Italien (), formellt Republiken Italien (I Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande:
), är en enhetlig parlamentarisk republik i Sydeuropa.
Italiens territorium täcker 301 338 km² och påverkas av ett tempererat säsongsklimat. Med 60,8 miljoner invånare är Italien det femte mest folkrika landet i Europa och det 23:e folkrikaste i världen.
I norr gränsar landet till Schweiz och Österrike, i nordost till Slovenien, i nordväst till Frankrike. Italien har maritim gräns med Slovenien och Kroatien i Triestebukten och med Frankrike mellan Ventimiglia och Menton, mellan Sardinien och Korsika samt mellan Toskanska arkipelagen och Korsika. Avståndet till Albanien är cirka 72 kilometer, utmed Otrantosundet. Campione d’Italia är en italiensk exklav i Schweiz.
Malteserorden har sitt högkvarter i huvudstaden Rom. De självständiga staterna San Marino och Vatikanstaten är enklaver inom Italien.
Italien består från norr till söder av nästan hela södra sidan av Alpkedjan söder om dess vattendelare, hela Poslätten, Apenninska halvön, Sicilien, Sardinien – de två största öarna i Medelhavet – och många andra mindre öar.
Italien liknar en stövel till formen. I norr kantas stövelns skaft av Alperna och där ligger landets högsta berg Monte Bianco (4 810 meter över havet, i Sverige känt som Mont Blanc). I alpområdet finns det många skidorter och tre stora sjöar. En av dem är Comosjön. Söder om Alperna finns en av Europas mest bördiga slätter, Poslätten. Genom Poslätten rinner den stora floden Po, med sina många bifloder. Där ligger även de två stora modestäderna Milano och Turin. Från norr till söder genom den italienska halvön löper bergskedjan Apenninerna.
Rom, Italiens huvudstad, var i århundraden ett politiskt och religiöst centrum i den västerländska civilisationen som huvudstad i Romerska riket och plats för Heliga stolen. Efter Romerska rikets fall uthärdade Italien flertal invasioner av främmande folk, från germanska stammarna som till exempel langobarderna och östgoterna, till bysantiner och senare normanderna. Århundraden senare blev Italien födelseplatsen för maritima republiker och renässansen, en intellektuell rörelse som skulle visa sig vara av stor vikt för att forma den efterföljande kursen av det europeiska tänkandet.
Under den större delen av tiden efter romerska riket var Italien splittrat i flera riken (till exempel Kungariket Sardinien och Kungariket Bägge Sicilierna och Hertigdömet Milano) och stadsstater, men enades år 1861, efter en tumultartad period i historien känd som Il Risorgimento ("återuppvaknandet").
Italien var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Italien är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Italien är medlem av informella G7-gruppen om världens största industrialiserade ekonomier.
Landets europeiska politiska, sociala och ekonomiska betydelse gör det till en regional stormakt. Landet har en hög offentlig utbildningsnivå och är en mycket globaliserad nation.
Etymologi Namnet Italien härstammar från det folk, italiker (italer), som under antiken befolkade en del av Apenninska halvön. Italien var ursprungligen, i antikens Grekland, namnet på sydvästra delen av Apenninska halvön, och från Caesars tid betecknade namnet samma område som dagens Italien.
Historia
miniatyr|Italien.
Italien grundades och blev en stat 1861, två år efter Slaget vid Solferino då Apenninska halvöns småstater, delar av Kyrkostaten, Toscana och Bägge Sicilierna införlivades med kungariket Sardinien (bestående av Sardinien och Piemonte), under kung Viktor Emanuel II av huset Savojen. Ledarna för de italienska enhetssträvandena – risorgimento – var Sardiniens premiärminister Cavour och frikårsledaren Giuseppe Garibaldi.
Från slutet av 1800-talet, genom första världskriget och andra världskriget, besatte Italien ett kolonialvälde, som utökade dess styre till Libyen, Eritrea, Somalia, Albanien och Dodekanisos samt en koncession i Tianjin, Kina.
Trots segern i första världskriget skakades den parlamentariska demokratin av politiska oroligheter, ekonomiska problem och en tilltagande nationalism som krävde införlivande av områden som ej tillerkänts landet i Versaillesfreden. En stark marxistisk rörelse fick mothugg av exsocialisten Benito Mussolinis allt populärare fasciströrelse, som kombinerade sociala krav med en vilja att fullända Italiens enande med besittningar utomlands. I oktober 1922 kunde fascistpartiet i marschen mot Rom gripa makten med kung Viktor Emanuels hjälp. Fascisterna fick egen majoritet i valet 1924, och 1925–1928 infördes en totalitär enpartistat. Inledande motsättningar mot den forne fienden Tyskland ersattes efter Abessinienkrisen med ett intimt närmande, vilket kulminerade när Italien under Mussolinis ledning inträdde och besegrades i andra världskriget. Mussolini avsattes 1943 av fascistpartiet, som därmed förde över landet till de allierades sida, men tyska och Mussolinilojala trupper fortsatte kampen till krigsslutet. År 1946 ersattes monarkin med en republik efter en folkomröstning och två år senare infördes en ny konstitution som befäste landets roll som parlamentarisk demokrati.
Från 1947 till slutet av 1980-talet dominerades det italienska politiska livet av det kristdemokratiska partiet (Democrazia Cristiana, inledningsvis under dess grundare Alcide de Gasperi), genom mittenkoalitioner till 1963 och därefter genom mitten-vänsterkoalitioner med socialistpartiet under bland annat Bettino Craxi.
I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med den andra, genom omfattande ändringar av 1948 års författning avsedda att skapa stabila majoriteter i parlamentet (1993) och överföra maktbefogenheter till regionerna (2001).
Italien är en av Natos och EU:s (EEG:s) ursprungliga medlemmar.
Geografi +miniatyr|Monte Rosa.Högsta punktMont Blanc (Monte Bianco), 4 810 meter över havetBergskedjorAlperna, ApenninernaVulkanerEtna, Vesuvius, Stromboli, VulcanoLängsta floderPo och Adige
Det italienska statsterritoriet har en yta på 301 328 kvadratkilometer.
Italien är inofficiellt indelat i tre områden: Norra Italien (Italia del Nord, Nord Italia eller Alta Italia eller Settentrione på italienska): Den övre delen som sammanhänger med kontinenten och som går från Alpernas ryggrad till den linje som går tvärsöver landet ungefär där halvön börjar (norr om Pisa söder om Ravenna). Regionerna som ligger i norra Italien heter Valle d'Aosta, Piemonte, Lombardiet, Ligurien, Veneto, Trentino-Alto Adige, Friuli-Venezia Giulia och Emilia-Romagna. I Norra Italien bor den största delen av landets befolkning. Mellersta Italien (Italia Centrale eller Centro Italia): norra och mellersta delen av halvön, ungefär till en linje som går söder om Rom tvärsöver landet. Regioner som ligger i mellersta Italien är Toscana, Umbrien, Marche och Lazio. I mellersta Italien ligger huvudstaden Rom. Region Abruzzo ligger geografiskt i mellersta Italien dock historiskt och kulturellt tillhör regionen södra Italien. Södra Italien (Sud Italia, Italia del Sud, Meridione eller Mezzogiorno): Själva "foten" och de stora öarna. Regionerna är Abruzzo, Molise, Apulien, Kampanien, Basilicata, Kalabrien, Sicilien och Sardinien.
Topografi miniatyr|Mont Blanc (vy från franska sidan).
I Italien ligger Västeuropas och EU:s högsta berg (Mont Blanc, 4 810 m ö.h.), samt Europas högsta och största vulkan (Etna, 3 330 m ö.h.). Landet har 37 bergstoppar över 4 000 m ö.h., förutom i Mont Blanc, även i Monte Rosamassiven, Matterhorn (it.: Cervino) och Piz Bernina.
Hydrografi miniatyr|Gardasjön.
Alperna i nordligaste Italien medför att landet har källflöden som rinner mot norr (Nordsjön) via dammen Lago di Lei i Rhens avrinningsområde och mot öster (Svarta havet) via tillflöden till Donaus bifloder Inn och Drava förutom mot söder och Medelhavet.
Klimat I Italien råder huvudsakligen tre olika typer av klimat. Tempererat klimat med kall vinter och varm sommar råder i hela norra Italien, (utom i Alperna och kusten i Genuabukten där medelhavsklimat råder) samt i nästan hela Apenninernas-kedja. Städer där tempererat klimat råder är exempelvis Milano, Turin, Verona, Parma, Udine och Trieste. Alpint klimat råder i Alperna och vissa delar av Apenninerna. Städer där alpint klimat råder är exempelvis Cortina, Aosta, Bolzano, Bormio, Livigno, Cervinia och Courmayeur. Medelhavsklimat råder längs hela kusten (utom vid Venedigbukten), södra delen av landet (även inlandet), samt öar. Städer där medelhavsklimat råder är exempelvis Florens, Rom, Neapel, Bari och Palermo.
Växt- och djurliv Tillgången till många olika klimatområden gör att Italien är ett mycket rikt land även vad gäller djur och växter – mångfalden är stor.
Naturskydd och miljöproblem I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, laviner, vulkanutbrott och översvämningar. Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten. Dessutom är fortfarande hanteringen av det industriella avfallet undermåligt.
Styre och politik miniatyr|Palazzo Chigi, säte och residens för Italiens premiärminister.
Författning och styre Enligt Italiens författning från 1948, med senare ändringar, delas den offentliga makten mellan de lagstiftande, verkställande och dömande makterna. Statschef är Republikens president (Presidente della Repubblica), som väljs på sju år av parlamentet i förenad session med ett litet antal regionala delegater. Presidentposten i Italien är i stort en upphöjd formell befattning med ceremoniell representation: men under politiskt instabila tider har presidenten rätt att upplösa parlamentet, utlysa val och utse ministrar.
Regeringen, (Consiglio dei ministri) leds av premiärministern (Presidente del consiglio dei ministri). Presidenten utser premiärministern, och premiärministern föreslår de andra ministrarna, som formellt utnämns och entledigas av presidenten. Regeringen måste ha stöd av båda kamrarna i parlamentet.
Den lagstiftande makten utövas av det nationella parlamentet, de regionala parlamenten, och i Trentino-Sydtyrolen av provinsparlamenten för Trento och Bolzano. Den verkställande makten utövas av centralregeringen, de regionala regeringarna, provinserna och kommunerna. Den dömande makten utövas av de oberoende domstolarna.
Det nationella parlamentet är ett tvåkammarparlament, som består av deputeradekammaren och senaten. Sedan 2020 har underhuset haft 400 representanter och överhus 200 representanter. Parlamentet väljs i allmänna och direkta val i ett mixat valsystem, där 3/4 av båda kamrarna väljs med enkel majoritet (se majoritetsvalsystem) och 1/4 väljs genom proportionella val.Hague, Rod; Harrop, Martin; Breslin, Shaun (2000). Styrelseskick och politik. Nya Doxa, Nora.. Enligt lagen från 1993 tillsätts 75 procent av parlamentsplatserna genom majoritetsval i enmansvalkretsar, och de återstående 25 procent tillsätts på proportionell basis.
Alla italienska medborgare över 18 år har rösträtt till parlamentet. Tills 2022 behövde man vara 25 år gammal för att kunna rösta i senatsvalet.
Administrativ indelning
miniatyr|Italiens regioner.
Enligt den nya lydelsen av 1948 års författning består Italien av kommuner, provinser, storstäder, regioner och staten. Kommuner, provinser, storstäder och regioner är självständiga organ med egna maktbefogenheter och funktioner fastställda i författningen.