Carl Hans Johanson, född 20 juni 1828 i Stockholm, död 30 augusti 1908 troligen i Västerås, var en svensk läroverkslärare och naturalist med särskilt intresse för entomologi och molusker.

Han blev student 1845, fil. mag. 1854 och gymnasieadjunkt i Västerås samma år. 1860 blev han lektor där och avgick med pension 1894. Tio år senare blev han utnämnd till jubeldoktor. Hans tjänstgöring vid läroverket sträckte sig mellan 1854 och 1894.

Han var en bildad person med intresse för många ämnen, men botanik och vissa delar av zoologin, särskilt entomologin, var hans favoriter under hela hans långa liv. Vid flera tillfällen anordnade han svamputställningar där även mindre bemedlade kunde komma och lära sig om ätliga svampar.

Johanson beskrivs som en finkänslig natur, vänsäll och mycket hjälpsam samt förekommande mot alla. Detta fick var och en erfara, som kom i kontakt med honom, speciellt den, som bad om hans hjälp och råd rörande insekters insamlande och bestämning. Han älskade musik och var själv en ganska god pianist, samt besökte ofta Stockholm för Operans skull. Johansons förebilder fanns till stor del bland stora Svenska naturforskare som Linné. Sven Lampa (redaktör för Entomologisk tidskrift 1891-1901 ) skriver i hans nekrolog "Vid mina besök i hans gästfria hem tog han någon gång fram något af Linnes arbeten och uppläste stycken därur; då kommo ofta tårarna fram ur hans ögon, och läsningen måste af rörelse afbrytas".

Entomologen C. H. Johanson C. H. Johanson beskrivs vidare av Sven Lampa som "den kanske sist lefvande af de för entomologien hängifna män, som under den ytterst flitige samlaren och framstående insektkännaren C. H. Bohemans tid, och uppmuntrade af honom, i hög grad ökade kännedomen om vårt lands insektfauna. Af denne fick han lära att behandla dessa smådjur på ett sådant sätt, att de i en samling kunde blifva tilltalande för snart sagdt hvem som helst, i olikhet med hvad som varit fallet hos deras föregångsmän.".

Johanson var tidigt, som senast 1883, medlem i den 1880 nybildade Entomologiska föreningen i Stockholm. En förening som fortfarande är i högsta grad livaktig och som också är den äldsta entomologiska föreningen i Sverige. Föreningen blev utan tvivel snabbt ett nav för många entomologer i Sverige. Syftet med föreningen var att ge ut den nya publikationen Entomologisk tidskrift, men också att man där skulle kunna knyta kontakter och umgås med likasinnade, inte minst för att lära av varandra.

Liksom många av hans äldre förebilder var Johanson inte så specialiserad utan studerade de flesta av insektsordningarna vilket hans omfattande insektssamling bär vittnesbörd om. Den har i stort sett bevarats i sitt originalskick i Rudbeckianska gymnasiets biologiska museum. Samlingen är välordnad och systematiskt organiserad.

Han var inte någon flitig skribent utan lämnade gärna skrivandet till andra. Han ska ha kommenterat detta med orden "Förr i tiden studerade man först och skref sedan, numera skrifver man först och studerar sedermera". Hans bok Odonata Sueciae, Sveriges Trollsländor (1859) var dock ett undantag och den anses som ett för sin tid värdefullt arbete. Boken bygger till stor del på Johansons egna iakttagelser och ansågs lättanvänd och modern. I en tid där liknande litteratur ofta bara innehöll artbeskrivningar på latin, hade Johanson med texter både på latin och svenska vilket gjorde att nybörjare fick hjälp att lättare lära sig den ofta krångliga terminologin. Om man började sina entomologiska studier med hans "Trollsländor", så gick det sedan ganska lätt att förstå de flesta latinska beskrivningar i annan litteratur om insekter. I boken beskriver han också en ny art av flickslända, Agrion concinnum Johanson, 1859 som senare reviderades taxonomiskt och har nu det vetenskapliga namnet Coenagrion johanssoni (Wallengren, 1894). På svenska heter arten myrflickslända.

Samlingen består av ca 28 700 exemplar. Skalbaggarna är den största gruppen med ca 2 800 arter. Johanson har insamlat en stor del av exemplaren själv, men det finns också stora inslag från ett 40-tal andra samlare i Sverige, Norge, Finland och även i Centraleuropa.Thomas Harry (2025), Entomologiska föreningen i Dalarna och Västmanland, opublicerat.

Samlingen har bara i vissa delar blivit genomgången i modern tid men från och med 2025 har Rubeckianska gymnasiet ett samarbete med Entomologiska föreningen i Dalarna och Västmanland gällande skötsel och inventering av samlingen. Bland exemplaren i samlingen märks bl.a. de första dokumenterade fynden i Västmanland av Svartfläckig blåvinge, Maculinea arion (Linnaeus, 1758), och Ängsvägstekel, Priocnemis agilis (Shuckard, 1837).

Hans stora boksamling och de rätt betydliga växt-, mollusk- och insektssamlingarna skänkte han till största delen till det läroverk där han under så många år verkat med orden "Att de städse förvaras i de skåp i vilka de vid min död befinnas och således aldrig får ihopblandas med eller sammanföras med museets övriga samlingar.". De finns idag i Rudbeckianska gymnasiets biologiska museum.

Johanson och biologiska museet Efter att linnélärjungen Andreas Carlbaum 1748 börjat undervisa i naturalhistoria vid gymnasiet, som var Sveriges första, och själv 1856 donerat naturalier, började samlingarna att växa. Långt senare, efter skolreformen 1820, byggdes en ny skolbyggnad där samlingarna kunde inrymmas in en 72 kvm stor lokal.

Läroverkshuset restaurerades 1904 och samtidigt tillfogades en annexbyggnad dit samlingarna flyttades. I det bidrog Johanson med en viktig insats: "Museet måste därvid utrymmas och inreddes till klassrum. Naturaliesamlingarna fick under tiden förvaras i biblioteket. När annexbyggnaden blivit färdig och naturaliesamlingarna flyttats dit in, hade terminen framskridit så långt, att ingen av läroverkets lärare hade tid att ordna samlingen. Då ingrep den nu 77-årige förre lektorn C. H. Johanson och kunde efter flera månaders intensivt arbete i mars 1905 göra det museum, han under decennier själv byggt upp, tillgängligt för lärjungarna." .

Johanson bidrog inte bara med sina två stora samlingar av insekter respektive molusker till museet, utan skänkte bland annat även en mängd kärlväxter och en mer eller mindre komplett samling av Skandinaviens mossor. Herbariesamlingarna finns idag tyvärr inte bevarade.

Källor

Johanson, C. H. 1859. Odonata Sueciae. Sveriges trollsländor, A. F. Bergh, Westerås. 112 sidor. Karlsson, T.: Två nya trollsländor (Odonata) för Östergötland – Johanssons flickslända (Coenagrion johanssoni) och bred kärrtrollslända (Leucorrhinia caudalis). Entomologisk Tidskrift 127 (1-2): 35-38. Uppsala, Sweden 2006. ISSN 0013-886x. Lampa, S. 1908. Nekrolog Carl Hans Johanson, med porträtt. Entomologisk Tidskrift vol. 29, Sweden 1908, 279-281

Kategori:män Kategori:Födda 1828 Kategori:Avlidna 1908 Kategori:Svenska entomologer