Reklamspel är spel, vanligen datorspel, som utvecklas av eller i nära samarbete med ett företag i syfte att marknadsföra ett varumärke, en produkt eller en tjänst. Reklamspel är en form av reklam i datorspel, men skiljer sig från exempelvis produktplacering genom att själva spelet är särskilt utformat kring det som marknadsförs.

Reklamspel distribueras ofta gratis, exempelvis som webbspel, mobilspel eller kampanjspel på företags webbplatser, men har även förekommit på CD-rom och DVD. De används bland annat i reklamkampanjer, som mervärde på webbplatser eller som en del av företags digitala marknadsföring. Fysiska utgåvor av reklamspel kan också fungera som profilvaror.

Reklamspel är ofta begränsade i omfattning och knyter an till det varumärke eller den produkt som ska marknadsföras. Enligt forskning används reklamspel för att fånga konsumentens uppmärksamhet mer effektivt än traditionell reklam, eftersom spelmediet är interaktivt och kan skapa positiva associationer till det marknadsförda varumärket.

Historia Reklamspel förekom tidigt i datorspelens historia. Ett av de första kända försöken var ett polospel kopplat till klädmärket Ralph Lauren, som utvecklades för Atari 2600 omkring 1978 men aldrig gavs ut.

Det första kända utgivna reklamspelet anses ofta vara Tapper från 1984, som ursprungligen sponsrades av bryggeriet Anheuser-Busch.

Begreppet advergame myntades 1999. Under 2000-talet blev webbläsarspel en vanlig form, och under 2010-talet ökade användningen av reklamspel på mobila plattformar.

Utformning och användning Reklamspel används för att göra reklam mer engagerande genom interaktivitet och deltagande. De förekommer ofta som kampanjer på webbplatser, i sociala medier eller som mobilapplikationer.

Reklamspel riktas ofta till barn och unga, som i många fall har svårare att skilja mellan underhållning och reklam. Plattformar som Roblox har under 2020-talet blivit viktiga för denna typ av marknadsföring.

Exempel Bland uppmärksammade reklamspel finns:

Tapper Yo! Noid Chex Quest Pepsiman America's Army Sneak King

Kritik och reglering

Internationellt Eftersom spel ofta har en stark attraktionskraft på barn och ungdomar har reklamspel väckt etiska och juridiska frågor. Barn har visat sig ha svårare att identifiera reklam när den är integrerad i spel.

I USA har reklamspel diskuterats i relation till barns integritet på nätet och lagstiftning som Children's Online Privacy Protection Act (COPPA), som reglerar insamling av personuppgifter från barn.

I Storbritannien omfattas reklamspel av CAP-koden (Code of Non-broadcast Advertising, Sales Promotion and Direct Marketing), som övervakas av Advertising Standards Authority.

Sverige I Sverige regleras reklamspel och liknande marknadsföring främst genom marknadsföringslagen och tillsyn från Konsumentverket. Sverige har generellt en restriktiv syn på reklam riktad till barn.

Bland annat gäller att:

direktmarknadsföring till barn under 16 år är förbjuden reklam måste tydligt kunna identifieras som reklam marknadsföring får inte utformas så att barn har svårt att skilja den från exempelvis spel eller underhållning

Enligt svenska riktlinjer bör reklam inte integreras i spel på ett sätt som gör att barn inte förstår att det rör sig om marknadsföring. Detta innebär att många typer av reklamspel, särskilt sådana riktade till barn, kan anses problematiska ur ett rättsligt perspektiv.

Sverige har även ett generellt förbud mot TV-reklam riktad till barn under 12 år och anses ha en av de striktare regleringarna i Europa när det gäller marknadsföring mot minderåriga.

Se även Produktplacering Reklam i datorspel Persuasiva spel America's Army Demoversion

Referenser

Kategori:Marknadsföring Kategori:Datorspelsgenrer Kategori:Datorspelstermer