Terrordåden i Paris i november 2015 var ett samordnat terrorattentat med skottlossningar och explosioner på sex platser i centrala Paris och i förorten Saint-Denis den 13 och 14 november 2015.

Sammanlagt 130 personer dödades och över 350 skadades vid dåden, som utfördes samtidigt av tre separata grupper av totalt tio förövare. 90 av dödsoffren befann sig i konsertlokalen Bataclan.

Dagen efter dåden anklagade Frankrikes president François Hollande Islamiska staten (IS) för att ha organiserat dådet, vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret. Dådet var det dödligaste i Europa sedan bombdåden i Madrid 2004.

Händelser Tre självmordsbomber utlöstes utanför nationalarenan Stade de France i Saint-Denis. Samtidigt i centrala Paris öppnade attentatsmän eld vid restaurangerna Le Petit Cambodge och La Belle Equipe samt vid baren Le Carillon. Därefter sköts ett stort antal människor i konserthallen Le Bataclan varefter gisslan togs. Ytterligare en självmordsbomb utlöstes vid kaféet Comptoir Voltaire. Samtliga dåd utfördes inom loppet av en timme.

Fotbollsarenan Stade de France Förloppet inleddes omkring 21.20 då den första av tre explosioner inträffade i närheten av Stade de France. Den andra explosionen kom ett par minuter senare. På stadion pågick en vänskapsmatch i fotboll mellan Frankrikes och Tysklands herrlandslag, och i publiken satt 80 000 personer. Åtminstone en av de två självmordsbombarna hade försökt ta sig in på matchen, men blivit bortvisad av vakter och därmed sprängt sig utanför arenan. Förutom de två förövarna omkom en förbipasserande.

Frankrikes president, François Hollande, var på stadion för att se matchen och fördes oskadd i säkerhet. Den tredje bomben sprängdes cirka 21.50, vid ett intilliggande McDonalds efter att arenan evakuerats. Ett 50-tal skadades, men endast förövaren omkom.

Restaurangerna Le Petit Cambodge och Le Carillon Ungefär samtidigt som den första explosionen vid Stade de France öppnade en person eld med automatvapen från en bil i rörelse och sköt ned gäster som satt utanför restaurangerna Le Carillon och le Petit Cambodge i 10e arrondissementet. Femton personer dödades och lika många skadades svårt. Bilen fortsatte sedan vidare.

Konsertlokalen Bataclan Minuterna efter attentaten utanför restaurangerna, runt 21.40, öppnade tre män eld i den fullsatta konsertlokalen Bataclan där det amerikanska bandet Eagles of Death Metal spelade. Konsertens 1500 platser var slutsålda, och attentatsmännen sköt skoningslöst in i publikhavet med automatvapen. Under kvällen dödades 89 personer och över 300 skadades. Enligt överlevande ögonvittnen gick attentatsmännen runt bland de som låg på golvet och sparkade dem. De som visade tecken på liv sköts i huvudet. Gärningsmännen laddade om sina vapen flera gånger och log när de sköt mot människor som försökte fly. Två poliser anlände runt 22.00, och lyckades skjuta ner en av attentatsmännen, men de hade inte vapnen som krävdes för att fortsätta. Insatsstyrkan anlände strax efter, vilket fick de två kvarvarande attentatsmännen att ta överlevare som gisslan, för att använda som mänskliga sköldar. En timme av förhandlingar följde, där polis och gärningsmän kommunicerade via telefon och via gisslan. Vid 00.20 fritogs gisslan, varvid en attentatsman sköts ned och den andre sprängde sig själv. Därefter kunde de skadade och de som gömt sig i olika skrymslen eller på taket börja evakueras. Samtliga i gisslan överlevde.

Fler restaurangdåd Den kringkörande bilen öppnade eld vid fler restauranger och uteserveringar i det 11:e arrondissementet. Vid 21.32 sköt de mot kaféet Casa Nostra och pizzerian Bonne Biére nära Place de la Republique(en), på rue de la Fontaine-au-Roi. Fem dödades och åtta skadades svårt. Bilen nådde la Belle Équipe i korsningen mellan rue Faidherbe och la rue de Charonne runt 21.36. Där dödades 19 och 14 skadades svårt i vad som blev den mest dödliga restaurangskjutningen med drygt tre minuters skottlossning.

Vid 21.40 släpptes en av männen ur bilen vid boulevarden Voltaire, också det i den 11:e arrondissementet, nära Place de la Nation. Han befann sig inne på caféet Comptoir Voltaire när han detonerade sin självmordsväst och dödade sig själv och skadade en person allvarligt.

Gärningsmän Attackerna uppgavs av Paris chefsåklagare Francois Molins ha varit organiserade i tre grupper, fördelade på varsin bil. Åtta terrorister bekräftades döda i samband med dådet. Sju av dessa sprängde sig själva till döds.

I närheten av brottsplatserna hittade polisen ett syriskt och ett egyptiskt pass. Det syriska passet, som hittades vid Stade de France, tillhörde en man som i Grekland registrerats som asylsökande. En av gärningsmännen vid Bataclan identifierades genom fingeravtryck som 29-åriga Omar Ismail Mostefai, född i Frankrike och tidigare dömd för flera ringa brott och kopplad till terrorutredningar.

Hjärnan bakom attacken identifierades vara 27-årige belgaren . Han var då redan dömd i belgisk domstol i sin frånvaro till 20 års fängelse för att ha rekryterat europeiska jihadister till IS. Abaaoud var troligen chaufför i bilen för restaurangdåden, och sågs efter dessa i närheten av Bataclan där han verkade ge order per telefon till gisslantagarna inne i konsertlokalen. Både Abaaoud och Chakib Akrouh, en tredje man i samma bil, undkom gripande. Efter att ha blivit identifierad som ledaren för attacken blev Abaaoud, tillsammans med Akrouh, omringad och dödad av polis den 18 november.

Den enda överlevande av de tio män som var på plats och deltog vid själva attackerna var Salah Abdeslam. Abdeslam hade kört bilen som gick till Stade de France, men av någon anledning detonerade han aldrig sin självmordsväst utan övergav den i en soptunna. Han lyckades därefter fly till Bryssel, och undkom trots att bilen fastnade i flera poliskontroller på vägen. Därefter höll han sig gömd i flera månader innan han greps i Bryssel den 18 mars 2016 Hans äldre bror Brahim, som också deltog i attentatet, sprängde sig själv till döds vid Comptoir Voltaire.

Rättsprocesser I mars 2019 dömdes Jawad Bendaoud till fyra års fängelse för att ha gett husrum till den förmodade organisatören bakom attacken samt ytterligare en gärningsman. I augusti 2019 dömdes Bendaoud till ytterligare sex månaders fängelse för att ha mordhotat en fängelsevakt.

År 2021 inleddes rättegången mot 20 män som på olika sätt misstänkts ha hjälpt till att planera terrordåden. När domen kom i juni 2022 fälldes alla utom en på samtliga punkter. Den då 32-årige franska medborgaren Salah Abdeslam dömdes till Frankrikes hårdaste straff: livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Även den svenska medborgaren Osama Krayem, född i Malmö, dömdes på samtliga punkter till 30 års fängelse. Hans fingeravtryck hade hittats i lägenheten där Parisbomberna tillverkades, och han åtalades för att bland annat ha försett förövarna med vapen. Krayem fick förlängd dom till livstids fängelse efter att han också kopplats till terrordåden i Bryssel 2016.19 döms för terrordådet i Paris

Efterspel Frankrike upprättade gränskontroller och införde undantagstillstånd efter dåden. Tre dagars landssorg utlystes av presidenten.

Dagen efter dådet anklagade president François Hollande Islamiska staten för att ha organiserat dådet, vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret.

En jakt på de terrormisstänkta inleddes i Frankrike och Belgien. Man gick även ut med en internationell efterlysning av Salah Abdeslam som misstänktes ligga bakom en av attackerna i Paris. 3000 husrannsakningar och 400 beslut om hus- eller kommunarrest ägde rum under de två första månaderna efter händelsen.

I augusti 2016 tillkännagav Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve att runt 20 radikaliserade moskéer hade stängts sedan december 2015 samt att runt 80 hatpredikanter hade utvisats ur landet sedan 2012.

Undantagstillståndet Undantagstillståndet förlängdes"Frankrike och undantagstillståndet", Konflikt, Sveriges Radio, 30 april 2016. Åtkomst den 29 januari 2017. och fortsatte att gällaEkonyheter, 17.45, Sveriges Radio, 9 augusti 2017.Aktuellt (vid 21.55), SVT, 20 april 2017.Anja Sahlberg. "Kritik mot att undantagstillståndet normaliserats", Studio Ett, Sveriges Radio, 13 november 2016. Åtkomst den 29 januari 2017. i över två år och efter sex förlängningar tills det hävdes den 1 november 2017 i samband med att en ny terrorlagstiftning trädde i kraft.TT. "Frankrike häver undantagstillstånd – två år efter dåden", stv.se, 1 november 2017. Åtkomst den 1 november 2017.

Undantagstillståndet har främst drabbat landets muslimer, men även bland annat miljöaktivister som har fått restriktioner i vardagen och har utsatts för husrannsakan inom ramen för undantagstillståndet. Undantagslagarna har en diskriminerande effekt och tillämpas med inriktning mot personer som man tror en dag skulle kunna begå ett attentat.

Enligt statsvetaren Vanessa Codaccioni har undantagstillståndet normaliserats och dess syfte är inte längre att jaga gärningsmännen, men har istället en politisk förklaring som bottnar i människors rädsla. Det råder politisk konsensus i Frankrike att förflytta makt till polis och underrättelsetjänster som utreder och övervakar. En kritiker till undantagstillståndet är Amnesty International som med flera exempel visat på rättsövergrepp och ingripanden som de menar får orimliga konsekvenser för enskilda.

Den 3 oktober 2017 röstade en överväldigande majoritet i det franska underhuset i parlamentet för en ny terrorlag som permanentade många av befogenheter som myndigheterna haft i samband med undantagstillståndet. Bland annat kan myndigheter, utan tillstånd från en domare, begränsa rörelsefriheten för den som misstänks vara sympatisör för jihad samt genomföra oannonserade id-kontroller på gatorna.TT. "Franska underhuset stöder ny terrorlag", Helsingborgs Dagblad, 3 oktober 2017.

Enligt en undersökning som genomfördes i början av oktober 2017 hade den nya lagstiftningen stöd av över 80 procent av fransmännen.

Döda och skadade

130 människor dödades och över 350 skadades under attackerna, med minst 80 som rapporterades vara i kritiskt tillstånd. Svenska Utrikesdepartementet rapporterade att minst en svensk dödades och en annan skadades under attackerna. Enligt Belgiens utrikesminister Didier Reynders dödades två belgare. Australiens utrikesminister Julie Bishop informerade att en australiensare bekräftades som skadad.

Bilder

Se även Attentatet mot Charlie Hebdo 2015 Terrordåden i Bryssel 2016 Attentatet i Nice 2016

Källor Noter Christian Catomeris "Paris ett år senare ", Sveriges Television, 8 november 2017.

Externa länkar

Kategori:Terroristaktioner i Frankrike Kategori:Terroristaktioner 2015 Kategori:Massakrer i Frankrike Kategori:2015 i Paris Kategori:Islamistisk terrorism Kategori:Mord och mordförsök 2015