John Hasbrouck van Vleck,"Van Vleck". Dictionary.com Unabridged (Online). n.d. född 13 mars 1899 i Middletown, Connecticut, USA, död 27 oktober 1980 i Cambridge, Massachusetts, USA var en amerikansk fysiker och matematiker som tilldelades Nobelpriset i fysik 1977 tillsammans med Philip W. Anderson, och Sir Nevill F. Mott "för deras grundläggande teoretiska insatser rörande elektronstrukturen i magnetiska och oordnade system".

van Vleck var professor i matematisk fysik vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts. Han invaldes 12 oktober 1960 som utländsk ledamot av den svenska Vetenskapsakademien och tilldelades Lorentzmedaljen 1974.

Biografi Van Vleck var son till matematikern Edward Burr Van Vleck och Hester L. Raymond. Hans far var biträdande professor vid Wesleyan University, där hans farfar, astronomen John Monroe Van Vleck, också var professor. Han växte upp i Madison, Wisconsin, och tog en kandidatexamen vid University of Wisconsin år 1920, innan han tog sin doktorsexamen vid Harvard University år 1922 under handledning av Edwin C. Kemble.

Medan John Hasbrouck Van Vleck var professor vid University of Minnesota träffade han Abigail Pearson, en student vid universitetet, och gifte sig senare med henne den 10 juni 1927. De ärvde en samling japanska träsnitt från Van Vlecks far, känd som E.B. Van Vleck-samlingen, som de donerade till Chazen Museum of Art i Madison, Wisconsin på 1980-talet.E. B. Van Vleck Collection , Chazen Museum of Art Han var släkt med Tom Van Vleck, en mjukvaruingenjör som var medförfattare till ett tidigt e-postprogram.

Van Vleck dog den 27 oktober 1980 i Cambridge, Massachusetts. Han är begravd på Forest Hill Cemetery.

Karriär och forskning Van Vleck började på University of Minnesota som biträdande professor 1923, flyttade sedan till University of Wisconsin innan han bosatte sig vid Harvard. Han tilldelades också ett hedersdoktorat vid Wesleyan University 1936. including the Nobel Lecture, 8 december 1977 Quantum Mechanics The Key to Understanding Magnetism

Van Vleck etablerade grunderna i den kvantmekaniska teorin om magnetism, kristallfältteori och ligandfältteori (kemisk bindning i metallkomplex). Han anses vara den moderna magnetismens fader.John H. van Vleck, International Academy of Quantum Molecular Science.On the verge of Umdeutung in Minnesota: Van Vleck and the correspondence principle. Part One , Anthony Duncan, Michel Janssen; Elsevier Science, 8 maj 2007.On the verge of Umdeutung in Minnesota: Van Vleck and the correspondence principle. Part Two , Anthony Duncan, Michel Janssen; Elsevier Science, 8 May 2007.

Under andra världskriget arbetade Van Vleck med radar vid MIT:s strålningslaboratorium. Han arbetade halvtid vid strålningslaboratoriet och halvtid vid Harvard. Han visade att vattenmolekyler i atmosfären vid en våglängd på ca 1,25 centimeter skulle leda till problematisk absorption och att det vid en våglängd på 0,5 centimeter skulle ske en liknande absorption av syremolekyler.Norman F. Ramsey Oral History (1991), NORMAN F. RAMSEY: An Interview Conducted by John Bryant, IEEE History Center, 20 juni 1991.Oral History Transcript , Interview with John H. Van Vleck by Katherine Sopka at Lyman Laboratory of Physics, 28 januari 1977.Louis Brown, A radar history of World War II, Institute of Physics Pub., 1999, , pp. 442, 521. Detta skulle få viktiga konsekvenser, inte bara för militära (och civila) radarsystem utan senare även för den nya vetenskapen radioastronomi.

Van Vleck deltog i Manhattanprojektet. I juni 1942 höll J. Robert Oppenheimer en sommarstudie vid University of California, Berkeley, för att bekräfta konceptet och genomförbarheten av ett kärnvapen. Åtta teoretiska forskare, bland andra Van Vleck, deltog i den. Från juli till september undersökte och utvecklade den teoretiska studiegruppen principerna för atombombskonstruktion.New Weapons Laboratory Gives Birth to the "Gadget", 50th Anniversary Article, Los Alamos National Laboratory.Berkeley Summer Study Group , The Atomic Heritage Foundation.Atomic History Timeline 1900– 1942 , The Atomic Heritage Foundation.

Van Vlecks teoretiska arbete ledde till inrättandet av Los Alamos kärnvapenlaboratorium. Han tjänstgjorde också i Los Alamos granskningskommitté 1943. Kommittén, som inrättades av general Leslie Groves, bestod också av Warren K. Lewis från MIT, ordförande, E.L. Rose från Jones & Lamson, E.B. Wilson från Harvard och Richard C. Tolman, vice ordförande för NDRC. Kommitténs viktiga bidrag (med ursprung hos Rose) var en minskning av storleken på avfyrningskanonen för atombomben Little Boy, ett koncept som eliminerade ytterligare konstruktionsvikt och påskyndade produktionen av bomben för dess slutliga utsläpp över Hiroshima. Det användes dock inte för Fat Man-bomben i Nagasaki, som förlitade sig på implosion av en plutoniumgranat för att nå kritisk massa.Leslie R. Groves, Lieutenant General, U.S. Army, Retired; Now It Can Be Told, Harper, 1962, pp. 162–63.

Filosofen och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn avlade doktorsexamen i fysik under Van Vlecks handledning vid Harvard. Från 1951 var Van Vleck Hollis-professor i matematik och naturfilosofi vid Harvard. Samtidigt innehade han den första dekanusposten för Harvards avdelning för teknik och tillämpad fysik fram till 1957.

Åren 1961–62 var han George Eastman gästprofessor vid University of OxfordNobel Laureates , University of Oxford. och innehade en professur vid Balliol College.Inspiring minds: the Eastman Professors[link removed], Floreat Domus, Balliol College News, Issue 12 juni 2006.

Utmärkelser och priser År 1950 blev van Vleck utländsk medlem av Kungliga Nederländska vetenskapsakademin. Han tilldelades den nationella vetenskapsmedaljen 1966 och Lorentzmedaljen 1974. 

Van Vleck valdes in i American Academy of Arts and Sciences 1934, i United States National Academy of Sciences 1935, och i American Philosophical Society 1939. Han tilldelades Irving Langmuir-priset 1965, National Medal of Science 1966 och valdes till utländsk medlem av Royal Society (ForMemRS) 1967. Han tilldelades Elliott Cresson-medaljen 1971. För sina bidrag till förståelsen av elektroners beteende i magnetiska fasta ämnen tilldelades Van Vleck Nobelpriset i fysik 1977, tillsammans med Philip W. Anderson och Sir Nevill F. Mott. Van Vleck-transformationer, Van Vleck-paramagnetism och Van Vleck-formeln är uppkallade efter honom.

Publikationer i urval The Absorption of Radiation by Multiply Periodic Orbits, and its Relation to the Correspondence Principle and the Rayleigh–Jeans Law. Part I. Some Extensions of the Correspondence Principle, Physical Review, vol. 24, Issue 4, pp. 330–346 (1924) The Absorption of Radiation by Multiply Periodic Orbits, and its Relation to the Correspondence Principle and the Rayleigh–Jeans Law. Part II. Calculation of Absorption by Multiply Periodic Orbits, Physical Review, vol. 24, Issue 4, pp. 347–365 (1924) The Statistical Interpretation of Various Formulations of Quantum Mechanics, Journal of the Franklin Institute, vol. 207, Issue 4, pp. 475–494 (1929) Quantum Principles and Line Spectra, (Bulletin of the National Research Council; v. 10, pt 4, no. 54, 1926) The Theory of Electric and Magnetic Susceptibilities (Oxford at Clarendon, 1932). Quantum Mechanics, The Key to Understanding Magnetism, Nobel Lecture, December 8, 1977 The Correspondence Principle in the Statistical Interpretation of Quantum Mechanics Proceedings of the National Academy of Sciences of USA, vol. 14, pp. 178–188 (1928)

Referenser

Noter

Externa länkar

Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1977 Nobelprize.org, John van Vleck – självbiografi including the Nobel Lecture, December 8, 1977 Quantum Mechanics The Key to Understanding Magnetism John Hasbrouck Van Vleck 13 March 1899-27 October 1980, Elected for Mem. R.S. 1967, by Brebis Bleaney, from Royal Society Publishing. The Theory of Electric and Magnetic Susceptibilities John Hasbrouck van Vleck Duncan, Anthony and Janssen, Michel. "On the verge of Undeutung in Minnesota: Van Vleck and the correspondence principle. Part one," Archive for History of Exact Sciences 2007, 61:6, pages 553–624. Chazen Museum of Art

Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Amerikanska matematiker under 1900-talet Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Amerikanska nobelpristagare Kategori:Amerikanska professorer Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Ledamöter av American Philosophical Society Kategori:Mottagare av Lorentzmedaljen Kategori:Forskare från Connecticut Kategori:Personer från Middletown, Connecticut Kategori:Personer verksamma vid Harvard University Kategori:Personer verksamma vid University of Minnesota Kategori:Personer verksamma vid University of Wisconsin–Madison Kategori:Personer med anknytning till Manhattanprojektet Kategori:Födda 1899 Kategori:Avlidna 1980 Kategori:Män Kategori:Alumner från University of Wisconsin–Madison Kategori:Alumner från Harvard University