Iivari Kainulainen, född 27 mars 1874 i Kexholm, död 11 november 1945 i Helsingfors, var en finländsk kuplettsångare, sångtextförfattare och skådespelare. Kainulainen var en av Finlands mest populära artister under 1910-talet. Han var bror till författaren Ruupert Kainulainen.

Biografi Kainulainens far var skomakare och han själv arbetade i unga år som skräddare. Vid sekelskiftet anträdde han skådespelarbanan och debuterade på Nationalteatern den 13 oktober 1901 i Teuvo Pakkalas lustspel Stockflottarna. Samma år medverkade han i pjäsen Kultaristi och året därpå i Pohjolan häät på det nya teaterhuset. 1903 satsade nationalteatern på pjäser av August Strindberg och Kainulainen deltog i flera uppsättningar. Han fick goda vitsord för sin roll i Daniel Hjort, men tvingades på grund av alkoholproblem att lämna teatern och istället börja uppträda på egen hand.

1912 engagerades han vid biografen Helikon i Helsingfors, där han i september spelade mot bland andra Aino Haverinen i parodin Sevillan ruusu. En annan av Kainulainens noterbara roller var som baron Zeta i Glada änkan, som sattes upp vid Apolloteaterns finska operett i januari 1915. Till hans motspelare i operetten hörde Reino Volanen, Elli Suokas och Dagmar Parmas. 1920 uppträdde han regelbundet på teatern Lyra i Åbo, där han i mars satte upp kabaréprogrammet Kilu-Kalle och Mouku-Fransi tillsammans med Väinö Lehmus. I maj spelade han tillsammans med makarna Väinö och Hildur Lehmus i Martti Nisonens operett Naisten narrit.

Under 1920-talet gjorde Kainulainen flera turnéer i Finland och uppträdde då på olika caféer och restauranger. 1929 uppträdde han tillsammans med den svenske skådespelaren Bertil Berglund.

Även som café- och restaurangsångare uppträdde Kainulainen ibland berusad på scen, trots förbudslagen som trätt i kraft 1919. Enligt Reino Palmroth var Kainulainen en trogen gäst på en av Helsingfors kända lönnkrogar.Palmroth (1969)

Kainulainens alkoholism ledde till att han från 1920-talets mitt inte kunde få annat än tillfälliga värv och till skillnad från många andra kuplettsångare ur sin generation lyckades han inte blåsa nytt liv i karriären under den finska skivindustrins uppgång i slutet av 1920-talet som kulminerade i Grammofonfebern 1929. Missbruket ledde enligt Reino Palmroth till sångarens förtidiga död.

Under början av 1930-talet besökte Kainulainen tillsammans med Matti Jurva en ung Tapio Rautavaara i Åggelby för att uppmuntra honom att fortsätta sitt sjungande.

Skivinspelningar Datum Plats Sånger Ackompanjemang 1909 Helsingfors Talonpoika ja varisYöstäjän lauluSalon kukkaMatin myllymatkaOi seura tyttö kaunoinenIllalla kuulin kultani äänen piano 1910 Helsingfors Kymmenen henttuaKekseliäs aviomiesVanhanpiian valitusTukkijunkkaritSotilaan lauluReissupojan lauluSuutarin ylistysviisuTalkoopolskaSuomen pojatKultaansa ikävöiväKuppari ja sikaHammaslääkärillä piano 1911 Helsingfors Ähä ja hohhohSuti heissuliVoi niitä aikojaKuinka se jokiTämän kylän ämmätVienonlainen vetoSenpä tähdenKeskeltä Laatokka lainehtiiRakkauden korkea veisuHeikki kun tuli Helsinkiin piano 1912 Helsingfors Ensi rakkausKiikkulauluKattien kuherteluPumppaleera pumPoika raukkaLypsäjän hyräilyIsäntä emäntä ja renkiItkevä huiluVoi kuinka nuorenaIsännän lauluKullan liruKyllin lauluVaatturin lauluLaivapoikien lauluHerranjestas eli piian jenkkaKulkuripoikaHampurin heilaVeitikka-likan lauluOnneton nuorukainenKalliolle kukkulalleVedenpaisumus ja Nooakin arkkiHimpun verranEi tule suvi piano 1913 Helsingfors Hyvä on laulellaKuhnijan lauluIevaKirppulauluUkko ja eukko NoakKreivin aikoihinNo kyll' onMaljalauluAittalauluKullan kuoltuaLemminkäisen lauluSeitsemän veljestäMä riemusta tanssinOnnellisetTule tuoni Narrin lauluSuomen kevätSe rakkausSe sopii vaan vanhoillePoijat raitilla laulelooPojat ne loikkiRajamäen rykmenttiJuhannustulilla piano 1915 Stockholm UrheilumarssiKyytipojan rallatusMaatin kuulutusmietteetMaanviljeilijän marssiNuoren miehen lauluLaulu ElannostaLeskiJuhannusvirsiTanko-lauluHelsinkiläisten maallemuuttoHikinen polkkaKaksi lauluaLienan kahvilauluKarjalaisten lauluLukkari TuuskaSotamarssiKievaripoikaTerveiset HelsingistäVallinkorvan lauluNitschevoReservi-muistojaPärttylin yö piano Juni 1929 Helsingfors Marin kanssa soutelemassaMarjoja poimimassaMarkkinarallatusYöjalassa...vähän salassaSaunasaarnaOlympialaiset Amsterdamissa v. 1928Mäntyharjun tyttöin naima-ilimotusMaalaisvalssiKaruliina Erkki Linko (piano)

Filmografi 1933 – Meidän poikamme merellä 1933 – Voi meitä! Anoppi tulee 1933 – Ne 45000 1934 – Meidän poikamme ilmassa – me maassa 1938 – Sysmäläinen 1939 – Vihreä kulta

Referenser Noter

Tryckta källor Palmroth, Reino (1969) Hupilaulun taitajia: Pasi Jääskeläisestä Juha Watt Wainioon. WSOY: Helsingfors

Externa länkar

Iivari Kainulainen på YouTube

Iivari Kainulainen sjunger Tanko-laulu på Yle:s arkiv

Kategori:Män Kategori:Födda 1874 Kategori:Avlidna 1945 Kategori:Personer från Kexholm Kategori:Finländska sångare under 1900-talet Kategori:Finländska sångtextförfattare Kategori:Finländska skådespelare under 1900-talet