Gustav Ferdinand Hennig, född 7 november 1786 i Marienberg, en stad som numera hör till Erzgebirgkreis i det tyska förbundslandet Sachsen, i Tyskland, död 2 september 1853 i Kristine församling i Göteborg i Västra Götalands län, var en svensk industriidkare, grosshandlare och oljeslagare. 1849 grundade han Mölnlycke AB vid Mölndalsån vid Råda säteri utanför Göteborg. Väveriet, Mölnlycke Väfveri AB, tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag.
Gustav Ferdinand Hennig kom till Sverige efter ett skeppsbrott vid Bohuskusten och blev sedan handlande och industriman i Göteborg. Efter att han lidit skeppsbrott på den bohuslänska kusten anlände han till Göteborg 26 år gammal och enligt legenden medförde han endast sin bibel. Han tog initiativ till Göteborgs Handelsinstitut 1826, institutet var länge landets enda i sitt slag.Mölnlycke. Mölnlycke Väfveri utanför Göteborg grundades 1849 av Gustaf Ferdinand Hennig (1786–1853) från Sachsen. Skeppsbrottet ledde grundaren till Sverige.
Han fick hjälp av en grosshandlare Melin att studera i Tyskland och England. Vid återkomsten startade han en egen grosshandel och gifte sig i maj 1815 med Melins dotter. Efter att han gift sig öppnade han en handelsfirma och gjorde sig en förmögenhet, som investerades i gården Holma belägen där Papyrus låg.Papyrus, Vår historia. 1895 Korndals bruk blir Papyrus. Dåvarande vice häradshövdingen, Marcus Wallenberg, köpte konkursboet Korndals pappersbruk, som låg vid Mölndalsån. Han ville ha ett internationellt gångbart namn och valde att gå ifrån det gamla bruksnamnet som refererade till orten. Bruket döptes istället till Aktiebolaget Papyrus. Genom sin handel blev han intresserad av textilbranschen och köpte år 1823 mark vid Mölndals vattenfall och anlade ett bomullsspinneri med garnfärgeri och en oljekvarn. Han såg möjligheterna att ta vara på vattenkraften och byggde ett spinneri på ägorna. Han uppkallade det efter sin Maria och anläggningen fick namnet Mariedahls fabriker. Nästa investering var att köpa ön Blasholmen, också den i Mölndalsströmmen och byggde där ytterligare ett bomullsspinneri vid namn Rosendahl år 1832.
Vid 61 års ålder beslöt han att sälja sina industrier och dra sig tillbaka. Efter två var han trött på sin sysslolöshet och 1849 köper han Råda Säteri och bara några dagar senare får han tillstånd att bygga en fabrik på hemmanet Mölnlycke och bygget påbörjades omedelbart. Detta var starten till Mölnlycke fabriker, som sedermera kom att ytterligare utvecklas av mågen Bruno Wendel, "Kungen av Mölnlycke". Gustav Ferdinand Henning avled 2 september 1853. "Han var en osedvanligt driftig och visionär man", enligt Historia om Råda.
Biografi Gustav Ferdinand var son till kyrkoherden Johann Friedrich farfar och Marie Caroline Wilhelmine Frederike Taucher. Hennig gifte sig 3 maj 1815 i Göteborgs Kristine församling med Johanna Maria Melin, född 13 maj 1795 i Göteborg och död 23 september 1873 i Göteborg. Hon var dotter till handelsmannen Johan Lorentz Melin och Sophia Helena Schagerholm.
Anställningar Åren omkring 1799-1806 var Hennig anställd hos Vetter & Preller i Leipzig, och åren 1806-1809 hos J.H. Böhmer & Co i Wuppertal-Elberfeld i Nordrhein-Westfalen. Därefter fick han anställning i Sverige hos J.H. Heinrich i Göteborg där han arbetade omkring 1809-1910. Efter anställningen där var han omkring 1810-1813 anställd hos Zach B. Roos i Göteborg och omkring åren 1813-1815 hos P. Dahl (Petter Dahl) i Göteborg. Zach B. Roos tillhörde de rikaste i staden Göteborg på 1700-talet.
1810-talet, anlade två oljeslagerier vid Mölndalsån, Kvarnbyn och Holmen
Oljeslageriet vid Mölndals Kvarnby Enligt en tradition ska Gustaf Ferdinand ha kommit till Sverige genom ett skeppsbrott vid den bohuslänska kusten. Tillsammans med sin före detta principal, arbetsgivare eller arbetsledare, Petter Dahl (se ovan), köpte han år 1816 tillsammans med honom den så kallade biskopskvarnen (nr 10) i Mölndalsån. Mölndalsån rinner genom Härryda kommun, Mölndals kommun och Göteborgs kommun och mynnar ut i Göta älv. Året därefter, 1817, anlade han ett oljeslageri där, Kvarnbyn. Fabriken, eller oljekvarnen eller oljeslageriet, som framställde vegetabilisk olja använde sig av kvarnar och stampverk (slagverk) för att krossa de oljeförande fröna och dylikt, som man använde som råmaterial. För att utvinna olja ur exempelvis linfrö använda man oljestamp ar. Vid vattenkvarndrivna anordningar använde man stora stampar, som var gjorda av trästockar. Oljeslageriet vid Mölnsdalsån, Mölndals Kvarnby, vid Mölndalsåns fors i Mölndal, tillverkade så rikligt med linolja att det redan följande år täckte både Göteborgs och traktens behov. Hennig köpte år 1821 ett åttondels hemman vid Holmen och kvarn nr 30 i Mölndalsån. Där byggde han år 1822 ytterligare ett oljeslageri.
1816, ledamot i Göteborgs handelssocietet Gustav Ferdinand Hennig vann burskap som handlande i Göteborg från 26 juli 1816 och blev ledamot av Göteborgs handelssocietet.Göteborgs Köp- och Handelsgille - Handelssocietet – Handelsförening – Handelskammare 1661–1911: Minnesskrift, Hugo Fröding, Göteborg 1911. från 31 mars 1815, och ledamot av dess styrelse åren 1821-1826.Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / sidan 21, (1919-1924), Författare: Carl Rudolf A:son Fredberg. Carl Rudolf A:son Fredberg (1863-1933) var främst känd som Göteborgshistoriker, genom sitt verk Det gamla Göteborg vilket kom ut i två upplagor 1919-1923, häftesvis där de tre delarna omfattade 25 häften vardera, för 1 krona styck eller tre delar i en bibliofilupplaga för 300 kronor. Bokverket omfattade närmare 2.700 sidor och 1.600 illustrationer. Det var inför Göteborgs 300-årsjubileum år 1923 som Fredberg började verkets utgivning, vilket skulle innehålla Skildringar, lokalhistoriska anteckningar, sägner, historietter, anekdoter, personalia, porträtter, interiörer samt vyer av gamla hus, gårdar och gator.
1820-talet, anlade klädesfabrik, mekaniskt spinneri och väveri Mariedahls Fabriker på Holmen Hennig planerade att anlägga en klädesfabrik på Holmen och år 1826 anhöll han hos Kungl. Maj:t om ett förlagslån av 10.000 riksdaler banko och om tullfri import av maskiner. Genom Sveriges myndighet för utrikeshandeln, Kommerskollegium, fick Hennig tillstånd att vid Holmen anlägga ett mekaniskt spinneri och väveri för ylle och bomull samt färgeri den 19 juni 1828. I slutet av år 1829 kom denna anläggning igång och anläggningen kallades Mariedahl. Redan året därpå fick han kollegiets tillstånd att den 14 juli 1830 överlåta hälften av anläggningen på grosshandlaren J.W. Busch från Göteborg. Den andra hälften av anläggningen pantsatte han hösten 1832 till A. Th. Garling, men inte förrän 1841 ägde den definitiva försäljningen rum.
1826, Hennig den drivande kraften till Göteborgs handelsinstitut
Villa Papyrus, "disponentvillan", där den ligger i sin "engelska park" i Mölndal. Villa Korndal eller Villa Papyrus ligger i Mölndal, strax söder om Göteborg. Villan uppfördes 1870 åt David Otto Francke efter bröderna, Axel Kumlien och Hjalmar Kumliens ritningar. David Otto Francke var entreprenören som gjorde Korndals pappersbruk till Sveriges största. Villa Korndal övergick senare i familjen Wallenbergs ägo för att därefter vara disponentbostad åt företaget Papyrus ledare. Strax före sekelskiftet gick pappersbruket i konkurs, men verksamheten upptogs av ett nybildat bolag, AB Papyrus. Papyrus byggde om anläggningen helt och installerade helt nya maskiner. Dessutom uppfördes en massafabrik.
Göteborgshistorikern Carl Rudolf A:son Fredberg skrev under åren 1919-1924 i Det gamla Göteborg följande text om Gustav Ferdinand Hennig:C. R. A. Fredberg, Det gamla Göteborg, Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, del 1-2, Göteborg, 1919-1924. Fredbergs klassiska verk utkom häftesvis i tre delar 1919-1924. En faksimilutgåva utkom 1977. Här har originalets två första delar scannats i januari 2013 av Bert H.
"Göteborg var den första stad i riket som upprättade en allmän handelsskola, Göteborgs handelsinstitut, efter utländskt mönster. Tiden efter kontinentalsystemet hade fostrat ett nytt köpmansstånd, vilket besjälades av en levande insikt om att kunskap är makt även på handelns område, men vilket på samma gång insåg att det gamla sättet för kunskapers förvärvande var för tungrott, tidsödande, kostbart och ensidigt. Behovet av allmänna handelsskolor i landet hade behjärtats av rikets ständer, vilka hos Kungl. Maj:t 1823 väckte förslag om inrättande av dylika. Regeringen infordrade bland annat Göteborgs handelssocietets mening om saken, och denna uppdrog åt en av sina ledamöter, grosshandlanden G. F. Hennig, att utarbeta ett förslag till ett handelsinstitut i Göteborg. Något understöd från regeringens sida erhöll emellertid icke detta förslag — förmodligen därför att man för detsammas förverkligande begärde statsanslag."
"Några energiska män inom Göteborgs handelssocietet togo nu saken i egen hand och realiserade Hennigs förslag. Det anses att den drivande kraften härvidlag var nämnde Hennig, som kraftigt understöddes av handelssocietetens dåvarande ordförande, den allmänt ansedde grosshandlanden Anders Georg Levgren (1788-1857) på Stora Katrinelund. G. F. Hennigs plan blev grundläggande för den nya undervisningsanstalt, som till handelns tjänst inrättades år 1826. Det var alltså en utländsk man, som omplanterade den utländska handelsskoleidén på svensk mark. G. F. Hennig var nämligen sachsare till börden och född 1786 i Marienberg. År 1812 hade han kommit hit till Göteborg, där han idkade handel och anlade Korndals spinneri och bomullsfärgeri i Mölndal. Hennig var en man med mångsidiga intressen och ända till sin död 1853 ofantligt verksam. Hans merkantila insikter, skicklighet och framsynthet ådagaläggas kanske bäst i planen för handelsinstitutet, om vilken det heter, att han sällsynt väl lyckats upptaga just de för köpmannabildningen väsentliga kunskapsgrenarna samt att det knappast finnes något ämne på ett modernt handelsinstituts schema, som ej finnes antytt i Hennigs förslag. Enligt denna plan skulle handelsinstitutet bli synnerligen väl skickat att meddela den blivande köpmannen de kunskaper och färdigheter, som deltagandet i det allmänna medborgerliga livet krävde och som särskilt erfordrades för att upprätthålla den göteborgska köpmannakårens stora traditioner."
"Det första ekonomiska stödet erhöll institutet genom en gåva på 1,000 riksdaler av förenämnde Anders Georg Levgren. Den första styrelsen bestod av Gustav Ferdinand Hennig, Anders Georg Levgren och A. F. Lindgren. Handelssocietetens kassaförvaltare, köpmannen William Gibson, skulle emellertid vara självskriven ledamot i styrelsen i alla finansiella angelägenheter." Göteborgs handelsinstitut flyttade 1915 till Viktor Rydbergsgatan 9 och denna byggnad blev senare Levgrenska skolan, efter grosshandlaren och filantropen Anders Georg Levgren, som aktivt deltog i uppbyggnaden av ett handelsinstitut 1825 och byggnaden används numera av det intilliggande Hvitfeldtska gymnasiet.
1830-talet, anlade färgeri, spinneri och väveri Rosendahls Spinneri och Färgeri i Mölndals Kvarnby Hennig fick 15 mars 1832 tillstånd att anlägga ett färgeri vid Balholmen eller Brännåsholmen i Mölndalsån vid det färgeri, som han hade köpt redan 1819. Rörelsen som Hennig anlade utvidgades med spinneri och väveri. För detta meddelade Kommerskollegiet privilegier 1 maj 1833. Denna nya industriverksamhet, som således Gustav Ferdinand Hennig grundade 1832, fick namnet Rosendahl, Rosendahls Spinneri och Färgeri, som låg vid Mölndalsåns fall, i det som kallas Kvarnbyn. Till en början var tillverkningen vid Rosendahls Spinneri och Färgeri rätt obetydlig.