Spanien

Spanien (), officiellt Konungariket Spanien (),I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Spaniens officiella namn enligt följande:

Den spanska konstitutionen innehåller ingen officiell benämning på staten, även om España (Spanien), Estado español (Spanska staten) och Nación española (Spanska nationen) används omväxlande. Trots det etablerade spanska utrikesministeriet i en förordning publicerad 1984 att benämningarna España (Spanien) och Reino de España (Konugariket Spanien) är lika giltiga för att beteckna Spanien i internationella fördrag. Denna term, Konungariket Spanien, används flitigt av regeringen i nationella och internationella frågor av alla slag, inklusive utländska fördrag samt nationella officiella handlingar, och är därför känt som det officiella namnet av många internationella organisationer. Acuerdo entre el Reino de España y Nueva Zelanda, Acuerdo entre el reino de España y el reino de Marruecos; licenser behörigheter Tratado de la Unión Europea är ett land och en medlemsstat i Europeiska unionen belägen i sydvästra Europa på Iberiska halvön. Dess fastland gränsar i söder och öster till Medelhavet, förutom en liten landgräns med det brittiska utomeuropeiska territoriet Gibraltar, i norr till Frankrike, Andorra och Biscayabukten och i väster till Atlanten och Portugal.

Spanskt territorium innefattar även Balearerna i Medelhavet, Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust och två autonoma städer i Nordafrika, Ceuta och Melilla, som gränsar till Marocko. Vidare är staden Llivia en spansk exklav innesluten av franskt territorium. Med en yta på  km² är Spanien det, efter Frankrike, näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen.

På grund av sitt läge har Spaniens territorium varit föremål för stor yttre påverkan från förhistorisk tid och fram till att Spanien blev ett enat land på 1400-talet, vilket skedde genom giftermålet mellan de katolska monarkerna och slutförandet av återerövringen, känd som Reconquista, av den iberiska halvön 1492. Omvänt har Spanien varit en viktig inflytelsekälla för andra regioner, främst under den moderna eran, då man blev ett globalt imperium som har lämnat ett arv på över 500 miljoner spansktalande i dag, vilket gör spanskan till världens näst mest talade modersmål.

Spanien är en demokrati organiserad i form av en parlamentarisk regering under en konstitutionell monarki. Spanien är ett i-land med den tolfte största ekonomin i världen efter nominell BNP och har en mycket hög levnadsstandard (23:e högsta Human Development Index), inklusive den tionde högsta livskvalitetsindexet i världen (2005). Spanien är medlem i FN (sedan 1955), EU (1986), Nato (1982), OECD och WTO. Landets utveckling sedan 1970-talet har präglats av en internationell integration (bland annat via EU) och vissa inre slitningar (främst via separatism i Baskien och Katalonien). Under 2017 eskalerade konflikten med Katalonien till en akut konstitutionell kris.

Historia

miniatyr|Slottet Loarre, Huesca. Vid mitten av 1400-talet var Iberiska halvön uppdelad i flera stater – kungarikena Kastilien, Aragonien, Portugal och Navarra samt den sista muslimska staten Granada. På halvön bildades en dubbelmonarki 1479 när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade sina två riken i en personalunion genom äktenskap. År 1492 erövrade de Granada. Navarra införlivades med Kastilien 1512 och därmed var Spanien etablerad som stat.Store norske leksikon/ Spanias historie

Samma år som Granada föll nådde Christofer Columbus Amerika. Den nya farleden som han upptäckt gick från Kanarieöarna som vid ungefär samma tidpunkt erövrats av de spanska styrkorna och innebar att Spanien på bara några år kunde lägga under sig stora delar av Nya världen. År 1515 fick Spanien sina nuvarande gränser då de södra delarna av kungariket Navarra, där också Baskien ingick, erövrades i ett krig där franska och spanska styrkor slogs tillsammans mot Navarra. De norra delarna av Navarra och Baskien infogades i Frankrike.

Under 1500-talet och 1600-talet nådde Spanien sin höjdpunkt med stora besittningar i Amerika, men också Filippinerna blev en del av det spanska imperiet. Under slutet av 1600-talet fick Spanien konkurrens ifrån andra europeiska kolonialmakter, främst England. Under 1800-talet frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet föll samman. Spansk-amerikanska kriget år 1898 då Kuba gick förlorat satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika. miniatyr|vänster|Ávilas stadsmurar. Sociala och politiska förändringar, som ledde till etablerandet av en bräcklig demokrati 1930, utlöste en blodig urladdning i spanska inbördeskriget (1936-1939), då militära upprorsmakare under general Francisco Franco efter en plågsam kamp grep makten i landet. Omkring en halv miljon spanjorer stupade i kriget och ytterligare lika många avrättades eller avled av svält under de svåra efterkrigsåren. Under Francos regim, som varade till 1975, fängslades över två miljoner spanjorer för regimkritisk verksamhet. Ekonomin började emellertid utvecklas snabbt från 1960-talet, vilket ledde till en social motreaktion.

Under slutet av 1950-talet inleddes Spaniens era som turistland. De första turistmålen var Balearernas största ö Mallorca och Gran Canaria. Snart tillkom "solkusten" Costa del Sol vid Malaga, där en hel turiststad, Torremolinos uppfördes. Senare resmål blev också de övriga baleariska öarna till exempel Ibiza, kanarieön Teneriffa samt Costa Brava vid Barcelona.

Slutet av Francos redan svärtade epok blev våldsam. Ett bombattentat mot premiärminister Luis Carrero Blanco, Francos tilltänkta efterträdare, i december 1973, besvarades med hårda repressalier som fördömdes av omvärlden. Hösten 1975 avrättades sju anhängare av separatistgrupperna Euskadi ta Askatasuna och FRAP trots internationella protester. Detta fick Olof Palme att kalla regimen för satans mördare. Detta vållade stor skandal i Sverige eftersom Svenska transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericson vid samma tidpunkt fotograferades på Kanarieöarna. miniatyr|General Franco och USA:s president Eisenhower i Madrid (1959).

När Franco dog 1975 hade han lyckats hålla oppositionen i ett järngrepp i nästan 40 år. Detta hindrade inte efterträdaren Juan Carlos av Bourbon att i samverkan med premiärminister Adolfo Suarez påbörja en snabb demokratisering av landet. 1976 genomfördes en folkomröstning om politiska reformer. Folkomröstningen ledde fram till allmänna och fria val kunde hållas 1977 samt att en ny demokratisk författning antogs 1978. Ett kuppförsök genomfördes 1981 av besvikna grupper inom militären, men hindrades genom kung Juan Carlos bestämda ingripande. Från 1982 utvecklades Spanien till en stabil parlamentarisk demokrati, under den långvarige socialistledaren Felipe Gonzalez. 1982 gick Spanien även med i Nato.

År 1986 gick Spanien med i den Europeiska gemenskapen (EG), företrädaren till EU, vilket gav ett stort ekonomiskt uppsving för de delar av Spanien där turismen inte tidigare givit inkomster. En ambitiös satsning på infrastrukturen har sedan 1990-talet givit ett flertal nya snabbtågslinjer samt ett allt mer heltäckande motorvägsnät. En konservativ regering kunde bildas under José María Aznar 1996. De förlorade makten åt José Zapatero och socialdemokratiska PSOE 2004, vilket bekräftades i valet 2008.

Efter valet 2011 leddes Spanien av premiärministern (Presidente de Gobierno) Mariano Rajoy, som var ledare för konservativa Partido Popular (PP). Under deras regering utvecklades en sedan länge pågående tvist med Katalonien om regionens autonomi och självstyre till att bli en konflikt om Kataloniens fullständiga självständighet från Spanien. I samband med en ensidigt utlyst folkomröstning 2017 och en stor spansk polisaktion för att söka hindra den, utvecklades situationen till en konstitutionell kris i Spanien.

I juni 2018 förlorade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy misstroendeomröstningen i parlamentet och Pedro Sánchez från socialistpartiet PSOE blev ny premiärminister. I januari 2020 bildade premiärminister Pedro Sànchez en ny koalitionsregering med vänsterpartiet Podemos. Spanien fick sin första koalitionsregering sedan återgången till demokrati på 1970-talet.

Geografi

Topografi och hydrografi Det spanska fastlandet domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland; det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.

Klimat

miniatyr|Klimatområden i Spanien enligt Köppens system.

Spaniens klimat kan delas in i fyra områden: Medelhavet: främst subtropiskt klimat i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vår och höst. Milda vintrar. Inlandet: Kontinentalt klimat, kyliga vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar. Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, något kalla, somrar. Kanarieöarna: subtropiskt klimat på gränsen till tropiskt, med milda temperaturer (18 °C till 24 °C) hela året.

Flora och fauna Spanien tillhör Europas stater med den högsta biologiska mångfalden. I landet registrerades 8 000 till 9 000 olika arter av kärlväxter. Omkring 650 fågelarter häckar i Spanien eller besöker landet när de flyttar söderut. Kaniner och geckoödlor är vanliga i landet. Rådjur och vildsvin lever i skyddade bergstrakter. Stora rovlevande djur som hittas i landet är brunbjörn, varg, panterlo, spansk kejsarörn och grågam. Platserna där många fåglar samlas är bergstrakten Picos de Europa och olika träskmarker.

Styre och politik

miniatyr|Cuenca - Saint Paul Bro, designad av Gustave Eiffel, samma som designade Eiffeltornet i Paris. miniatyr|Cuenca, Spanien

Författning och styre

Spanien är en konstitutionell monarki. Statschef är kung Felipe VI. Regeringen leds av regeringschefen (spanska: Presidente del Gobierno).

Administrativ indelning Spanien är en nation geografiskt organiserad i 17 autonoma regioner och 2 autonoma städer. De autonoma regionern är indelade i provinser.

Autonoma regioner

(Andalucía) (Aragón) (Principáu d'Asturies på asturiska; Principado de Asturias på spanska) (Illes Balears på katalanska; Islas Baleares på spanska) (Euskadi på baskiska; País Vasco på spanska)

(Galicia eller Galiza på galiciska; Galicia på spanska) (Islas Canarias) (Cantabria) (Castilla y León på spanska; Castiella y Llión på asturiska) (Castilla-La Mancha) (Catalunya på katalanska; Cataluña på spanska; Catalunha på aranesiska)

(Nafarroa på baskiska; Navarra på spanska) (Comunitat Valenciana på valencianska (katalanska); Comunidad Valenciana på spanska)

Det finns också sex platser med spansk suveränitet längs den afrikanska kusten: Plazas de soberanía mayores (exklaverna Ceuta och Melilla) administreras som autonoma områden, plazas de soberanía menores (öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera) är under direkt spansk administration.

Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom Europeiska unionen, se Europeiska unionsrättens territoriella tillämpningsområde.

Provinser

Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner grupperar provinserna (exempelvis består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De autonoma regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

Politik