StentrastBirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Monticola saxatilis) är en bergslevande tätting som häckar i södra Europa och nordvästra Afrika.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11 Tidigare placerades den som namnet avslöjar i familjen trastar, men studier har visat att den hör hemma bland flugsnapparna (Muscicapidae). Arten påträffas sällsynt norr om utbredningsområdet, däribland med fem fynd i Sverige. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Kännetecken Utseende Stentrasten är en medelstor (17–20 cm) kompakt trastliknande fågel med kort stjärt. I adult sommardräkt är hanen omisskännlig med sitt gråblå huvud, roströda bröst, undersida och yttre stjärtfjädrar, mörka vingar och vita rygg. Honor och subadulta är mindre slående, med brunvattrad översida och ljusorange vattrad undersida. I flykten ser man på båda könen det mörkbruna mittenpartiet av stjärten som flankeras av de roströda yttre stjärtfjädrarna.
thumb|right|Hane. thumb|right|Hona.
Läte Hanens sång består av en klar, vemodig och melodisk strof som ofta faller i tonhöjd, påminnande om rödvingetrast och koltrast på håll. Den utförs ibland i dalande och mot slutet glidande sångflykt. Bland övriga läten hörs gnissliga "viiht" och smackande "tjack".
Utbredning Stentrasten häckar i södra Europa och nordvästra Afrika, österut genom Centralasien till norra Kina. Den är en flyttfågel vars hela världspopulation övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den är en ovanlig gäst i norra Europa.
Stentrasten i Sverige Det har observerats fem stentrastar i Sverige. Den första var en juvenil hane som upptäcktes död den 22 november 1954 på Samrealskolans gård i Filipstad i Värmland. Den första levande fågeln sågs i oktober 1988 vid Torneträsk i Abisko, Lappland. Därefter har den setts i juli 1998 i Altersbruk i Piteå, Norrbotten, i tre dagar i maj 1999 i Agunnaryd i Småland samt i slutet av maj 2005 på Utlängan i Blekinge.Stentrast, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Juli 2026 på södra Gotland. Vid Muskmyr och Sundre.
Familjetillhörighet Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) , Zool. Scripta 39, 213-224.
Ekologi
Stentrasten häckar på branta klippiga sluttningar i torra områden, oftast på en höjd av minst 1 500 meter. Den bygger sitt bo i klippskrevor och håligheter i berg och lägger mellan fyra och fem ägg. Den är en allätare som har en diet av främst insekter och bär.
thumb|right|Sjungande hane i typisk miljö.
Status Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar. Världspopulationen uppskattas till mellan 895 000 och 2,86 miljoner häckande individer.
Referenser
Noter
Källor Clement, P., & Hathway, R. (2000). Thrushes Helm Identification Guides, London
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Flugsnappare Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i etiopiska regionen