Stockholm-Bromma flygplats , historiskt Bromma flygfält, är en flygplats i stadsdelsområdet Bromma i Stockholms kommun som (2026) har fyra reguljära inrikeslinjer med totalt ca 12 avgångar per vardag men huvudsakligen privat flygtrafik.
Belägen cirka 7 km nordväst om centrala Stockholm är Stockholm-Bromma den flygplats som ligger närmast staden jämfört med övriga kommersiella flygplatser som trafikerar Storstockholm (IATA flygplatskod STO: Arlanda, Skavsta och Västerås).
Flygplatsen invigdes den 13 maj 1936 av kung Gustaf V och var den första flygplatsen i Europa som byggdes med asfalterade landningsbanor. När Stockholm-Arlanda flygplats invigdes 1962 förlorade Bromma sin roll som huvudflygplats för internationell trafik. År 2023 var Bromma flygplats dock fortfarande Sveriges fjärde mest trafikerade flygplats, främst för inrikesflyg.
Från och med 2026 har flygplatsen fyra reguljära linjer, alla inrikes. Det är dels Västflygs flygningar till Växjö och Trollhättan, dels Brommaflygs linje till Visby samt Skåne Aviations linje till Malmö. Bromma hanterar också privatflyg, ambulansflyg och allmänflyg. Mellan 2016 och 2024 trafikerades Bromma flygplats huvudsakligen av Brussels Airlines linje till Bryssel samt Braathens Regional Airlines, som främst trafikerade inrikesdestinationer innan flygbolaget flyttade sin verksamhet till Stockholm Arlanda. Även Finnair hade fram till 2024 flera dagliga avgångar till Helsingfors.
Flygplatsen ligger på mark som ägs av Stockholms stad och drivs av Swedavia, ett statligt företag, genom ett hyresavtal med staden som löper ut 2038. Swedavia och Stockholms stad vill stänga flygplatsen, som nu har årliga förluster som beräknas till en miljard kronor. Den nuvarande svenska regeringen har dock meddelat att den inte kommer att godkänna en nedläggning av flygplatsen innan dess mandatperiod löper ut 2026.
Historik Områdets äldre historia Bromma flygplats uppfördes på mark som tidigare tillhört bland andra gårdarna Glia i den västra delen av flygplatsen, Linta i söder och Ranhammar, som låg i den nordöstra delen av det nuvarande flygplatsområdet, ungefär vid nuvarande Bromma Blocks. När schaktningarna för det nya flygfältet inleddes år 1933 hade huvuddelen av den äldsta bebyggelsen i området sedan länge redan rivits eller förfallit. Bara Ranhammars gård och ett par lador fanns då kvar.
I samband med flygfältsbygget gjordes omfattande arkeologiska undersökningar. Bland annat inventerades ett stort antal gravar. När området började planeras år 1933 fanns minst 243 gravar på åtta gravfält. Den äldsta graven daterades i samband med utgrävningarna till tiden mellan 500-talets andra hälft och början av 600-talet.
Uppförande och invigning mini|stående=0.7|left|Borgarrådet Yngve Larsson invigningstalar. stående=0.7|left|miniatyr|Dagen efter invigningen, en Junkers G-38 är startklar. miniatyr|260px|Bromma flygplats dagen efter invigningen 1936. Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Under 1920-talet hade det funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen. Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.
Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor, men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.
Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren (Hangaren 1) ritades av arkitekt Paul Hedqvist med biträde av arkitekt Nils Tesch. Tyska Lufthansa var konsult vid planeringen av anläggningen.Brommaboken 1995, Bromma flygplats 1936-2012? av Hans Walther, s. 95 I hangaren återanvände Hedqvist fackverksbalkar från gamla Tranebergsbron som just hade rivits.Hultin (2002), s.202
Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson.källa: Michael Sanz 1996, sid 27 ff. Det hölls även tal av borgarråden Yngve Larsson och Wictor Karlsson samt fullmäktiges ordförande Johan-Olov Johansson. Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa. Vid invigningen deltog även världens då största landflygplan, en Junkers G-38. Av denna flygplanstyp fanns bara två exemplar, som båda tillhörde Lufthansa. Junkersplanet kunde ta 34 passagerare, varav en del var placerade i vingarna. De sista åren före andra världskriget trafikerades Bromma av ett ännu större plan, Lufthansas Junkers Ju-90 för 40 passagerare.
Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. Att jämföra med en tågresa som under 1930-talet tog 20 timmar Stockholm–Berlin.Tidtabell 1930 Malmö - Nässjö En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor.Brommaboken 1995, Bromma flygplats 1936-2012? av Hans Walther, s. 96
Vidareutveckling miniatyr|Stationsbyggnaden på 1940-talet. miniatyr|Stationsbyggnaden på 1940-talet. Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt efter det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1 668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.
Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik i Island och Gander i Newfoundland. År 1955 startade den första svenska charterflygresan från Bromma.
Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att inrikesflyget, som från Bromma utfördes av SAS och det av SAS hälftenägda Linjeflyg, flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.
År 1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. År 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats senast 1991 skulle ersätta Bromma.Kronologi över flyget i Sverige Läst 26 augusti 2010 Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ned 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats.Riksdagen.se Motion 1992/93:T711 Avveckling av Bromma flygplats Läst 26 augusti 2010
År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet fick Bromma i snabb takt ett ökat antal passagerare, samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm.Flygtrafiken på Lindarängen, Bromma och Arlanda flygplatser
Bromma flygplats blev statligt byggnadsminne (SBM) 14 september 2000 (förordning 2013:558). Flygplatsen blev byggnadsminne (BM) enligt 3 kap. KML 1 april 2010.Kringla, Riksantikvarieämbetet, Bromma flygplats. Hårda bullerkrav hade införts för Bromma, men Malmö Aviation hade hittat lämpliga plan som flygbolaget började använda. Hösten 2014 tillsatte regeringen en statlig samordnare med uppdrag att undersöka om Bromma flygplats kan omvandlas till stadsutvecklingsområde. Uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats. Regeringsbeslut 2014-12-18.
Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.
Historiska bilder
Upprustning och utbyggnad miniatyr|Flygledartornet. miniatyr|Gamla ankomsthallen, sedd från plattan. miniatyr|Avgångshallen, interiör. miniatyr|Ett British Aerospace Avro RJ100-plan tillhörigt Malmö Aviation på startbanan (bana 30), 2013. Utbyggnaden i början på 2000-talet präglades av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt gick det inte att bortse från att trycket på flygplatsen var stort.
Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.
Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.