Järfälla fattigstuga låg i Barkarby villastad i Järfälla socken, senare Järfälla kommun. Från mitten av 1700-talet till början av 1900-talet användes den som bostad för socknens fattiga. När Barkarby ålderdomshem byggdes 1914 tog det över delar av fattigstugans funktion.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken , Järfälla kommun, 1957, s. 153–154. Fattigstugan stod kvar och fortsatte användas som bostad fram till 1969 och revs först 1975.

Historia Den första fattigstugan vid Barkarby torg miniatyr|Järfällas första fattigstuga avbildad år 1803 Fattigvården blev under 1600-talet en lagstadgad uppgift för socknarna. År 1642 skulle varje socken upprätta fattigstugor och hålla de fattiga med allmosor. År 1703 uppmanade kyrkoherden Bröms sockenmännen att bygga en fattigstuga men under ytterligare femtio år löstes frågan genom att socknen delades in i nio rotar som gemensamt ansvarade för de fattiga.

Åren 1754–1755 byggdes Järfällas första fattigstuga vid Barkarby torg. Fattigstugan låg vid nuvarande Brf Karlslund i kvarteret som idag kallas för Tingsbyn.

Byggnaden bestod av två rum och en förstuga. Ett av rummen användes som skolsal där barn undervisades av klockaren, pigor och andra läskunniga sockenbor. Bland de tidigaste lärarna fanns pigan Stina Gånberg som undervisade fram till sin död 1767. Efter hennes död byttes lärare ofta. Vid en sockenstämma 1768 föreslog prosten att ett särskilt skolhus skulle byggas men församlingen ansåg att rummet i fattigstugan räckte. År 1779 anställdes skräddarmästare Johan Hök och hans hustru som ansvariga för undervisningen. De fick flytta in i skolrummet och fru Hök fick ersättning per bok som barnen lärde sig läsa.Järfälla Hembygdsblad, nr 3 1989.

År 1761 bodde sex fattiga i stugan och 1772 fanns 15 personer upptagna i fattigvården. År 1773 uppstod en tvist om ett arv på 600 daler efter ett fattighjon som avlidit. Situation väckte starka diskussioner under sockenstämman då det blev tydligt att människor bodde i huset av andra anledningar än fattigdom. 600 daler år 1773 uppskattas motsvara ca 344 000 SEK i dagens (år 2025) penningvärde.https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm

Vid en sockenstämma år 1768 föreslog prosten att ett särskilt skolhus skulle byggas. Men församlingen tyckte att rummet i fattigstugan som användes som skolsal fick räcka.

Den nya fattigstugan vid Järfälla kyrka

När den gamla stugan blev för liten och nedgången beslöts 1834 att bygga en ny fattigstuga. Det ansågs lämpligare med en fattigstuga granne med Järfälla kyrka än granne med krogen vid Barkarby Gästgiveri. Stugan uppfördes i trä, mätte omkring tio alnar i fyrkant (cirka 6 × 6 meter) och hade två rum och terial från den gamla stugan återanvändes vid bygget.

Livet i fattigstugan

År 1868 byggdes huset ut på södra gaveln så att det fick sex rum. En inventering från samma år anger att 74 personer bodde i fattigstugan – 45 vuxna och 29 barn. Fyra rum låg på bottenvåningen (5 × 6 meter) och två på övervåningen. Trångboddheten var extrem; i ett par av rummen bodde 21 respektive 18 personer. Hygienen var bristfällig, och de boende fick själva ordna ved och mat. De flesta sov i långa sängar längs väggarna, och när dessa inte räckte till fick man ligga på golvet.Järfälla Hembygdsblad, nr 1, januari 2004. Järfälla Hembygdsförening.

De som bodde i fattigstugan var människor som inte längre kunde försörja sig själva – äldre, sjukliga, änkor och barn. Fattigvården delade ut basvaror som mjöl, ärter och salt fisk som de boende själva fick hämta vid lanthandeln. Någon tillagad mat eller vård erbjöds inte; de fick själva laga sin mat över den öppna spisen och ordna sin vardag så gott det gick. När krafterna tog slut fick de ligga kvar i sina sängar tills de dog, varefter sängplatsen togs över av någon annan.Järfälla Hembygdsblad, nr 1, januari 2004. Järfälla Hembygdsförening.

Barnen i fattigstugan fick tidigt bidra till försörjningen. Under somrar och höstar gick de på så kallade ”djon”, tillfälliga sysslor på gårdar i trakten, där de hjälpte till med potatisupptagning, vallning och vedhuggning i utbyte mot mat eller en liten slant.Järfälla Hembygdsblad, nr 1, januari 2004. Järfälla Hembygdsförening.

Flera personer som växte upp i Järfälla under denna tid har senare berättat om fattigstugan. Järnvägsmannen John Lir (1887–1948) beskrev trängseln och de enkla villkoren, men också den uthållighet som präglade de boende. John Wiman (1877–1959) mindes hur de fattiga stod i kö för att få sin tilldelning av mjöl, ärter och salt strömming, och hur de starkare hjälpte de svagare att hämta sin mat. Han berättade också att någon egentlig vård inte förekom – när de boende blev för svaga fick de helt enkelt stanna i sina sängar och vänta på döden.Järfälla Hembygdsblad, nr 1, januari 2004. Järfälla Hembygdsförening.

Elsa Lundin (1896–1985) mindes från sin barndom i början av 1900-talet hur fattigstugan var smutsig och mörk, med britsar tätt intill varandra. Hon tyckte att byggnaden bar på för mycket sorglig historia och senare i livet uttryckte hon att det kanske var lika bra att huset brann ner, eftersom det hade rymt så mycket mänskligt lidande.Järfälla Hembygdsblad, nr 1, januari 2004. Järfälla Hembygdsförening.

I mitten av 1890-talet verkar antalet boende i fattigstugan ha minskat kraftigt. År 1896 bodde bara tolv personer där. För att spara ved fick de flytta ihop i tre rum medan de andra rummen hyrdes ut. Under 1930-talets stora depression förändrades situationen helt och behovet av hjälp ökade snabbt. Antalet personer i kommunen som behövde ekonomiskt stöd steg från 40 år 1922 till hela 499 år 1933. Den gamla fattigstugan blev återigen överfull och kommunen köpte ytterligare en fastighet i kyrkbyn, Annelund, för att täcka det ökade behovet av stöd.

I takt med att konjunkturen vände, rekordåren för svensk ekonomi och välfärdsstatens utbyggnad kom fler åldershem att byggas runt om i kommunen och verksamheten i fattigstugan avvecklas.

De sista boende flyttade ut ur den före detta fattigstugan år 1969.

Kyrkofullmäktige beslöt 1972 att fattigstugans hus, efter dokumentation, skulle rivas. År 1975 började man nertagningen och då fattade byggnaden eld.

Noter

Kategori:Skolor i Järfälla kommun Kategori:Ej längre existerande byggnader i Järfälla kommun Kategori:Ej längre existerande skolor i Sverige