Bergmästardistrikt var de regioner, styrda av en bergmästare som bergsstatens förvaltning indelades i. Bergmästardistrikten skapades vid mitten av 1700-talet under namn av bergmästardömen, var tolv till antalet och sorterade under Bergskollegium.

1857 omorganiserades bergmästardistrikten till att sortera under bergsstaten och i samband med det minskade deras antal till nio.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bergmästare) 1875 blev de sex: Norra bergmästardistriktet omfattande Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län Gävle-Dala bergmästardistrikt omfattande Gävleborgs och Kopparbergs län Östra bergmästardistriktet omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län Mellersta bergsmansdistriktet omfattande Örebro och Skaraborgs län Västra bergmästardistriktet omfattande Värmlands, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län Södra bergmästardistriktet omfattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstad, Malmöhus och Hallands län.Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1904

1929 blev bergmästardistrikten fem i det att Mellersta bergmästardistriktet upphörde och Örebro län överfördes till Östra bergmästardistriktet och Skaraborgs län till Västra bergmästardistriktet. 1937 blev bergmästardistrikten fyra då Gävle-Dala bergmästardistrikt uppgick i Östra bergmästardistriktet.Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947

Bergmästardistriktsindelningen upphörde 1998.

Källor

Kategori:Historiska indelningar i Sverige Kategori:Bergslagen