Joels bok (hebreiska: ספר יוֹאֵל Sefer Yo'él) är en profetisk skrift som innehåller en serie "gudomliga tillkännagivelser". Namnet Joel betyder "Jahve är Gud". Den första raden tillskriver författarskapet till "Joel, son till Petuel".Keller, C. A., 28. Joel, in Barton, J. and Muddiman, J. (2001), The Oxford Bible Commentary , p. 578 Den ingår i Tolvprofetboken eller Nevi'im ("Profeterna") i den hebreiska Bibeln, och är en bok i sig i det kristna Gamla testamentet där den har tre kapitel. I Nya testamentet citerades hans profetia om Guds Helige Andes utgjutelse över alla människor särskilt av Petrus i hans pingstpredikan.
Joelbokens frekventa anspelningar på tidigare hebreiska bibeltexter och tecken på litterär utveckling antyder ett sent ursprung och dess potential att ha varit ett enande verk inom den profetiska kanon.
Personen Överlag nämns väldigt lite om Joel i texten. Man får i den inledande versen reda på hans fars namn, Petuel. Det finns hypoteser som menar att Joel var präst eftersom talen var påverkade av gudstjänst- och bibelspråk. Han omnämns även i rabbinsk tradition som en levit.Andersson, Greger m.fl. Profeterna: En guide till Gamla testamentets böcker. 2003. s. 149
Datering Eftersom det inte finns några explicita referenser i boken till daterbara personer eller händelser har forskare tilldelat boken ett brett spektrum av datum. Huvudpunkterna är: 800-talet f.Kr., särskilt under Joashs regeringstid – en ståndpunkt som var särskilt populär bland 1800-talets lärda (vilket gör Joels bok till en av de tidigaste skrivande profeterna). De nämnda fienderna – filistéerna, fenicierna, Egypten och Edom – stämmer överens med detta datum. Bristen på omnämnande av assyrierna eller babylonierna, som var Judas främsta fiender under 700-, 600- och 600-talen, får många konservativa forskare att föreslå att valet står mellan detta datum och ett datum från 400-talet.Joel, Zondervan Illustrated Bible Dictionary, Revising Editor Moises Silva, 2011 Tidigt 700-tal f.Kr., under Ussias regeringstid (samtida med profeterna Hosea, Amos och Jona). ca 630–587 f.Kr., under de sista decennierna av Juda rike (samtida med Jeremia, Hesekiel, Habackuk)) ca 520–500 f.Kr., samtidigt som exilerna återvände och Sakarja och Haggaj levde. Decennierna runt 400 f.Kr., under den persiska perioden (vilket gör honom till en av de senaste skrivande profeterna), eller omkring 350 f.Kr. Detta stöds av den uppenbara omnämningen av Jerusalems förstörelse 587 f.Kr. som en tidigare händelse i 3:1 och 3:17, samt omnämnandet av greker i 3:6.
Vissa forskare menar att ytterligare tillägg till Joels bok skedde under den ptolemaiska perioden (ca 301–201 f.Kr.) på grund av dess användning av tidigare texter och vad de uppfattar som ett "sent" perspektiv på Jahve och nationerna.“Joel.” Hagedorn, Anselm C. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Edited by Julia M. O'Brien. s. 411–423. "Bokens engagemang med tidigare texter (särskilt de som rör 'Jahvehs dag') vittnar om dess sena ursprung, och dess slut speglar sena teologiska tankar om relationen mellan Israel och nationerna, där Jahveh framställs som härskare över hela världen... Dessa teologiska debatter pekar på ett mycket sent ursprung av Joel 2:28–3:21 [Hebr. grabbar. 3–4]. Den universella domen över folken tillhör troligen diskursen från den sena persiska perioden (Steck 1996), medan visionen i Joel 2:28–32 [Hebr. kap. 3] kan bäst förstås under den relativa freden under ptolemaisk tid."
Bevis som framförts för dessa ståndpunkter inkluderar anspelningar i boken på den bredare världen, likheter med andra profeter och språkliga detaljer. Vissa kommentatorer, såsom Jean Calvin, fäster ingen större vikt vid den exakta dateringen.
Bevarade tidiga handskrifter
Några tidiga handskrifter som innehåller texten till Joels bok på hebreiska tillhör den masoretiska texttraditionen, som inkluderar Codex Cairensis (895 e.Kr.), Codex Babylonicus Petropolitanus (916), Aleppocodex (900-talet) och Leningradkodexen (1008). Fragment som innehåller delar av boken på hebreiska hittades bland Dödahavsrullarna, inklusive 4Q78 (4QXIIc; 75–50 f.Kr.) med bevarade verser 1:10–20, 2:1, 2:8–23 och 3:6–21;Dead sea scrolls - Joel4Q78 at the Leon Levy Dead Sea Scrolls Digital Library och 4Q82 (4QXIIg; 25 f.Kr.) med bevarade verser 1:12–14, 2:2–13, 3:4–9, 3:11–14, 3:17, 3:19–2;4Q82 at the Leon Levy Dead Sea Scrolls Digital Library Schøyen MS 4612/1 (DSS F.117; DSS F.Joel1; 50–68 e.Kr.) med bevarade verser 3:1–4);12 Minor Prophets Dead Sea Scroll MS 4612/1 . Schøyen Collection. Accessed February 5, 2020. och Wadi Murabba'ats Mindre profeter (Mur88; MurXIIProph; 75–100 e.Kr.) med bevarade verser 2:20, 2:26–27, 2:28–32 och 3:1–16.
Antika handskrifter på koinegrekiska som innehåller boken är huvudsakligen av Septuaginta-versionen, inklusive Codex Vaticanus (300-talet), Codex Sinaiticus (400-talet), Codex Alexandrinus (400-talet) och Codex Marchalianus (500-talet).
Historisk kontext Exakt när Joel verkade är osäkert. Det finns inga direkta tidsangivelser i texten. Implicit kan man dock härleda följande: Templet i Jerusalem står kvar (1:13f) Juda står inför en kommande invasion (1:6, 2:1-11)
Detta betyder att invasionen som texten syftar på kan vara en av flera. Kanske handlar det om: 701 f.Kr. – Assyriens anfall mot Jerusalem 597 f.Kr. – Babyloniernas första attack mot Juda, som skedde som en följd på Judas uppror mot stormakten. 587 f.Kr. – Judas fall efterexilsk tid
Innehåll
Efter den initiala början kan boken delas upp i följande avsnitt: Klagan över en stor gräshoppspest och en svår torka (1:1–2:17). Effekterna av dessa händelser på jordbruk, bönder och på leveransen av jordbruksoffer till Jerusalems tempel, varvat med en kallelse till nationell klagan (1:1–20). Ett mer apokalyptiskt avsnitt som jämför gräshopporna med en armé och avslöjar att de är Guds armé (2:1–11). En kallelse till nationell omvändelse inför Guds dom (2:12–17). Löfte om framtida välsignelser (2:18–32 eller 2:18–3:5). Fördrivning av gräshoppor och återställande av jordbruksproduktivitet som ett gudomligt svar på nationell botgöring (2:18–27). Framtida profetiska gåvor till hela Guds folk, och Guds folks säkerhet inför en kosmisk katastrof (2:28–32 eller 3:1–5). Kommande dom över Juda rikes fiender: filistéerna, Edoms rike och Egyptens rike (3:1–21 eller 4:1–21).
Budskap Joels budskap börjar med en skildring om en stor gräshoppsinvasion, som äter upp landets grödor. Denna bild verkar även ses som en bild om en kommande här, vilken ska invadera landet. Amos 1:6 i Bibeln 2000 med noter, se Not. Även Profeterna: En guide till Gamla testamentets böcker. 2003. s. 148 Därefter börjar Joel att mana folket till omvändelse med en rad starka bilder. En exempeltext är Joel 2:13:
Värt att påpekas är att hjärtat under gammaltestamentlig tid inte stod för känslor och kärlek som idag. Hjärtat ansågs istället vara viljans och moralens centrum. I de flesta av gamla testamentets profetior varvas domsord med ord om hopp och frälsning. Joels bok är inget undantag för detta. Efter att Joel har manat folket till omvändelse följer några kända ord av hopp från Gud, det talas om att Gud ska utgjuta sin Ande över folken, även slavarna. Detta skall enligt Apostlagärningarna ha uppfyllts den första pingsten. Därefter följer ytterligare domsord över nationerna runt omkring Juda. Boken avslutas med ord om dessa nationers straff och Judas räddning.
Tolkningshistorik
Den masoretiska bibeltexten placerar Joels bok mellan Hoseas bok och Amos bok (ordningen som ärvts av Tanakh och Gamla testamentet), medan ordningen i Septuaginta är Hosea–Amos–Mika–Joel–Obadja–Jona. Den hebreiska texten i Joels bok verkar ha lidit lite av skriftlig överföring, men kompletteras vid några punkter av Septuaginta-, syriska och Vulgata-versionerna eller av välgrundande gissningar.Allen 36 Även om boken påstår sig beskriva en gräshoppspest, såg vissa gamla judiska åsikter gräshopporna som allegoriska tolkningar av Israels fiender.Targum vid 2:25; även marginalen av LXX manuskript Q, mitten av 500-talet Denna allegoriska tolkning användes på kyrkan av många kyrkofäder. Calvin tolkade kapitel 1 bokstavligt, men med en allegorisk syn på kapitel 2, en ståndpunkt som vissa moderna tolkare också delar. De flesta moderna tolkare ser dock Joel tala om en bokstavlig gräshoppspest som ges en profetisk eller apokalyptisk tolkning.See Allen 29–31
Den traditionella tillskrivningen av hela boken till profeten Joel utmanades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av en teori om en trestegsprocess för komposition: 1:1–2:27 kom från Joels hand och behandlade en samtida fråga; 2:28–3:21/3:1–4:21 tillskrevs en fortsättare med apokalyptisk utsikt. Omnämnanden i första halvan av boken till Herrens dag tillskrevs också denna fortsättare. 3:4–8/4:4–8 kan ses som ännu senare. Detaljerna om exakta tillskrivningar varierade mellan forskarna.
Denna uppdelning av bokens sammansättning började ifrågasättas under mitten av 1900-talet, då forskare försvarade bokens enhet, profetens trovärdighet som kombinerade ett samtida och apokalyptiskt perspektiv, samt senare tillägg av profeten. Äktheten i 3:4–8 har inneburit fler utmaningar, även om flera forskare fortfarande försvarar den.Se Allen 25–29 för detaljer och argument.
Bibelcitat och allusioner Det finns många paralleller i språket mellan Joel och andra profeter i Gamla testamentet. De kan representera Joels litterära användning av andra profeter, eller tvärtom.
I Nya testamentet citerades hans profetia om Guds Helige andes utgjutelse över alla människor särskilt av Petrus i hans pingstpredikan.Apostlagärningarna 2
Joel 3:10 / 4:10 är en variant av Jesaja 2:4 och Mika 4:3:s profetia: "De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar",Jesaja 2:4 och befaller istället: "Smid om era plogbillar till svärd, era vingårdsknivar till lansar!"Joel 3:10
Tabellen nedan visar några av de mer explicita citaten och anspelningarna mellan specifika avsnitt i Joels bok och avsnitt från Gamla och Nya testamentet
Joels bok Gamla testamentet Nya testamentet 1:6, 2:2–10Uppenbarelseboken 9:3, 7–91:15Jesaja 13:6Hesekiel 30:2–32:1Sefanja 1:14–162:1–2Amos 5:18, 202:11Malaki 3:22:14Jona 3:92:20–21Psaltaren 126:2–32:27Jesaja 45:5Hesekiel 36:112:28–32/3:1–5Apostlagärningarna 2:16–212:31/3:4Malaki 3:23/4:52:32/3:5Obadja 17Romarbrevet 10:133:1/4:1Psaltaren 126:13:10/4:10Jesaja 2:4Mika 4:33:16/4:16Amos 1:23:17/4:17Obadiah 173:18/4:18Amos 9:13
Referenser
Noter
Tryckta källor
Vidare läsning Achtemeier, Elizabeth. Minor Prophets I. New International Biblical Commentary. (Hendrickson, 1999) Ahlström, Gösta W. Joel and the Temple Cult of Jerusalem. Supplements to Vetus Testamentum 21. (Brill, 1971) Allen, Leslie C. The Books of Joel, Obadiah, Jonah & Micah. New International Commentary on the Old Testament. (Eerdmans, 1976) Anders, Max E. & Butler, Trent C. Hosea–Micah. Holman Old Testament Commentary. (B&H Publishing, 2005) Assis, Elie. Joel: A Prophet Between Calamity and Hope (LHBOTS, 581), New York: Bloomsbury, 2013 Baker, David W. Joel, Obadiah, Malachi. NIV Application Commentary. (Zondervan, 2006) Barton, John. Joel & Obadiah: a Commentary. Old Testament Library. (Westminster John Knox, 2001) Birch, Bruce C. Hosea, Joel & Amos. Westminster Bible Companion. (Westminster John Knox, 1997) Busenitz, Irvin A. Commentary on Joel and Obadiah. Mentor Commentary. (Mentor, 2003) Calvin, John. Joel, Amos, Obadiah. Calvin's Bible Commentaries. (Forgotten Books, 2007) Coggins, Richard. Joel and Amos. New Century Bible Commentary. (Sheffield Academic Press, 2000) Crenshaw, James L. Joel: a New Translation with Introduction and Commentary. The Anchor Bible. (Yale University Press, 1995) Finley, Thomas J. Joel, Amos, Obadiah: an Exegetical Commentary. (Biblical Studies Press, 2003)