947 Michel Remue1948 Louison Bobet André Mahe Charles Dupuy1949 André Mahe Pierre Barbotin Marcel DussaultGrand Prix du CV 19ème Vinnare: 1943 Lafitte1944 Émile Carrara1945 Raymond Haegel1946 Antonin Rolland1947 Pierre Coudert1948 Alain Moineau1949 Max Charroin

Grand Prix de l'Équipe et du CV 19ème Vinnare:

1950 Guy Carle1951 Louis Cavanna1952 Pierre Michel1953 Maurice Pelé1954 René Fournier1955 Joseph Groussard1956 René Abadie