Andrakammarvalet i Sverige 1875 hölls under år 1875.
Enligt valforskare Peter Esaiasson är det "svårt att hitta karakteristiska kännetecken för 1870-talets tre andrakammarval". Valrörelserna var lokalt inriktade och i långa stycken isolerade från varandra och någon nationell valdebatt samlad kring en eller flera centrala valfrågor förekom inte. Avsaknaden av politiska partier och dåvarande valmetoden, oftast majoritetsval i enmansvalskretsar, uppmuntrade därtill till utpräglade personval. Esaiasson ger dock valen epiteterna första, andra respektive tredje försvarsvalet då det speglar decenniets viktigaste politiska fråga, reformeringen av försvaret (se indelningsverkets avskaffande och beväringen).
Valsystem Valsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 67 av landsbygdens 138 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde 37 av de 38 stadsvalkretsarna. Resterande 71 landsbygdsvalkretsar och Kristinehamns, Askersunds, Nora och Lindesbergs valkrets tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 60 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (15 mandat), Göteborg (6 mandat), Malmö (3 mandat) och Norrköping (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.
Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg Av folkmängden den 31 december 1874, 4 341 559, var 255 552 (5,9 %) valberättigade.
Valresultat Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive partigrupp under riksdagen 1876. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var löst sammansatta och att partigruppsbyten inte var ovanliga. Kandidaterna gick inte till val under partibeteckningen och ställde ofta inte ut något valprogram. Uppgifter om antalet röster, liksom antalet mandat, baserat på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats.I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
PartiRöstfördelningMandatRösterElektorerAntal+/- Lantmannapartiet10 02195992+2 Centern3 37514430+9 Obundna7 72448476-7 Övriga15 347732--Antal giltiga röster36 4672 319198<span style="color:green">+4Ogiltiga röster54928Totalt37 0162 347
Valdeltagande Antal Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 12 89117213 063 Landsbygden 24 12512 57736 702 Hela Sverige 37 01612 74949 765
Andel Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 36,927,936,7 Landsbygden 23,410,816,7 Hela Sverige 26,810,919,5
Kommentarer
Källor
Övriga Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1875 Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.
Kategori:1875 i Sverige Sverige 1875 Kategori:Politik i Sverige under 1870-talet