Arvidsjaurs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan. Församlingen omfattar hela Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.
Administrativ historik Ett kapell ska redan på Johan III:s tid ha anlagts i Arvidsjaur för samernas räkning omkring 1570. Någon självständig församling bildades dock inte, utan kapellet/kapellaget lydde under kyrkoherden i Piteå.
Arvidsjaurs församling bildades 1606, samtidigt med att socknen bildades, genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Den omfattade då hela Pite lappmark och dessutom byarna Gråträsk, Granträsk, Manjärv, Vistträsk och "Oppåbyen" (troligen Överbyn i Älvsbyns kommun). Arvidsjaur eller ArffuidzJerffui blev en av de fyra kyrkplatser som Karl IX samma år inrättade i Lappmarken. Arvidsjaurs kyrka skulle byggas "ther Cappelett nu ståår". Tanken var att samerna i Pite lappmark hädanefter skulle samlas här under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting (häradsrätt) samt betala skatt.
Prästen flyttade dock aldrig upp till Arvidsjaur som det var tänkt och församlingen återfördes som annex under Piteå 1614.
Den 24 september 1640 utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering ett brev, enligt vilket kyrkor med prästbord skulle anläggas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Därmed blev Arvidsjaurs församling åter självständig, men omfattade en mindre yta än tidigare, eftersom Arjeplogs församling, Silbojokks församling och Nasafjälls församling bröts ut samtidigt. Till Arvidsjaurs församling skulle höra de historiska lappbyarna Luokta och Arvidsjaur (som då även omfattade Malå). 1862 utbröts Malå församling och Arvidsjaurs församling fick sin nuvarande omfattning.
Församlingen utgjorde till 1614 ett eget pastorat, för att därefter till 1640 vara annexförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Arvidsjaur. Från 1640 till 1700 var församlingen ett eget pastorat igen, därefter från 1700 till 1735 annexförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur. Från 1735 till 1862 var församlingen återigen ett eget pastorat, därefter mellan 1862 och 1884 moderförsamling i pastoratet Arvidsjaur och Malå, därefter från 1884 åter ett eget pastorat. Från den 1 maj 1923 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arvidsjaurs kbfd (252502) och Glommersträsks kbfd (252501).
Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att då bilda ett pastorat med Arjeplogs församling, benämnt Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.
Befolkningsutveckling
Kyrkor Arvidsjaurs kyrka Glommersträsks kyrka Moskosels kyrka
Kyrkoherdar Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt 1608–1614 Lars Olai 1640–1649 Anders Petri Lundius 1649–1661 Jacob Jonae Pontanus (Potander) –1661 1661–1662 Nils Haquini Vindelius 1663–1688 Daniel Martini Offerdalin 1632– 1688–1700 Johan Nic. Beckius 1735–1749 Erik Wallinder 1749–1763 Anders Alenius 1714–1763 1766–1803 Pehr Edin 1723–1803 1804 Jonas Grönlund Senare komminister i Lycksele församling. 1805–1844 Pehr Edin 1767–1844 1846–1873 Gustaf Engelmark 1787–1873 1875–1887 Pehr Theodor Winnberg 1813–1887 1889–1916 Magnus Berlin 1830–1916 1917–1927 Alfred Ohring 1927–1959 Martin Alexius Söderholm 1959–1974 Victor Svedberg 1974–tidigast 1981 Lars Erik Gunnar Samuelsson
Komminister Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt 1899–1907 Klas Immanuel Sundelin 1873–
Se även Arvidsjaurs socken
Källor
Externa länkar Officiell webbplats
Kategori:Församlingar i Luleå stift Kategori:Indelningar i Arvidsjaurs kommun