Upplands-Bro kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Kungsängen.
Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit starkt positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft växlande Alliansstyre och blocköverskridande styre. Efter valet 2022 styrs kommunen av Alliansen.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Låssa, Stockholms-Näs och Västra Ryd, alla i Bro härad utom Håbo-Tibble och Håtuna (som ingick i Håbo härad). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Bro och Låssa socknar en gemensam, Bro och Låssa landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Bro landskommun av de fem landskommunerna Bro och Låssa, Håbo-Tibble, Håtuna, Stockholms-Näs och Västra Ryd.
Upplands-Bro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Bro landskommun. Samtidigt ändrades länstillhörigheten från Uppsala län till Stockholms län.
Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2001 i Jakobsbergs domsaga, från 2001 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.
Geografi Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Upplands-Bro kommun gränsar i nordöst till Sigtuna kommun, i öster till Upplands Väsby kommun, i sydöst till Järfälla kommun och i söder till Ekerö kommun (maritim gräns), alla i Stockholms län. Vidare gränsar kommunen i väster till Enköpings kommun (maritim gräns) och Håbo kommun, båda i Uppsala län.
Topografi och hydrografi
Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. I Mälaren finns skogklädda halvöar och öar vilka också hör till kommunens område. Av dessa är ett flertal naturreservat. Uppsalaåsen är en rullstensås som går genom sydvästra Upplands-Bro, vid Rösaring når den 61 meter över havet.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Upplands-Bro kommun Hela riket
Naturskydd miniatyr|Frölunda naturreservat. År 2022 fanns åtta naturreservat i Upplands-Bro kommun. Upplands-Broleden är en 29 kilometer lång vandringsled som förbinder fyra av dessa reservat; Lejondals naturreservat, Stäketskogens naturreservat, Frölunda naturreservat och Broängarnas naturreservat.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bro församling och Kungsängen-Västra Ryds församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Kungsängen-Västra Ryd och Låssa.
Tätorter År 2023 bodde 92,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,8 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 31 december 2023 fanns det sex tätorter i Upplands-Bro kommun: NrTätortFolkmängd (2023)1Kungsängen och Brunna16 8992Bro9 4403Rättarboda2 4334Håbo-Tibble kyrkby6585Jursta4676Smidö245 Centralorten är i fet stil.
Styre och politik Styre Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför bildades en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Efter valet 2018 fick Alliansen återigen makten, med passivt stöd från Sverigedemokraterna. Det aviserades att "fokus kommer att läggas på att skapa trygghet i kommunen, få ordning och reda på ekonomin, ett hållbart samhällsbygge, en bättre skola, ett ännu starkare lokalt näringsliv och en ökad valfrihet". Alliansen behöll makten även efter valet 2022. Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) sa att "kommunen ska fortsätta utvecklas hållbart. Vi ska ha en effektiv organisation som tar vara på digitaliseringens möjligheter. De kommande fyra åren kommer vi att ha stort fokus på näringsliv och arbetstillfällen. Trygghetsfrågan är fortsatt en högt prioriterad".
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MAnders ÅkerlindFörste vice ordförande KDJan-Erik BjörkAndre vice ordförande SBjörn-Inge Björnberg
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete är de indelade i tre utskott: Trygghets- och säkerhetsutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt Miljö- och energiutskottet. Presidium 2022–2026Ordförande MFredrik KjosFörste vice ordförande LNawal Al-IbrahimAndre vice ordförande SCamilla Jansson
Presidium 2026Ordförande MAnnika FribergFörste vice ordförande LNawal Al-IbrahimAndre vice ordförande SCamilla Jansson
Övriga nämnder Förutom de obligatoriska nämnderna finns följande nämnder i kommunen:
Sedan 2008 finns också en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Den är gemensam med Järfälla kommun. Nämnd OrdförandeVice ordförande Andre vice ordförandeBygg- och miljönämnden LMartin Normark CLisa Edwards SHelena AustrellGymnasie- och arbetslivsnämnden LNawal Al-Ibrahim MMasoud Zadeh SCamilla JansonKultur- och fritidsnämnden CMattias Petersson Ersoy MMats Högberg SNaser VukovicSocialnämnden MPeter Wissing CLars Thomasson SKerstin AhlinTekniska nämnden MAndreas Åström KDKarl-Erik Lindholm SKristian CronsellUtbildningsnämnden MPaul Gustafsson LNawal Al-Ibrahim SRolf NersingValnämnden KDKarl-Erik Lindholm SBengt JohanssonÄldre- och omsorgsnämnden KDTina Teljstedt MAnders Åkerlind SKerstin AhlinFastighetsnämnden KDJan-Erik Björk MMait Johansson SBirgitta Nylund Källa:
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar. Majoriteten av företagen i kommunen var i början av 2020-talet små eller medelstora. Bland större företag återfanns Coop Nordens lager och distribution, Ragn-Sells avfallshantering AB och byggindustrin Ramirent AB.
Infrastruktur Transporter miniatyr|Dalkarlsbacken.
Upplands-Bro kommun genomkorsas från sydöst mot nordväst av E18. I Bro avtar länsväg 269 norrut mot länsväg 263 som har en öst-västlig riktning genom kommunens norra del. På Dalkarlsbacken finns den väg som räknas som Sveriges första statliga vägbygge, anlagd år 1665.
Kommunen trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stationer i Bro och Kungsängen. Anslutningsbuss mot Brunna finns till pendeltåget i Kungsängen. Anslutningsbuss mot Råby och Finnsta finns till pendeltåget i Bro. Vissa av dessa bussar trafikerar även sträckan Bro-Kungsängen. Från Bro station går bussar mot Ådö och Smidö och från Kungsängens station går bussar mot Håbo-Tibble och Håtuna. I rusningstid går direktbuss från Bro, via Kungsängen, till Kista på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagen. Nattetid går nattbussar mellan Stockholm och Bro/Kungsängen.
miniatyr|Frölunda flygfält, 2018. Frölunda flygfält ligger mellan Bro och Kungsängen på Lennartsnäshalvön och anlades på 1950-talet. Det består av en gräsbana (längd 750 meter, bredd 30 meter) och en mindre hangar med klubbstuga. Det finns även en korsande och kortade gräsbana som dock sällan används. Frölunda flygfält nyttjas av sportflyg, främst så kallade ultralätta flygplan. Frölunda är hemmafältet för Swedish Ultraflyers.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Upplands-Bro är en av Stockholms läns snabbast växande kommuner. Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 676, eller 37,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 756 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 002, eller 23,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 162 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
Invånare efter de vanligaste födelseländerna Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Upplands-Bro kommun. Födelseland 31 december 2024 Nr Land Antal Andel Andel ihela riket 1 66,04 % 79,22 % 2 2,46 % 1,35 % 3 2,32 % 1,19 % 4 2,08 % 1,85 % 5 1,77 % 0,82 % 6 1,73 % 0,95 % 7 1,45 % 0,47 % 8 1,33 % 0,64 % 9 1,28 % 0,28 % 10 1,23 % 0,56 %
Kultur Kulturarv På toppen av en 60 meter hög grusås med utsikt över Mälaren ligger Rösaring, med ett flertal fornlämningar. Som exempel kan nämnas gravhögar, rösen och en labyrint från bronsåldern eller möjligen vikingatiden. I området har arkeologer hittat spår efter en boplats och ett bronsgjuteri från vikingatiden, något som är mycket ovanligt.
Den lokalhistoriska forskaren Börje Sandén menade att Stäketsholmen "är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg".
miniatyr|Lejondals slott.
Lejondals slott stod klart 1892 och lät byggas av friherrinnan Louise De Geer (1856-1935). Slottet är ritat av Isak-Gustaf Clason (1856-1930) och är övervägande i Wasastil, även om influenser av andra stilar kan skönjas.
miniatyr|Kvistabergs observatorium.
Ett annat kulturarv är Kvistabergs observatorium som ursprungligen ägdes av konstnären och amatörastronomen Nils Tamm (1876–1957). Under lång tid var teleskopet Sveriges största optiska teleskop och har använts för att observera småplaneter tills forskningsanvändningen upphörde. År 1944 skänktes observatoriet till Uppsala universitet.miniatyr|Brogård.Brogård är en slottsliknande herrgård vid Brofjärden, som uppfördes 1888 efter ritningar av Herman Holmgren.
Kommunvapen Blasonering: I rött fält en hornprda stavar, allt av guld.
Vapnet avbildar en liten figur i brons, stor som en tumnagel, som påträffades vid arkeologiska utgrävningar vid Ekhammar (RAÄ-nummer Kungsängen 4:1) i samband med utbyggnad av E18 år 1968. Figuren brukar kallas Ekhammarsgubben. Den påstås föreställa Oden med sina 2 korpar på hjälmen. Den användes först som logotyp, men registrerades som kommunvapen i PRV år 1983.
miniatyr|Stockholms-Näs landskommun (1946–1951)|145x145px
Se även Personer med anknytning till Upplands-Bro kommun Upplands-Bro Kommunföretag
Referenser
Externa länkar
kommunens webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Finska förvaltningskommuner