Meghnad Saha, född 6 oktober 1893 i Sheoratali i nuvarande Bangladesh, död 16 februari 1956 i Delhi, var en indisk astrofysiker och politiker. Han var ledamot av Royal Society i London och professor vid Calcuttauniversitetet och hjälpte till att utforma teorin om termisk jonisering. År 1920 utvecklade han Sahaekvationen för jonisering, som gjorde det möjligt för astronomer att korrekt relatera stjärnornas spektralklasser till deras faktiska temperaturer.
Biografi
Meghnad Saha föddes i en bengalisk hinduisk familj av lägre kast i byn Sheoratali i Gazipur, då en del av Dacca-distriktet i Bengals presidentskap (nu Bangladesh). Han var det femte av åtta barn till Jagannath Saha, en fattig butiksägare, och hans fru Bhubaneshwari Devi. På grund av de vidskepliga religiösa ideologierna hos de dåtida ortodoxa högdragna brahminerna och sina barndoms- och karriärerfarenheter av kastism, utvecklade Saha ett hat mot hinduismen från tidig ålder och blev ateist.
Under sin ungdom tvingades han lämna Dhaka Collegiate School eftersom han deltog i Swadeshi-rörelsen. Han studerade vidare på KL Jubilee High School & College och tog sitt indiska skolcertifikat vid Dhaka College. Han var också student vid Presidency College i Kolkata och Rajabazar Science College CU. Saha utsattes för diskriminering från andra studenter på grund av sin kast och när han gick på Eden Hindu Hostel motsatte sig kommunala studenter att han åt i samma matsal som de.
Han var professor vid Allahabad University från 1923 till 1938, och därefter professor och dekanus för naturvetenskapliga fakulteten vid University of Calcutta fram till sin död 1956. Han blev ledamot av Royal Society 1927. Han var ordförande för den 21:a sessionen av Indian Science Congress 1934.
Saha dog på väg till sjukhuset den 16 februari 1956 efter att ha fått hjärtstillestånd. Han var på väg till planeringskommissionens kontor i Rashtrapati Bhavan. Det rapporterades att han hade lidit av högt blodtryck i tio månader före sin död. Hans kvarlevor kremerades på Keoratolakrematoriet i Kolkata dagen därpå.
Arbete
Sahas studier av termisk jonisering av grundämnen ledde honom till att formulera det som kallas Sahas joniseringsekvation. Denna ekvation är ett av de grundläggande verktygen för att tolka stjärnors spektra. Genom att studera stjärnors spektra kan man hitta deras temperatur och med hjälp av Sahas ekvation bestämma joniseringstillståndet för de grundämnen som stjärnan består av. Detta utökades av Ralph H. Fowler och Edward Arthur Milne. Saha hade tidigare kommit fram till följande slutsats i ämnet:
Av det som tidigare skrivits kan man medge att temperaturen spelar den ledande rollen för att bestämma stjärnspektrumets natur. Alltför stor vikt får inte fästas vid de angivna talen, eftersom teorin bara är ett första försök att kvantitativt uppskatta de fysikaliska processer som äger rum vid hög temperatur. Vi har praktiskt taget inga laboratoriedata som vägleder oss, men stjärnspektra kan betraktas som att de utvecklas för oss i en obruten sekvens, där de fysikaliska processerna avlöser varandra allt eftersom temperaturen kontinuerligt varierar från 3000 K till 40 000 K.
Saha uppfann också ett instrument för att mäta vikten och trycket hos solstrålar.
Meghnad Saha medverkade till att etablera flera vetenskapliga institutioner, som fysikavdelningen vid Allahabad University i United Provinces (nu Uttar Pradesh) och Institute of Nuclear Physics (nu Saha Institute of Nuclear Physics) i Kolkata. Han grundade tidskriften Science and Culture och var dess redaktör fram till sin död.Eminent scientists published by Scholastic India pvt. Ltd. Han var den ledande personen i att organisera flera vetenskapliga sällskap, som National Academy of Science (1930), Indian Physical Society (1934) och Indian Institute of Science (1935). Han var direktör för Indian Association for the Cultivation of Science från 1953 till 1956. Saha Institute of Nuclear Physics, grundat 1943 i Kolkata, är uppkallat efter honom.
Saha ställde upp som kandidat för nordvästra Calcutta i Lok Sabha-valet 1951. Han kandiderade som medlem i Unionen för socialister och progressiva, men behöll sin självständighet från partiet. Hans mål var att förbättra planeringen av utbildning, industrialisering, sjukvård och utveckling av floddalar. Han ställdes mot Prabhu Dayal Himatsingka. På grund av låg finansiering för sin kampanj skrev Saha till utgivaren av sin lärobok Treatise on Heat och bad om ett förskott på 5000 rupier. Han valdes med en marginal på 16 procent.
Saha var verksam inom områdena utbildning, flyktingar, rehabilitering, atomenergi, mångsidiga flodprojekt, översvämningskontroll och långsiktig planering. I boken Meghnad Saha i parlamentet beskrivs Saha som: "Aldrig otillbörligt kritisk ... rättfram, så skarpsinnig, så grundlig i att påpeka brister att finansdepartementet ständigt var på defensiven. Detta framgår av hur han anklagades för att ha lämnat sitt laboratorium och gett sig in på ett territorium som inte var hans eget. Men anledningen till att han långsamt drev mot denna offentliga roll (han var aldrig politiker i ordets rätta bemärkelse) var den gradvis vidgande klyftan mellan hans dröm och verkligheten – mellan hans vision om ett industrialiserat Indien och regeringens genomförande av planen."
Saha var chefsarkitekten för flodplanering i Indien och utarbetade den ursprungliga planen för Damodar Valley-projektet. Hans egna observationer angående sin övergång till statliga projekt och politiska angelägenheter var:
Vetenskapsmän anklagas ofta för att leva i "elfenbenstorn" och inte bekymra sig om verkligheten, och bortsett från min koppling till politiska rörelser under min ungdom hade jag levt i ett elfenbenstorn fram till 1930. Men vetenskap och teknologi är lika viktiga för administrationen nuförtiden som lag och ordning. Jag har gradvis glidit in i politiken eftersom jag ville vara till nytta för landet på mitt eget ödmjuka sätt.
Vedermälen "Meghnad Sahas joniseringsekvation (ca 1920), som öppnade dörren till stjärnastrofysik, var en av de tio främsta prestationerna inom indisk vetenskap under 1900-talet [och] skulle kunna räknas i Nobelprisklassen." — Jayant Narlikar.
"Den drivkraft som Sahas arbete gav astrofysiken kan knappast överskattas, eftersom nästan alla senare framsteg inom detta område har påverkats av det och mycket av det efterföljande arbetet har karaktären av förfiningar av Sahas idéer." — Svein Rosseland.
"Han (Saha) var extremt enkel, nästan sträng, i sina vanor och personliga behov. Utåt sett gav han ibland intryck av att vara avlägsen, saklig och till och med hård, men när det yttre skalet väl var brutet, fann man hos honom alltid en person med mycket värme, djup mänsklighet, empati och förståelse och även om han nästan helt var oberörd av sina egna personliga bekvämligheter, var han mycket omtänksam när det gällde andra. Det låg inte i hans natur att blidka andra. Han var en man med oförskräckt anda, resolut beslutsamhet, outtröttlig energi och hängivenhet." — Daulat Singh Kothari.
Utmärkelser
Meghnad Saha har fått månkratern Saha uppkallad efter sig. Den namngavs 1935 av International Astronomical Union.
Referenser
Noter
Vidare läsning
Obituary - The Observatory 76 (1956) 40 Obituary – Proceedings of the Astronomical Society of the Pacific 68 (1956) 282
Jibamitra Ganguly: Meghnad Saha : his science and persona through letters and writings. Indian National Science Academy, New Delhi 2019. Collected works of Meghnad Saha. ed. by Santimay Chatterjee. Calcutta [u.a.]: Institute of Nuclear Physics [u.a.], 1982.
Externa länkar
Meghnad N. Saha at the Encyclopædia Britannica
by Raja Choudhury and produced by PSBT and Indian Public Diplomacy.
Kategori:Astrofysiker Kategori:Indiska astronomer Kategori:Indiska fysiker Kategori:Födda 1893 Kategori:Avlidna 1956 Kategori:Män Kategori:Ledamöter av Royal Society