Katalansk grammatik handlar om formläran och syntaxen i det katalanska språket. Dessutom beskrivs i den här artikeln kortfattat alfabetet, uttalet och skiljetecken. Katalanskan är ett romanskt språk närmast besläktat med occitanska, och det företer både stora likheter och vissa skillnader jämfört med de stora grannspråken spanska och franska, samt även med italienska.

Grammatiken i katalanskan har under 1900-talet standardiserats enligt flera mönster, varav det administrerat av Kataloniens Institut d'Estudis Catalans (IEC) är det mest spridda. Denna standard, fastlagen i början av seklet under ledning av Pompeu Fabra, används i hela det katalanskspråkiga området utom i Valencia-regionen. Där förekommer en parallell valenciansk norm, reglerad av Acadèmia Valenciana de la Llengua (AVL). Båda instituten erkänner varandras normering som korrekt.

IEC:s norm tillåter också viss variation för att hantera dialektal variation på Balearerna, i Alghero och i Roussillon. I denna artikel presenteras IEC:s standard utan dialektal variation.

Alfabetet

Det katalanska alfabetet har flera olikheter jämför med alfabetet i de omgivande språkområdena. Katalanska är ett romanskt språk och använder i likhet med sina syskonspråk en variant av det latinska alfabetet. Alfabetet innehåller flera bokstäver som endast förekommer i ett eller inget av katalanskans stora grannspråk spanska och franska. Där spanskan använder z, nyttjar katalanskan ç (ce trencada).

Skriven katalanska innehåller ett antal teckenkombinationer av typen digraf, det vill säga två efterföljande bokstäver som representerar ett enda ljud. En relativt unik variant är dubbel-L:et med mellanliggande halvhög punkt: l·l. Teckenkombinationen motsvarar ett långt l-ljud (till skillnad från det muljerade ll)."La ela geminada a la xarxa: com s'escriu el punt volat?". ccma.cat, 2016-03-26. Läst 4 november 2016.

Uttal

Uttalet i katalanskan erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).

Betoningen följer i stort sett tre grundregler: Vid ordslut på vokal, vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen. I övriga ord betonas den sista vokalen. Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('han/hon kommer').Nosell 1996, s. XV

Vokaler Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.

Konsonanter Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och franska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.

mini|stående=0.5|Substantivböjningen av gat ('katt').

Formlära Substantiv Hos substantiven finns två genus – maskulinum (masculí) och femininum (femení). Femininformer bildas regelbundet genom tillägg av -a (noia efter noi, 'pojke'), eventuellt efter att en annan slutvokal plockats bort (mestra efter mestre, 'mästare'). Oregelbundna femininbildningar är bland annat -essa (duquessa efter duc, 'hertig'), -ina (gallina efter gall, 'tupp') och -iu (actriu efter actor, 'skådespelare'). Vissa substantiv har samma form i både maskulin och feminin form, som exempelvis pianista ('pianist')."Resum…", Gènere dels substantius

Plural bildas med tillägg av -s (pare > pares, 'fäder'). Ett antal varianter finns – se tabellen nedan (lodstreck – | – används för att skilja ordstam från ändelse)."Resum…", Nombre dels substantius

Singular Ändelse Exempel Pare (mask.) -s Pares ('fäder') Casa (fem.) -es (minus slut-a) Cases ('hus') Disc -os Discos ('skivor') Germà -ns Germans ('bröder') Temps- Temps ('tider')

Artiklar På katalanska kan artiklar (bestämningar) sättas framför substantiv både som bestämd artikel (l'article definit) och obestämd artikel (l'article indefinit). Till skillnad från i svenska finns även en personlig artikel (l'article personal) som sätts framför namn.

Baleariska och andra östkatalanska dialekter har traditionellt använt salat som bestämd artikel. Detta motsvarar bestämda artiklar där man istället för el, la, els och les använt es, sa, ets (es) och ses.

Bestämdartikel"Resum…", L'article definit Singular Plural Förekon-sonant Före vokal eller h Mask. el l' els Fem. la l' (la framför obetonat i,u, hi eller hu) les

Obestämdartikel"Resum…", L'article indefinit Singular Plural Maskulinum un (en/ett) uns (några) Femininum una unes

Den obestämda artikeln används i pluralform i betydelsen 'några': uns jugadors = 'några spelare', unes gates = 'några kattor' (se även Katalansk grammatik#Räkneord).

Personligartikel"Resum…", L'article personal Mask. el el Pere l' l'Esteve en en Jaume Fem. la la Rosa l' l'Anna (la Isabel)

Adjektiv Adjektiven följer substantivens böjningsmönster i numerus och genus. Adjektiven (som oftast sätts efter det relaterade substantivet, förutom undantag enligt franskt mönster) har i ett antal undantagsfall nolländelse i femininum. Se tabellen nedan."Resum…", Nombre i gènere dels substantius i adjectius

Adjektivändelser (Flexió del l'adjectiu) Singular Plural maskulinum femininum maskulinum femininum - + -a + -s + -es Om avslut på -e el. tonlöst -o -a + -s -es Avslut på -s, -ç, -x, -ix, -tx + -a + -os + -es * Avslut på -ble, -aire* De flesta m. avslut på -al, -el, -il, -ant, -ent* Avslut på -a som får -es-plural* Vissa m. avslut på -e + -s Avslut på -aç, -iç, oç + -os

Verb Katalanskan har fyra regelbundna verbböjningar: ar-, re-, er- och ir-verb, där de båda mittersta räknas som varianter av den andra konjugationen. I presens indikativ:"Resum…", modes i temps simples

1. cantar – att sjunga: jo canto, tu cantes, ell/ella canta, nosaltres cantem, vosaltres canteu, ells/elles canten 2a. perdre – att förlora: jo perdo, tu perds, ell/ella perd, nosaltres perdem, vosaltres perdeu, ells/elles perden 2b. témer – att frukta: jo temo, tu tems, ell/ella tem, nosaltres temem, vosaltres temeu, ells temen 3. dormir – att sova: jo dormo, tu dorms, ell/ella dorm, nosaltres dormim, vosaltres dormiu, ells/elles dormen

OBS! Subjektsformerna av personliga pronomen (jo, tu …) används, i likhet med i spanskan, portugisiskan och italienskan, ytterst sparsamt i dagligt tal och oftast endast vid betoning.

Konjugationer Första (Primera) Andra (Segona) Tredje (Tercera) -ar -re / -er -ir cantar perdre / témer dormir, servir (-eix-)

Indikativ (Indicatiu) Konjunktiv (Subjuntiu) Imperativ Presens Imperfekt Futurum Konditionalis Presens Imperfekt Presens canto cantava cantaré cantaria canti cantés - cantes cantaves cantaràs cantaries cantis cantessis canta (tu) / canti (vostè) canta cantava cantarà cantaries canti cantés - cantem cantàvem cantarem cantaríem camtem cantéssim cantem (nosaltres) canteu cantàveu cantareu cantaríeu canteu cantéssiu canteu (vosaltres) / cantin (vostès) canten cantaven cantaran cantarien cantin cantessin - Icke-personliga former Infinitiv (Infinitiu) Gerundium (Gerundi) Perfekt particip (Participi) cantar cantant cantat, -ada, -ats, -ades perdre / témer perdent perdut, -uda, -uts, -udes dormir, servir (-eix-) dormint dormit, -ida, -its, -ides

Pronomen"Resum…", Els pronoms personals Katalanskan har ett rikt utbud av pronomen, särskilt vad gäller objektsformerna som finns i kompletterande och alternativa varianter.

Demonstrativapronomen Nära Mindre nära Långt bort Singular Plural Singular Plural Singular Plural Maskulinum aquest (den här) aquests (de här) (aqueix) (aqueixos) aquell (den där) aquells (de där) Femininum aquesta aquestes (aqueixa) (aqueixes) aquella aqelles Neutrum (açó) això (det här) allò (det där)

Uppdelningen mellan demonstrativa pronomen efter tre olika grader av avstånd används bara i vissa dialekter. Formerna inom parentes är därför mindre använda. De demonstrativa pronomenformerna används över huvud taget sparsamt och bortfaller ofta i meningen, i likhet med exempelvis subjektsformerna av personliga pronomen (se nedan).

De personliga pronomen i subjektsposition sätts (i likhet med i spanska, portugisiska och italienska) i regel endast ut i betonad position. Annars förklarar verbböjningen vem som gör något.

Personliga pronomen, subjektsformer(pronoms [personals] forts) Singular Plural 1:a person jo, mi (jag) nosaltres, nós (vi) 2:a person tu (du), vostè (Du) vosaltres, vós (ni), vostè (Ni) 3:e person ell (han), ella (hon), si (reflexiv form) ells, elles (de), si (reflexiv form)

Personliga pronomen i objektsposition (pronoms [personals] febles, 'svaga pronomen') har ett antal olika varianter med likheter i både spanska och franska. Variantformerna med apostrofer hängs i regel på ett angränsande substantiv vid vokalmöte. Om inte annat nämns gäller pronomenformerna nedan ackusativ."Resum…", Els pronoms febles"Pronoms febles de CD i CD". auladecatala.com. Läst 4 november 2016.

Personliga pronomen, objektsformer(Pronoms [personals] febles) Dativobjekt Ackusativobjekt Adverbial Adverbial,partitivform Före initial… Efter final… Före initial… Efter final… vk vv/h vk vv vk vv/h vk vv Singular 1:a person em m' -me 'm em (mig) m' -me 'm hi en 2:a person et t' -te 't et (dig) t' -te 't 3:e person mask. el l' -lo 'l -li (honom) fem. la l', la -la -li (henne) refl. es s' -se 's es (sig) s' -se 's neut. ho plural 1:a person ens ens -nos 'ns ens (oss) ens -nos 'ns 2:a person us us -vos us us (er) ens -vos -us 3:e person mask. els -los 'ls els (dem) -los 'ls fem. les -les (dem) -los 'ls refl. es s' -se 's es (dem) s' -se 's

Possessiva pronomen i katalanskan används numera (i vardagslag) endast i självständig form. Denna bildas genom att bestämd artikel sätts före. Nedan listas de olika varianterna, där både artikeln (utelämnad i tabellen) och pronomen böjs efter substantivets genus.

Possessiva pronomen singular plural mask. fem. mask. fem. singular 1:a person meu meva meus meves 2:a person teu teva teus teves 3:e person seu seva seus seves plural 1:a person nostre nostra nostres 2:a person vostre vostra vostres 3:a person llur llur llurs

Relativpronomen i katalanskan kan delas in i svaga och starka. Till den förstnämnda gruppen finns que ('som'), vilken används utan föregående preposition (veig a la mar, que és gran, 'jag ser på havet, som är vidsträckt'). Till den senare gruppen finns què (el gos, a què et vaig parlar, és brau, hunden, som talade med dig om, är vild'), qui (he vist el veí am qui et vas barallar, 'jag såg grannen som du hade bråkat med') och on (la casa on viu és fora del centre', 'huset [som] hon bor i ligger utanför stadskärnan')

Adverb Katalanska adverb bildas och används snarlikt andra romanska språk. Indelning av adverben görs ofta i sju olika klasser."Adverbis". uoc.edu. Läst 5 november 2016. Se vidare under Satslära och Adverbial.

Räkneord