Torsten Edvard Billman, född 6 maj 1909 i Kullavik, död 6 april 1989 i Kungsbacka, var en svensk konstnär främst verksam som grafiker, tecknare och monumentalmålare. Torsten Billman var upphovsman till grisailleträsnittstekniken.Jungmarker, Gunnar, Torsten Billman, Folket i Bild Konstklubb, Svenska Mästargrafiker IV, Stockholm, 1956, s. 26. På Hallands Konstmuseum finns en omfattande samling av Torsten Billmans verk och kvarlåtenskap. Billman finns också representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum, British Museum, Stadtmuseum Düsseldorf m.fl.
Biografi Uppväxt och skolgång Torsten Billman föddes i Kullavik i norra Halland. Fadern Frans Ludwig Billman (1862–1930) var skräddarmästare och modern hette Maria (född Hultgren, 1870-1953). Frans och Maria flyttade nyåret 1908/1909 med sin treåriga dotter Ingegerd från arbetarstadsdelen Haga i Göteborg till kustsamhället Kullavik (söder om Göteborg) där man köpt ett småhus. Frans kom från Bergs socken, Västergötland vid Billingen och Maria kom från Skövdetrakten. Båda hade växt upp under mycket fattiga förhållanden, vilket man också ofta påminde barnen om. Trots att fadern endast hade 14 dagars folkskola lyckades han genom sin stora yrkesskicklighet få möjligheten att utbilda sig till finskräddare i Köpenhamn och London.
Hösten 1916 började Torsten Billman skolgången i Kyviksskolan i Kullavik. Han tyckte aldrig om skolan till skillnad från systern Ingegerd som blev folkskollärarinna. Torsten Billman har senare berättat om sina svårigheter med matematiken i skolan. Kompensationen blev teckningstimmarna då han gick runt och hjälpte klasskamraterna få ordning på rituppgifterna. Folkskolans avgångsbetyg visar stort A i teckning. Läsåret 1922/23 fick Billman, som de andra ungdomarna i kustområdet söder om Göteborg, ta sig in till fortsättningsskolan på Nordhemsskolan (7:e klassen), och 1923/24 på Fjällskolan (8:e klassen) med Säröbanan. För eleverna på Fjällskolan hade det aldrig varit långt ner till Masthuggskajen med alla fartygen, där många skoltrötta skolpojkar i 1920-talets Göteborg skulle finna en väg in i förvärvslivet. Efter avslutad skolgång tog Billman i tonåren en del ströarbeten och fadern försökte en vinter lära upp sonen till skräddare, men Torsten ville ut ur instängdheten. Han såg också att faderns skrädderi fick allt färre kunder när konfektionsindustrin expanderade. Torsten Billman skulle gå till sjöss om han så var tvungen att rymma hemifrån.Lennervald, Dan, Torsten Billman, bildmakaren, Hallands Konstmuseum/ABF Norra Halland, Kungsbacka, 2010, för övrigt valde författaren boktiteln "Bildmakaren" då efternamnet Billman "finns" i ordet BILdMAkareN, s. 12 - 16.
Sjömansåren I Stockholm den 14 september 1926 mönstrade den 17-årige Torsten Billman på som jungman på Svenska Lloyds lastbåt s/s Valencia. S/s Valencia fraktade trävaror till Medelhavshamnar och hade sydfrukter som apelsiner med sig hem. Billman ville helst arbeta som kollämpare, vilket egentligen var det hårdaste och skitigaste arbetet på en ångbåt, men enligt konventionen om minimiålder för eldare och kollämpare fick man inte mönstra i maskin om man inte fyllt 18 år. Sommaren 1927 mönstrade han på som kollämpare. Billman stannade på s/s Valencia i 14 månader och lärde känna många av hamnstäderna runt Medelhavet. Barcelona, Marseille och Genua var minnesvärda men de nordafrikanska hamnstäderna Oran och Alger, Algeriet tjusade oerhört.
I januari 1928 mönstrade Billman på som kollämpare på Svenska Ostasiatiska Kompaniets lastångare s/s Nippon. Fartyget gick med styckegods till Fjärran Östern där Singapore, Hongkong, Shanghai, Yokohama och Vladivostok var några destinationer längs traden. Billman har senare vittnat om att han mognade och utvecklades på s/s Nippon där han också fick tillbaka skoltidens intresse för teckningen. På de sotsvarta skotten i eldrummet tecknade Billman med vit krita stora karikatyrer av arbetskamrater och befäl. Väggteckningarna blev ett samtalsämne inte bara i eldareskansen utan på hela fartyget. Nästa båt var Rederi Transatlantics s/s Nordic som gick runt Afrika för att lasta socker i Port Louis på Mauritius. När Billman mönstrade av s/s Nordic, i februari 1929, anförtrodde han systern att han ville bli konstnär. Billman hade aldrig haft för avsikt att bli konstnär men "konsten klappade på porten". Efter ännu ett fartyg, s/s Benlos, där han arbetade som eldare, blev Billman sommaren 1929 inkallad till flottan i Karlskrona. Billman krigsplacerades på pansarskeppet HMS Sverige (1915) som eldare.Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 17 - 23.
Börjar skära träsnitt och får illustrationer publicerade Billmans kusin på mödernet Nils Svahn (1890-1936), karikatyrtecknaren på tidningen Social-Demokraten 1920-1929, hade då Torsten besökte Stockholm hösten 1929 visat och förklarat lite om träsnittet. I februari 1930 ryckte Billman ut från flottan. Den ekonomiska depressionen drabbade sjöfarten mycket hårt och Billman fick inte hyra på något nytt fartyg. Bara i Göteborg fanns över 2000 arbetslösa sjömän. Hans syster Ingegerd hade då och då skickat tidningar som Fönstret och Tidevarvet till Torsten där han för första gången såg bilder av Käthe Kollwitz och Frans Masereel. Senare upptäckte han även litografier av Honoré Daumier, vilket blev en sensation för honom.
I föräldrahemmets kök i Kullavik började den arbetslöse sjömannen skära träsnitt. Det första har titeln Händer och det andra heter Törst.Œuvreförteckning, grafik 1930-1988. Upptecknad av intendenten vid grafikavdelningen vid Göteborgs konstmuseum och senare även Nationalmuseums gravyravdelning Küllike Montgomery, publicerad i: Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, 424 - 431. Hösten 1930 gjorde Billman ett misslyckat försök att komma in på Slöjdföreningens skola i Göteborg. Något som systern kommenterade med att brodern visat upp arbetsprover som var för politiskt radikala. I oktober 1930 lyckades han få en praktikplats på en reklambyrå i Göteborg. Här fick Billman möjlighet, på lediga stunder, att göra sig bekant med exempelvis dyra akvarellfärger. Några månader senare gick reklamfirman i konkurs, vilket Billman senare skämtsamt kommenterade med att det inte berodde på honom. Billmans först publicerade bild Vaktombyte behandlar kollämparnas och eldarnas stora yrkessjukdom tuberkulosen. Tuschteckningen fanns i novembernumret 1930 av fackförbundsorganet Eldaren. Den arbetslöse sjömannen lyckades under 1931 även få in sina samtidskommenterande Tidsbilder i ett antal nummer av Väst-Svenska Kuriren.Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 23 - 27.
Slöjdföreningens skola i Göteborg Efter en tids tvivel vilken yrkesbana han skulle slå in på blev Billman hösten 1931 antagen som elev vid Slöjdföreningens skola i Göteborg (numera Högskolan för design och konsthantverk). Billmans inriktning på skolan var bokillustrering med Hjalmar Eldh som lärare. Billman gjorde på prov illustrationer till olika böcker som exempelvis en svit linoleumsnitt till Upton Sinclairs roman Jimmy Higgins (1931) (opublicerade), träsnittet Vargar i köld till Jack Londons roman Skriet från vildmarken. Till Dan Anderssons dikt En spelmans jordafärd (1931) skars ett träsnitt.
Redan efter två terminer förvandlades studierna till rutin. Pengarna tröt också så Billman stämplade åter som arbetslös sjöman och försökte få hyra på en ny båt. I juli 1932 mönstrade han på s/s Marie. Billman hade denna gång med sig ritblock och pennor. S/s Marie gick till Archangelsk i Ryssland, Santa Cruz de Tenerife på Kanarieöarna, Casablanca och Medelhavshamnar. I november 1932 mönstrade han av för gott. Teckningarna från resan visades för Hjalmar Eldh som tidigare sett träsnittet Händer, från tiden före Slöjdföreningen, plus några andra träsnitt från elevtiden. Eldh rådde Billman att söka till Valands konstskola.Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 27 - 29.
Konsthögskolan Valand Vårterminen 1933 antogs han som elev på Konsthögskolan Valand. Under dessa år då "göteborgskolorismen" regerade Göteborgs konstliv var Billman en av få Valandselever som arbetade med träsnitt. Genom sin grafiska inriktning erhöll Billman en friare ställning gentemot läraren Sigfrid Ullman, som betraktade honom som en autodidakt. Exempel på träsnitt gjorda under Valandtiden är: Nattvärken (1933/34), Eldare går till frivakt (1933/34), Inför skolrådet (1933/34) och Examen på landet (1933/34). Billman slutade redan efter tre terminer och hösten 1934 flyttade han från Kullavik in till Nordstaden i Göteborg. Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 29 - 32.
Efter studierna på Valand försörjde sig Billman som tidningstecknare på Morgontidningen i Göteborg (1933-1940) och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1933-1940) där han gjorde illustrationer åt tidningarnas lördagsbilagor.Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 34.
Resan till Antwerpen och det svartvita träsnittet Efter ett mycket knapert 1935 fick Billman 1936 ett resestipendium av Göteborgs konstförening och tonsättaren Gösta Nystroem, som var intendent vid Göteborgs konsthall 1934-1936. Nystroem trodde stipendiaten ville ta sig till Paris, som alla andra, men Billman skulle åka till Antwerpen. Här kunde den före detta sjömannen återknyta kontakten med den dynamiska sjöfarten, men här fanns också den stora hamnstadens rotlöshet med arbetslösa sjömän, prostituerade eller tiggande krigsinvalider stympade för alltid av första världskriget. På konstmuseerna i Antwerpen och Bryssel tog Billman tillfället att studerade de gamla mästarna. En av favoriterna från 1800-talet var den belgiske konstnären Constantin Meunier som blev en av de första konstnärerna som fört in motiv av industriarbetare, gruvarbetare, hamnarbetare. Meunier visar arbetarnas individuella utsatthet i sina miljöer men också deras möjliga kollektiva styrka; att vara det spirande industrisamhällets samhällsklass som bär på moderniteten. Billman hade tidigt i en tidning sett en bild av Meuniers skulptur Den gamla gruvhästen (Vieux cheval de mine), som han inte kunde glömma.Lennervald, Dan, Kungsbacka, 2010, s. 457. Constantin Meuniers skulptur Den gamla gruvhästen (1891) och Axel Petersson Döderhultarns hästskulpturer fanns som inspiration när Billman 1965 skar grisailleträsnittet Mozarts begravning, som är en parafras på Pierre-Roch Vignerons genrémålning Le Convoi du Pauvre från 1819. Billman tecknade, målade och inspirerades till nya träsnitt som Schipperstraat, Antwerpen 1936 I (1937/38) och I väntan vid dockbron, Antwerpen 1936 (1937/38) mfl., två bilder där hästar för övrigt finns med som dragdjur.
Vistelsen i Antwerpen i mars och april 1936 blev avgörande för Billmans konstnärliga utveckling. Han inspirerades av tidigare arbetareskildringar i konsten och till att bättre utnyttja sina egna bildminnen från sjömansåren. Efter resan förverkligades gamla motividéer som legat och grott som De nymönstrade (1936), Genom Röda havet - Vaktombyte i eldrummet (1936) och Eldarevakt går över däck i storm (1936/37). Verk som blivit några av konstnärens mest kända träsnitt. Andra träsnitt från den här perioden är: Het vakt 1936/37), Hos Madame Lisette (1936/37), Bordellscen, Alger (1937) och Krigsinvalid (1937/38).
Vid korsvägen Konstnären Kristina Hedenström (1910–1943), Billmans flickvän och kurskamrat på Valand, hade i mars 1938 fått en resestipendium till Paris, som också initierades av Gösta Nystroem. Kristina Hedenström studerade konst och Torsten Billman besökte Paris i maj och september 1938. Upplevelserna kring tågresorna genom Nazityskland blev bara ytterligare en påminnelse om att ett nytt europeiskt storkrig verkade rycka allt närmare. I Paris träffade Billman svenska sjömän vilka tagit sig upp från Barcelona och som deltagit i det spanska inbördeskriget. Under september-besöket förstod Billman att relationen med Kristina Hedenström kanske var i upplösning; hon ville bosätta sig i Paris.