Högby var en gård i Viksjö i Järfälla socken, Stockholms län. Gården omtalas första gången 1538 och den fanns under nära 300 år, från 1538 till 1852, då den ännu var bebodd. Av gården återstår ingenting idag. Högby gårdsplats ligger omedelbart norr om Råstensvägen, cirka 700 m från Mälarvägen och i höjd med dagens villakvarter mellan Triangelvägen och Polygonvägen i Viksjö. Området vid Högby ligger inom Görvälns naturreservat och de öppna gamla kulturmarkerna brukas av Järfälla kommun.

På 1800-talet fram till 1852 användes Högby som bostad för tjänstefolk på Viksjö gård. I slutet av 1800-talet bestod Högby av två gårdar. Under 1960- och 1970-talen tillkom på Högby gamla ägor den nordvästligaste delen av Viksjö samhälle; sålunda områdena strax söder om Råstensvägen. På 1980-talet fanns ännu en ganska bred stensträng, som möjligen var rester av en rågång mellan Görvälns och Viksjös ägor. Även vissa stensamlingar och krusbärsbuskar kan ha samband med den tidigare bebyggelsen.Järfällaböckerna 1957 och 1986. I området lever namnet Högby kvar i Högbyvägen, där radhusen byggdes i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, i Högbyskolan, som öppnades 1973 på Högbyvägen 170 som den tredje skolan i Viksjö och i Högby förskola på Högbyvägen 193.

Ortnamnet Högby Etymologin till bebyggelsenamnet Högby är enligt Karin Calissendorff i sin bok Ortnamn i Uppland från 1986, det typiska uppländska ortnamnsefterleden och ortnamnsändelser. Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse brukar sluta på -bod(a), -bo, -by, -lösa, -sta, -sätra, -sättra, -torp och -tuna. Däremot kan några ortnamnsefterled som betecknar bruksorter och industrier -bruk och -fors. Vanliga ortnamnsändelser är också de som slutar på -a samt och -inge och -unge. Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier, de är naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier, nämligen ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter.

Högby utgjorde ¼ mantal frälse enligt jordeboken 1539, det hette högeby ptl 1549, 1550, 1551, "udi Högby udi Görfelle sochn GIR 22" (= Gustaf I:s registratur, GIR) sidan 163, 1551, högby ptl 1555, 1556. Sedan länge har Högby gård varit obebyggd och uttal finns inte upptecknat.

I ett ortnamn brukar hög beteckna "kulle" av något slag. Området vid Högby ligger numera på ekonomiska kartan inom jordregisterenheten Görväln, som är ganska fyndfattig. Nordväst om Brännbol finns en liten stensättning, som är 20 m i diameter, men den är knappast av den typ som har kallats "hög" och är ganska avlägsen, även om det är tänkbart att bebyggelseplatsen låg ett stycke åt nordost från den plats som är utsatt på adresskartan. Högby kan möjligen vara uppkallad efter ett annat Högby, till exempel den gamla by med det namnet som ligger på i på Färingsö eller Svartsjölandet.

Läsidesmoränen i Högby

En långsträckt kulle ligger i åkern i vinkeln mellan Mälarvägen och Råstensvägen. Inom geovetenskapen kallar man en sådan kulle läsidesmorän. Läsidesmoräner utgörs av morän som avlagrats på läsidan av en häll eller ett stort block. Man vet inte exakt hur den har bildats, men moränen samlades bakom bergkärnan och leran har pålagrats senare. Isen som kom norrifrån pressades upp mot bergskärnan. Ett hålrum bildades bakom kärnan, där sten och jord som isen förde med sig lossnade och blev liggande som i en halv strut bakom berget. I närheten av denna läsidesmorän finns även två andra väl utbildade moräner. En annan moränform är De Geer-moränen. Ett annat exempel på minnen från istiden i Järfälla är klapperstensvallarna på Hummelmoraberget.

Historik

De tre gårdarna, Högby, Fastebol och Vam har vad jordnatur och ägare beträffar följt varandra under nästan hela den period från vilken handlingar finns bevarade. Så långt tillbaka som vi kan följa gårdarna i handlingar har de tre gårdarna varit frälsegårdar med samma ägare som Viksjö. Gårdarna har alltsedan Viksjö gård på 1600-talet blev säteri legat under den gården. Ett undantag utgjorde i detta hänseende Vam som redan 1847 frånsåldes Viksjö.

Sedan länge har gården varit obebyggd. Högby var inte någon by, utan en ganska liten gård sydväst om Brännbol. På kartor från 1686 och 1709 finns gården med sin ägomark redovisad. Av namnet skulle man kunna tro att Högby var en stor urgammal by med gravhögar från hednatiden, högha byr af hedhnu bygder, som uttrycker det i Västgötalagen. Men Högby i Järfälla förefaller inte att ha legat vid någon gravhög eller vid någon markerad höjd, annat än så att gården låg i den dalgång som går upp från Görväln och nedanför en höjdsträckning.

1400-talet Högby gård omtalas 1494 Högby omtalas första gången 1494, enligt Nils Rynings kopiebok (I r 17) på Kungliga biblioteket och upptas i Upplands handlingar som ett frälsetorp.Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist, Attundaland, Uppland, Det medeltida Sverige, Bro härad, Adelsö socken, Färingsö tingslag, Sollentuna härad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1992, sidorna 281 och 345. .

Arvskiftet 1494 År 1494 skiftades arvet efter riksrådet och lagmannen i Uppland Gregers Mattsson (Lillie) (död 1494), varvid Viksjö och jord i Högby, Fastebol, Kallbrunna och Vam tillföll sonen riddaren och riksrådet Bengt Gregersson (Lillie) (1455-1501), som då ärvde Högby. För Högby räntade Bengt Gregersson Lillie 0:12 penningar och 1514 räntade Anna Bengtsdotter Lillie också 0:12 penningar. Dessa uppgifter finns under Viksjö i Nils Rynings kopiebok (I r 17) på Kungliga biblioteket.Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist, Attundaland, Uppland, Det medeltida Sverige, Bro härad, Adelsö socken, Färingsö tingslag, Sollentuna härad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1992, sidorna 281 och 288. .

1500-talet

Arvskiftet 1514 År 1514 skiftades arvet efter Bengt Gregersson (Lillie), som dog 1501, varvid hans dotter Anna Bengtsdotter (Lillie) (född 1491), gift med Erik Ryning (död 1520 i Stockholms blodbad) ärvde Högby. Anna Bengtsdotter Lillie och Erik Ryning var föräldrar till Nils Ryning (1520-1578), som ärvde Högby gård efter sin mor Anna Lillie samt Ulvsättra och jord i gårdarna Högby, Fastebol, Kallbrunna, Vam och Viksjö, alla i Järfälla. I Upplands handlingar står det att Nils Ryning ägde två frälsehemman i Viksjö 1562 och ett frälsetorp i Vålberga 1545.Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist, Attundaland, Uppland, Det medeltida Sverige, Bro härad, Adelsö socken, Färingsö tingslag, Sollentuna härad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1992, sidan 281. .

Den första brukarens namn Det första år för vilket vi känner brukarens namn är 1538 och brukaren heter Erik. Högby gård låg då cirka 1 km västnordväst om Viksjö gård och cirka 500 m rakt söder om torpet Marhagen och för övrigt ganska nära vägen som gick mellan Viksjö gård och Råstens torp. Gården vid Högby låg förr vid backen på andra sidan Råstensvägen. På den gamla gårdsplatsen finns inga byggnader bevarande, ingenting återstår av gården. Det finns en ganska bred stensträng som kan vara rester av rågångsgränsen mot Görvälns ägor.Järfällaboken 1957.

Mantalslängden Gården vid Högby utgjorde 1538 1 hemman och infördes i senare mantalslängder som 1 mantal. Mantalslängden var en förteckning över personer som var skyldiga att erlägga mantalspengar. Alla som blev mantalsskrivna inom ett mantalsskrivningsdistrikt upptogs i längderna med namn, hemvist, yrke, civilstånd med mera. Mantalslängderna sammanställdes sedan länsvis. Ett hemman avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Antalet mantal utgjorde grund för beskattning och antalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor, eller i tunnland och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Därigenom borträknades skogsdungar och tomter. Taxeringsenheten 1 mantal, det vill säga ett helt hemman, grundades på för olika landsdelar anpassad normstorlek för jordbruk som gav full bärgning åt en familj med tjänstefolk. Från varje hemman skulle i princip erläggas lika stor skatt. Ursprungligen bör termen mantal ha åsyftat personer och inte jordegendom.Nationalencyklopedien, NE.

Gustav Vasas jordeböcker för Högby 1538 På Gustav Vasas tid omtalas gården vid Högby första gången år 1538. Med början från 1540 lät Gustav Vasa upprätta jordeböcker över sina och kronans egendomar, som senare kom att uppta även skattehemman och frälsehemman. Av den jordegendom, som fråntogs kyrkan och prästerna, lade han nära 12.000 hemman under kronan. Senare, på 1690-talet utökades listan med ytterligare egendomar och blev då ett fullständigt fastighetsregister och nya större revideringar skedde 1825 och 1884. Jordeboken förvarades i Kammarkollegium för hela riket och i Lantmäteriets olika lantmäterikontor för de olika länen i Sverige, de äldre jordeböckerna förvarades i de olika landsarkiven. Kungen lade sig i såväl stort som smått i riket. Gustav Vasa var själv Sveriges störste och skickligaste jordbrukare. Han for ofta omkring till sina gårdar, han ägde till slut 5.000 hemman, och såg till, att de sköttes på ett mönstergillt sätt. När han reste i landet undervisade han bönerna, hur de rätt skulle bruka sina åkrar, röja sin ängar och inbärga sin gröda.

Upplands handlingar från 1545 I Upplands handlingar från 1545 anges kammarjunkaren och sedermera krigskommissarien Nils Ryning (1520-1578) som ägare till frälsetorpet Högby och det var Nils Ryning som uppbar räntan. På den tiden var det bara adelsmän som fick äga frälsejord och som fick utnämnas till högre ämbeten. Den som ägde frälsejord var fritagen från skatt. Frälse enligt den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Genom arrendet upplät han som fastighetsägare nyttjanderätten till jorden mot betalning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverk, och uppbar genom detta räntan.Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist, Attundaland, Uppland, Det medeltida Sverige, Bro härad, Adelsö socken, Färingsö tingslag, Sollentuna härad, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1992, sidorna 16 och 281. .

Nils Ryning ägare 1545 År 1545 ägde Nils Eriksson Ryning (1520-1578) Högby, som 1548 erlade 1 spann råg och 1 spann korn i tionde, men däremot ingenting de två följande åren och endast 1 fjärding råg för år 1551. Ett spann betyder ett kärl som var "omspänt", på fornsvenska hette det spander, och under medeltiden och 1500-talet var spannet viktigaste spannmålsmåttet. Ordet spannmål innebär ju att mäta i spannar. Från början användes spannen i östra Sverige och har troligen sitt ursprung i Mälarregionen. Redan på 1100-talet hade i Sverige införts en kyrklig skatt som ursprungligen utgick med en tiondel av avkastningen av jordbruk, boskapsskötsel, fiske med mera. För redovisningen av avkastningen fördes skattelängder, så kallade tiondelängder, som redovisade brukarnas jordbruksfastigheter och fastighetens avkastning. Från mitten av 1500-talet till omkring 1720 finns tiondelängder bevarade.