No Man's Sky är ett äventyrsspel från 2016 utvecklat av den oberoende studion Hello Games. Spelaren utforskar ett processuellt genererat universum, som innefattar cirka 18 triljoner planeter, många med en egen och unik slumpgenererad flora och fauna. Det är därför sällsynt att stöta på andra spelare i spelet, eftersom rymden är så stor att det skulle ta 585 miljarder år att besöka alla planeter, även om spelaren bara var en enda sekund på varje planet. Planeterna har även månar.
Genom att utforska får spelarna information om planeterna som de kan lägga till ”The Atlas”, en databas som kan delas med andra i spelet. Spelare kan också skaffa material och ritningar för att uppgradera sin rollfigurs utrustning och köpa olika typer av rymdskepp som möjliggör resor längre in i galaxen. Detta kan i sin tur leda till fredlig eller fientlig interaktion med datorstyrda rymdfarande fraktioner, eller handel med andra skepp. Spelaren kan inte ha mer än ett skepp och ett vapen. Vapnet går dock att uppgradera. Det går inte att sälja föremål till andra spelare då multiplayer-funktionen inte är implementerad.
Vissa aktiviteter resulterar i att så kallade "Sentinels" dyker upp som kommer att försöka döda den spelarstyrda rollfiguren om denna dödar för många livsformer eller utvinner för mycket resurser från planeterna. Robotarna byggdes för länge sedan av en annan ras, men är nu utom kontroll. Spelarna delar på universumet men kan inte utbyta koordinater med varandra. Om två spelare ändå råkar hamna på samma planet, även offline, skulle systemet med processuell generering säkerställa att båda skulle se samma förhållanden, former av liv och andra aspekter. Ingen ytterligare data behöver förvaras eller hämtas från spelservrarna.
Spelets originalprototyp utarbetades av Sean Murray på Hello Games och utökades senare till en grupp på 5 personer, innan den första teasern presenterades i december 2013. Sedan dess har mer än halva teamet på Hello Games jobbat med spelet fram till dess utgivning. Sony tillhandahöll stöd för marknadsföring men spelutvecklarna avböjde ytterligare uppbackning. Sony utannonserade formellt spelet under deras presskonferens vid E3 2014. No Man's Sky blev därmed det första indiespel som presenterats på konventets huvudevent.
Under Paris Games Week i oktober 2015 offentliggjorde Sony att spelet skulle släppas till Playstation 4 i juni 2016. Det utgavs i augusti 2016 till PS4 och Microsoft Windows.
Spelupplägg
No Man's Sky är ett open worldspel i ett förstapersonsperspektiv. Spelaren kontrollerar en upptäcktsresande i ett outforskat universum. Rollfiguren är utrustad med en uppsättning överlevnadsredskap; en rymddräkt med jetpack, ett multiverktyg som kan användas för scanning, grävning, insamling av resurser och vid stridssituationer med varelser på planeter, samt en rymdfarkost som kan landa och resa mellan planeter och ingå strid med andra rymdskepp. Den av spelaren styrda figuren kan samla in information om planeterna, livsformerna och andra delar av planeterna och ladda upp till The Atlas, en galaktisk databas som figurerar på spelomslaget, vilket belönas med ”units”, spelets valuta. Units används för inhandling av ny överlevnadsutrustning, nya verktyg, och nya rymdfarkoster med kraftfullare förmågor och försvarssystem, något som tillåter att spelaren kan utforska mer av galaxen och överleva i mer ogästvänliga miljöer. Sådana uppgraderingar medför diverse effekter; scanningen med multiverktyget inleds i början med en kort riktad stråle, men kan uppdateras till en betydligt större räckvidd som täcker samtliga riktningar och lokaliserar mineraler och andra fyndigheter i marken.
Spelarens möjlighet att utforska planeter begränsas enbart av hur stora avstånd rymdfarkosten kan flyga mellan och hur mycket bränsle det för tillfället har. Spelaren kan beskåda en galaktisk karta för navigering mellan olika system, en karta som uppdateras när andra spelare laddar upp sina upptäckter till the Atlas. Ett flertal funktioner finns i rymden mellan planeter, däribland skepp och flottor som tillhör diverse fraktioner som kan vara fientliga mot spelaren eller inleda strider med. Spelarens handlingar påverkar hur fraktionen behandlar denna i framtida möten; till exempel kan hjälp till en fraktions vinst i en batalj resultera i hjälp från fraktionens sida när spelaren stöter på en annan fraktion senare. Det finns också olika rymdbaser där spelare kan ägna sig åt handel med resurser och varor i ett system med fri marknad; en sådan bas finns i varje system med tillhörande planeter, så att spelare kan ha alternativet att köpa bränsle för förflyttning i hyperrymd till andra system. Spelaren har möjlighet att bruka resurser som den har samlat in för att tillverka nya varor, men för detta krävs recept som antingen kan erhållas på egen hand eller köpas från handlare. Detta innebär att spelaren kan införskaffa sällsynta ting i avlägsna delar av galaxen, för att sedan tillverka högt efterfrågade varor som kan säljas. Sådana stationer kommer också sälja ny utrustning till spelaren utifrån varierande utbud.
Utvinning av resurser från en planet eller skador på dess livsformer gör att spelaren får en ”wanted level”, en indikation på hur eftersökt denna är, liknande det system som återfinns i Grand Theft Auto-serien. Detta orsakar närvaro av robotliknande Sentinels på planeterna. Låga nivåer på eftersökningen kan innebära att små drönare uppenbarar sig, som ganska enkelt kan besegras, medan jättelika vandrande maskiner kan slå till mot spelaren vid högre nivåer. Den spelarstyrda rollfiguren kan dö på ett flertal olika sätt. Exempelvis kan giftiga eller syrefattiga omgivningar, attacker från farliga livsformer eller Sentinels, eller tillintetgörande vid rymdstrider med diverse datorstyrda fraktioner i galaxen orsaka dödliga skador. Om rollfiguren dör på en planet återuppväcks den i närheten av dess rymdfarkost. Om det skulle ske vid en strid i rymden väcks spelarfiguren till liv på en närliggande rymdstation. Oavsett går all information förlorad om den inte laddats upp till "the Atlas", tillika insamlade resurser, men all utrustning som tidigare erhållits återfås.
Spelupplägget med processuell generering Kärnan i No Man's Sky är att spelets virtuella verklighet med dess stjärnor, planeter, livsformer, ekosystem, och beteendet hos de rymdburna fraktionerna, är skapade genom slumpmässig processuell generering via deterministiska algoritmer. Ett enskilt så kallat ”seed number” används för att få fram innehållet, vilket därigenom tar bort kravet på att skapa detta innehåll för hand. Detta möjliggör en nästintill obegränsad spelvärld. Den virtuella galaxen består av över 18 triljoner planeter. En spelare kan besöka en specifik planet, förutsatt att rymdfarkosten har tillräcklig kapacitet, och därmed hitta samma förhållanden som en annan spelare upptäckt. Varje koordinat utgör grunden för en planets topografi, miljöer och växt- och djurliv. Det innebär också att No Man's Sky, förutom online, också kan spelas offline i och med att data inte förvaras i servrar utan genereras allteftersom spelaren fortskrider i spelet. Spelare behöver däremot vara online för att registrera sina upptäckter till the Atlas. Trots att spelaren tillfälligt kan ändra delar av en planet, genom att bland annat gräva efter fyndigheter, finns ändringarna bara där medan spelaren är på planeten. När spelaren lämnar den eller den besöks av en annan försvinner förändringarna. Tiden i spelet har betydelse eftersom varelser på planeterna utvecklas och effekter av erosion sker när spelet fortgår.
Systemet med generering kan skapa en mängd ekosystem på planeterna, inklusive skiftande beteenden hos varelserna. Livet på planeterna baseras på avståndet till deras sol, där planeter utanför den beboeliga zonen är mer öde. Samtidigt som alla stjärnor inte kommer ha beboeliga planeter, kommer de erbjuda potentiella resurser till spelaren. Spelutvecklarna strävade efter en 90-10 regel: omkring 90% av planeterna är obebodda och av de 10% som har liv har 90% av dessa enkla livsformer, något som gör planeter med frodiga och levande ekosystem unika i den virtuella galaxen.
När spelare först startar No Man's Sky blir de placerade på en planet vid kanten av galaxen, därifrån är de sedan fria att göra vad de vill. Spelet har inget uttalat mål men uppmuntrar spelare att försöka nå galaxens centrum utifrån förutsättningarna: planeter nära galaxens centrum har mer exotiska och ogästvänliga miljöer med mer värdefulla resurser och medel för förbättring av utrustning, vilket driver fram utforskande av dessa inre regioner av galaxen. Sean Murray på Hello Games uppgav att en spelare kan tillbringa cirka 40 timmars speltid för att ta sig till galaxens centrum utan att utföra några sidoaktiviteter, men han tror också att spelare kommer spela på det sätt som passar dem själva, några kommer försöka katalogisera all flora och fauna i galaxen, medan andra kommer fokusera på att upprätta handelsrutter mellan planeter.
Genom the Atlas blir spelare krediterade med namn som den första att upptäcka en planet och andra typer information. Spelare måste leta upp fyrbåkar på planeterna för att få tillgång till the Atlas och ladda upp sina upptäckter och därigenom bli krediterad. Spelaren kan ge namn till sina upptäckter och bifoga noteringar kring dem, som exempelvis att ange att en planet har en toxisk eller radioaktiv miljö. Det är möjligt för spelare att landa på andra planeter som har blivit upptäckta och uppladdade till the Atlas, förutsatt att deras rymdfarkoster har tillräckligt med bränsle och kapaciteten att nå de planeterna. På dessa redan utforskade planeter blir spelare ändå belönade för dokumentation av planeten och dess förhållanden, men det kommer inte gå att döpa om detaljer som spelaren som stod för upptäckten namngav.
Utveckling
Begynnelsen på utvecklingen av No Man's Sky hade sitt ursprung i Sean Murray, medgrundare till Hello Games, någon gång under utvecklingen av spelet Joe Danger 2, något han beskrev som sin egen medelålderskris. Murray, som tidigare var utvecklare på Criterion Games och Burnout-serien, var oroad över att studion skulle trilla in i ett mönster och producera uppföljare efter uppföljare som var fallet med Criterion. När Hello Games fick problem med en amerikansk utgivare insåg Murray att han hade tillfälle att skapa ett helt nytt spel baserat på ett koncept han hade haft sedan barndomen, när han hade ambitioner att bli astronaut. Murray inspirerades också av science fiction och verk av Isaac Asimov, Arthur C. Clarke, och Robert Heinlein, och de omslag dessa hade under 1970- och 1980-talen. De var vanligtvis gjorda av frilansande konstnärer och hade lite gemensamt med historien, men skildrade visuellt lockande scener. Murray uttryckte att upplevelsen han fick av Elite, ett liknande open-worldspel med upptäcktsresor i rymden, var en del av inspirationen till No Man's Sky.
Spelet var ett koncept som studion hade haft sedan bildandet. Murray beskrev att när Dave Ream anslöt sig till teamet som creative director, förklarade Murray att det finns skyskrapor i världen som är väl synliga men byggda utifrån en standardiserad design, och byggnader med en mindre, minimalistiskt arkitektonisk design. Det senare var en riktning som Murray ville att studion skulle gå mot. Ream höll med men insisterade på att studion vid någon punkt skulle göra spelet likt en skyskrapa, ett spel de kunde utveckla utan några begränsningar. Det spelet, Project Skyscraper, hölls i minnet medan studion expanderade och kom över de nödvändiga ekonomiska medel som skulle krävas för förverkligande av andra spel jämte Joe Danger.