Olli Viktor Lounasmaa, född 20 augusti 1930 i Åbo, död 27 december 2002 i Goa, Indien, var en finländsk fysiker.
Lounasmaa blev filosofie doktor vid universitetet i Oxford 1958, var 1965–69 professor i teknisk fysik vid Tekniska högskolan i Helsingfors och 1970–96 forskarprofessor/akademiprofessor vid Finlands Akademi. Han grundade och var 1973–95 chef för Tekniska högskolans köldlaboratorium som under hans ledning gjorde stora framsteg inom forskningen om supraflytande helium-3 och vissa metallers kärnmagnetism. I början av 1980-talet började han ägna sig åt forskning om hjärnan, så kallad magnetoencefalografi (MEG) och utvecklade detektorer för studier av människans hjärnfunktioner. Han var hedersdoktor vid Tekniska högskolan i Helsingfors, Tammerfors tekniska högskola och Helsingfors universitet, både vid filosofiska och medicinska fakulteterna samt tilldelades akademikers titel 1997.
Utmärkelser
Källor
Noter
Kategori:Finländska professorer i teknisk fysik Kategori:Alumner från Helsingfors universitet Kategori:Personer verksamma vid Tekniska högskolan i Helsingfors Kategori:Personer i Finland under 1900-talet Kategori:Personer från Åbo Kategori:Födda 1930 Kategori:Avlidna 2002 Kategori:Män Kategori:Hedersdoktorer vid Helsingfors universitet Kategori:Hedersdoktorer vid Tekniska högskolan i Helsingfors Kategori:Alumner från Oxfords universitet Kategori:Akademiker (Finland) Kategori:Kommendörer av Finlands Lejons orden Kategori:Riddare av Akademiska palmen Kategori:Kommendörer av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden