Mehrnoosh "Nooshi" Dadgostar, född 20 juni 1985 i Ängelholms församling, Kristianstads län, är en svensk politiker (vänsterpartist). Hon är partiledare för Vänsterpartiet sedan den 31 oktober 2020 och ordinarie riksdagsledamot sedan 2014, invald för omväxlande Stockholms läns valkrets och Stockholms kommuns valkrets.

Dadgostar är född i Sverige av föräldrar som flytt från Iran och växte upp i Klippan, Norrköping och Göteborg. Hon har varit förbundskassör och vice ordförande i Ung Vänster, kommunfullmäktigeledamot i Botkyrka och en av de ledande i proteströrelsen Alby är inte till salu. I riksdagen var hon Vänsterpartiets talesperson i bostadsfrågor och senare i socialförsäkringsfrågor. Åren 2017–2018 ledde hon som särskild utredare den statliga utredningen Ett snabbare bostadsbyggande, och 2018 blev hon partiets vice ordförande.

Som partiledare ställde Dadgostar i juni 2021 ett ultimatum i frågan om fri hyressättning i nyproduktion, vilket ledde till att Stefan Löfven blev den förste sittande statsministern i Sverige att avsättas i en misstroendeomröstning. I november samma år förhandlade hon fram ett garantitillägg för pensionärer med låga inkomster som villkor för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Hon har verkat för att bredda partiets väljarbas, bland annat genom ett nytt partiprogram 2024, vilket har mött kritik från delar av partiets vänsterflygel. Vänsterpartiet backade till 6,75 procent i riksdagsvalet 2022 men ökade till 8,40 procent och 30 mandat i riksdagsvalet 2026, då partiet under hennes ledning krävde ministerposter i en ny regering.

Biografi Uppväxt Dadgostar föddes 1985 i Ängelholm. Hennes föräldrar hade flytt från Iran undan politisk förföljelse i början av 1980-talet, och när hon föddes bodde familjen på ett asylboende i Skåne. Familjen hade små ekonomiska resurser under hennes uppväxt. Hon växte upp i Klippan, Norrköping och Göteborg. I Norrköping arbetade modern inom hemtjänsten och fadern inom långvården. Fadern är ljusdesigner och modern sjuksköterska.

I Göteborg bodde familjen först i en hyresrätt i centrum, men sedan hyrorna stigit flyttade den när hon var 13 år till Lundby på Hisingen. Hon gick i den icke vinstdrivande friskolan Montessoriskolan Centrum, där elever med olika social bakgrund möttes, något hon senare har ställt mot det hon beskriver som en segregerad skola.

Utbildning och arbete Dadgostar tog studenten från Schillerska gymnasiet i Göteborg 2005. Åren 2004–2006 arbetade hon som vårdbiträde i Göteborgs kommun vid sidan av studierna. Mellan 2009 och 2015 studerade hon på juristprogrammet vid Stockholms universitet, men hon tog inte examen. År 2013 studerade hon även affärsjuridik vid University of Southampton.

Politisk karriär Ung Vänster och Botkyrka Dadgostar gick med i Ung Vänster i Göteborg och Bohuslän som 14-åring och var aktiv i förbundets förening på västra Hisingen. Åren 2006–2009 var hon förbundskassör och vice ordförande i Ung Vänster.

I Botkyrka kommun valdes hon 2010 in i kommunfullmäktige, först som ersättare och från 2014 som ordinarie ledamot. Mellan 2009 och 2013 satt hon i styrelsen för det kommunala bostadsbolaget AB Botkyrkabyggen. Hon var en av de ledande personerna i proteströrelsen Alby är inte till salu, som tillsammans med Hyresgästföreningen protesterade mot kommunens utförsäljning av allmännyttiga hyresrätter i Alby och andra delar av Botkyrka.

Riksdagsledamot 2014–2020 miniatyr|Dadgostar (fjärde från vänster) i en debatt om integration under Järvaveckan 2017. Dadgostar valdes in i riksdagen i valet 2014 för Stockholms läns valkrets. Under mandatperioden 2014–2018 var hon ledamot av civilutskottet och Vänsterpartiets talesperson i bostadsfrågor. Fram till 2016 var hon även ledamot av Rättshjälpsnämnden och Gentekniknämnden.

År 2017 utsåg regeringen och bostadsministern Peter Eriksson henne till särskild utredare med uppdrag att undersöka hur det kan säkerställas att befintliga byggrätter tas i anspråk och bebyggs. Betänkandet Ett snabbare bostadsbyggande (SOU 2018:67) överlämnades i augusti 2018. Hon har beskrivits som den första vänsterpartistiska riksdagsledamoten att leda en statlig utredning.

Dadgostar var ersättare i Vänsterpartiets partistyrelse 2014–2016 och ordinarie ledamot 2016–2020. I mars 2018 utsåg partistyrelsen henne till vice partiordförande. I valet 2018 omvaldes hon, nu för Stockholms kommuns valkrets, och blev ledamot av socialförsäkringsutskottet och partiets talesperson i socialförsäkringsfrågor. Från augusti 2019 till februari 2020 var hon ledig från riksdagsuppdraget.

Partiledare Val till partiledare När Jonas Sjöstedt i januari 2020 meddelade att han skulle lämna partiledarposten nämndes Dadgostar tidigt som möjlig efterträdare. Valberedningen föreslog henne i september 2020, och den 31 oktober 2020 valdes hon enhälligt till partiledare vid en digital kongress.

Regeringskrisen 2021 miniatyr|Dadgostar i riksdagens talarstol inför statsministeromröstningen den 7 juli 2021. Fri hyressättning i nyproduktion ingick som punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Enligt Dadgostar hade Vänsterpartiets villkor för att släppa fram regeringen 2019 varit att marknadshyror inte skulle införas. Hennes företrädare Jonas Sjöstedt hade då lovat att partiet skulle fälla regeringen om den försökte införa marknadshyror eller försvaga anställningstryggheten. Statsvetaren Anders Backlund har bedömt att det därför var svårt för partiet att avstå från att agera när förslaget väl lades fram, om det ville behålla sin trovärdighet. Sedan en statlig utredning lagt fram ett förslag om fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter ställde hon den 15 juni 2021 ett ultimatum: regeringen fick 48 timmar på sig att antingen lägga frågan åt sidan eller inleda förhandlingar med Hyresgästföreningen, annars skulle partiet dra tillbaka sitt stöd.

När tidsfristen löpt ut meddelade Vänsterpartiet den 17 juni att det skulle rösta för en misstroendeförklaring mot statsministern. Eftersom partiet saknade de 35 mandat som krävs för att självt väcka ett misstroendeyrkande begärde Sverigedemokraterna omröstningen. Den 21 juni 2021 röstade 181 ledamöter från V, M, KD och SD för att avsätta Löfven, medan 109 röstade emot och 51 avstod. Löfven blev därmed den förste sittande statsministern i Sverige att fällas i en misstroendeomröstning. I kammaren sade Dadgostar att partiet inte fattade beslutet med lätt hjärta men höll vad det lovat. Löfven avgick den 28 juni och valdes åter till statsminister den 7 juli, sedan Ulf Kristersson misslyckats med att bilda regering. Vänsterpartiet har framhållit att förslaget om fri hyressättning därefter lades ned.

Pensionsuppgörelsen 2021 och valet 2022 När Magdalena Andersson i november 2021 skulle efterträda Löfven ställde Dadgostar krav på högre pensioner, en bättre sjukförsäkring och en tryggare arbetsmarknad för att släppa fram henne som statsminister. Kvällen före statsministeromröstningen den 24 november enades regeringen och Vänsterpartiet om ett garantitillägg för pensionärer med låga inkomster, på som mest 1 000 kronor i månaden till omkring 700 000 personer. Vid partiets digitala kongress i februari 2022 omvaldes Dadgostar enhälligt.

I riksdagsvalet 2022 fick Vänsterpartiet 6,75 procent av rösterna och 24 mandat, en tillbakagång från 8,00 procent 2018. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna fick egen majoritet, och Ulf Kristersson bildade en regering av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som slöt en omfattande överenskommelse med Sverigedemokraterna, Tidöavtalet. Vänsterpartiet hamnade därmed i opposition.

Opposition 2022–2026 Vid kongressen i Jönköping den 8–12 maj 2024, där partiet också antog ett nytt partiprogram, omvaldes Dadgostar som partiledare. Efter krav från ett ombud hölls sluten omröstning trots att hon saknade motkandidat; 185 ombud röstade för henne och 26 röstade blankt. Efter kongressen angav hon som mål att de rödgröna partierna 2026 skulle kunna bilda regering tillsammans för första gången på 20 år. I Europaparlamentsvalet 2024 fick Vänsterpartiet 11,1 procent och två mandat, jämfört med 6,8 procent och ett mandat 2019.

Under 2024 avslöjade Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad att flera lokala företrädare för Vänsterpartiet hade uttryckt sig antisemitiskt och hyllat terrorstämplade organisationer. Den 18 oktober 2024 meddelade Judiska centralrådet att partiet inte längre skulle bjudas in till rådets minneshögtider, med motiveringen att antisemitismen i partiet inte var begränsad till enstaka personer. Dadgostar svarade att partiet hade agerat skarpt i alla sådana fall och bjöd in rådet till samtal. Efter ett möte mellan parterna sade hon att partiet tog till sig kritiken om att uteslutningsärenden hade gått för långsamt.

I april 2025 delade riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas en bild på X som kritiserades som antisemitisk och som Judiska centralrådet polisanmälde för hets mot folkgrupp. Dadgostar kallade delningen skadlig och sade att partiet aldrig skulle acceptera rasism och främlingsfientlighet. Åklagaren beslutade att inte inleda någon förundersökning. Partistyrelsen uppmanade i maj Delgado Varas att lämna sina uppdrag, och hon uteslöts ur riksdagsgruppen. I augusti 2025 inledde partiet uteslutningsärenden mot henne och mot riksdagsledamoten Daniel Riazat, som hade kritiserat hanteringen av henne. Den 24 augusti lämnade de båda partiet och fortsatte i riksdagen som politiska vildar. De riktade skarp kritik mot ledningen under Dadgostar, beskrev partiets organisationskultur som ”stalinistisk” och anklagade den för att vilja göra partiet till en dörrmatta åt Socialdemokraterna. Partisekreteraren Maria Forsberg hänvisade till ett olämpligt agerande över tid. I december 2025 bildade de partiet Framtidens vänster. Tidningen Arbetets ledarsida menade att uteslutningsärenden hade blivit ett återkommande inslag i partiet och kopplade utvecklingen till ledningens strävan att göra Vänsterpartiet till en trovärdig parlamentarisk kraft.

Redan i december 2024 förklarade Dadgostar att Vänsterpartiet skulle kräva att ingå i regeringen om de rödgröna partierna fick majoritet i valet 2026. Hon godtog att kravet kallades ett ultimatum och sade att hon ville se en regering där även Centerpartiet ingick. I september 2025 skärpte hon linjen: partiet skulle rösta nej till varje regering där det inte ingick, om dess mandat behövdes för regeringsbildningen. Hon efterlyste samtidigt en gemensam plattform för oppositionen och kritiserade Socialdemokraterna för att ha varit en passiv opposition. Vid kongressen i Örebro i april 2026 omvaldes hon med acklamation.

Riksdagsvalet 2026 I riksdagsvalet den 13 september 2026 fick Vänsterpartiet 568 781 röster, motsvarande 8,40 procent, och 30 mandat, en ökning med 1,65 procentenheter jämfört med 2022. Dadgostar fick 19 355 personröster i Stockholms läns valkrets, motsvarande 26,94 procent av partiets röster där, och tog plats i riksdagen för den valkretsen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick tillsammans 176 mandat mot 173 för Tidöpartierna.

På valnatten sade Dadgostar att hon hoppades på en vänsterregering med vänsterpartistiska ministrar, och efter valet upprepade hon kravet på en plats i regeringen. Sedan Ulf Kristersson meddelat att han avgick gav talmannen Andreas Norlén den 18 september Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering. Vänsterpartiet stod fast vid kravet på ministerposter, medan Centerpartiet förklarade att det inte skulle sitta i regering med Vänsterpartiet.

Ideologi och politiska ståndpunkter Socialism och kommunism