Belgisk litteratur är litteratur producerad i Belgien eller av belgare. Belgien är ett flerspråkigt land, och dess litteratur kan vara skriven på någon av dess tre officiella språk franska, nederländska eller tyska."Belgium, European Union". europa.eu. Läst 24 november 2015. Dessutom existerar litteratur skriven på vallonska samt i viss mån olika flamländska dialekter.
Språk och översikt Nederländska och franska är landets två dominerande modersmål, och belgisk litteratur är oftast skriven på någon av de två språken. Det tyska språket (modersmål för cirka 70 000 personer) och vallonska (främst använt som talspråk) har en mer begränsad användning som belgiskt litteraturspråk. Viss litterär produktion förekommer även på olika flamländska dialekter.
Hugo Claus är en av de mera kända nederländskspråkiga författarna. Bland franskspråkiga författare kan nämnas Georges Simenon och Marguerite Yourcenar. Belgien har en stor och internationellt spridd produktion av tecknade serier, vilken främst har producerats på franska. Bland de mer kända belgiska serieskaparna finns Hergé, André Franquin, Peyo och Morris. — Se vidare fransk-belgiska tecknade serier.
Litteratur på olika språk Franska
Nicolas Ancion Charles De Coster Michel de Ghelderode André-Paul Duchâteau Maurice Grevisse Georges Simenon Alain Le Bussy Suzanne Lilar Maurice Maeterlinck Pierre Mertens Henri Michaux Amélie Nothomb Jean Ray (skriver även på nederländska under namnet John Flanders) J.-H. Rosny Stanislas-André Steeman Jean-Philippe Toussaint Yves Varende Emile Verhaeren Henri Vernes Marguerite Yourcenar Georges Rodenbach
Nederländska
Hugo Claus Louis Paul Boon Hendrik Conscience Eric de Kuyper Guido Gezelle Willem Elsschot Erwin Mortier Tom Lanoye Jef Geeraerts Marnix Gijsen Herman de Coninck Cyriel Buysse Dimitri Verhulst Herman Brusselmans
Vallonska Litteratur på vallonska finns i tryckt form sedan 1500-talet eller tidigt 1600-tal.Maurice Piron (1978): Anthologie de la littérature wallonne, Mardaga, Liège, , sid. 5. Den hade sin storhetstid under 1800-talet, då främst i form av teaterpjäser och dikter. Ett antal teatrar och tidskrifter som verkade på vallonska grundades vid den här tiden.Steven G. Kellman Lincoln (2002, red.): Switching Languages, Translingual Writers Reflect on Their Craft,University of Nebraska Press, , sid. 153. En sammanställning har gjorts av 4 800 pjäser (offentliggjorda eller ej) från perioden 1860–1914.Yves Quairiaux (2006): L'image du Flamand en Wallonie, Essai d'analyse sociale et politique (1830-1914), Labor, Bruxelles. , sid 126. Vid den här tiden var teaterpjäser den enda viktigare underhållningsformen i södra Belgien (Vallonien).
Vallonskspråkig teater spelar även en stor roll i dagens Vallonien, där minst 200 amatörteatersällskap presenterar sina pjäser för årligen över 200 000 åskådare. Den här regionala litteraturen tar oftast upp teman inom folklore och äldre tradiitoner, och den mest framträdande vallonskspråkige författaren är Arthur Masson.
Författare (urval) Charles-Nicolas Simonon (1774-1847): Li Côparèye (1822) Nicolas Defrecheux (1825-1874): Lèyîs-m'plorer ('Låt mig gråta', 1854) Edward Remouchamps (1836-1900) arbetade inom vaudeville, bland annat med stycket Tatî l'pèriquî ('Gautier, barberaren', 1885) Salme Dieudonné: romanen Li Houlot ('Kadetten', 1888) Willame Georges (1863-1917), sonetter François Renkin (1872-1906), stiliserad prosa Henri Simon (1856-1939): Li Mwert di l'abe ('Trädets död', 1909) och Li pan dè bon Dieu ('Den gode Herrens bröd', 1914) Jules Claskin (1884-1926), poesi Laloux Auguste (1908-1976): Li p'tit Bêrt ('Lille Bert', skriven före 1940, publicerad 1963 Geo Libbrecht (1891-1976): poesi, Les cloques / Les cleokes (1964)
Se även Fransk-belgiska tecknade serier Fransk litteratur Tyskspråkig litteratur
Referenser
Externa länkar
Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner Kategori:Litteraturöversikter