miniatyr|Porträttet är, som Hjalmar Söderberg själv uttryckte det, ”blott alltför likt”. Målningen finns på Thielska Galleriet i Stockholm. Olja på duk (114 x 69 cm) från 1916 av Gerda Wallander. Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare, skribent och översättare. Hans författarskap räknas som ett av de mer betydelsefulla i Sverige under 1900-talet. Det var omdebatterat under hans livstid, men har senare fått ett allt större erkännande från såväl läsare som litteraturvetare.Hjalmar Söderberg, Store norske leksikon.Grattis på födelsedagen Hjalle, 150 år!, understreckare av Per Wästberg i Svenska Dagbladet 2019-07-02. Läst 2 juli 2019.
Söderberg skrev dikter, noveller, kåserier, litteratur- och teaterrecensioner, romaner och dramatik, men också kritiska kommentarer om samtiden och flera religionshistoriska arbeten. Han har också beskrivits som en lysande Stockholmsskildrare.Söderbergsällskapet/Bure Holmbäck Bland hans mest uppmärksammade verk finns Martin Bircks ungdom, Doktor Glas och Den allvarsamma leken. Den förstnämnda är en utvecklingsroman med självbiografiska drag, och även i den sistnämnda – en djupt känd relationshistoria – syns det personliga i berättelsen. Doktor Glas är en moralfilosofisk historia som kretsar kring ett mord. De båda senare böckerna har filmatiserats ett flertal gånger. * Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35168, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Bure Holmbäck och Elena Balzamo), hämtad 2026-02-14.
Biografi Uppväxt och studier thumb|höger|stående|Födelseboken från Hedvig Eleonora församling med notering om Hjalmar Emil Fredrik Söderberg. Hjalmar Söderberg föddes på Grev Turegatan 47 AMantalsuppgifter år 1870, Överståthållarämbetets arkiv, Stockholmskällan. – nuvarande nummer 35Jämför kartor, Stockholmskällan. Läst 2013-07-28. på Östermalm i Stockholm. Han var son till Fredrik Söderberg (1833–1900), kamrer vid Kammarkollegiet och Emilia (1836–92), född Brander; båda föräldrarna kom från Stockholm och hade gift sig 1865.Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997). Läst 2013-07-28. Söderberg växte upp på Majorsgatan 10 och 12 tillsammans med systern Frida (1866-1926; dog ogift). Hemmet var ett välordnat ämbetsmannahem på Ladugårdslandet, senare namnändrat till Östermalm. Vid läroverket Norra Latin fanns bland andra skolkamraterna Bo Bergman och Carl G. Laurin, vilka båda blev hans vänner för livet. Där fanns även den litterära föreningen "Concordia". En annan oas återfanns på Stockholms läsesalong med dess böcker. Någon större håg till akademiska studier hade Söderberg däremot inte. Efter studentexamen följde studier vid Uppsala universitet, dock inte med något särskilt lyckat resultat. Söderberg tillbringade endast några månader vid universitetet under höstterminen 1890.
Karriär som tjänsteman och journalist miniatyr|Hjalmar Söderberg, tidigt 1900-tal. Efter att ha varit anställd vid Generaltullstyrelsen under flera år började Söderberg att arbeta som journalist. Han sökte under hösten 1891 arbete i Kristianstad. Där efterträdde han kulturjournalisten Emil Kléen på KristianstadsbladetPå vandring med Söderberg Recension av Hans Holmberg i Kristianstadsbladet den 22 december 2011 Läst 2013-07-28. i december 1891. Här stannade han till i april 1892. Tjänstgöringen i Kristianstad förkortades på grund av att modern hastigt insjuknade och Söderberg återvände därför omgående till hemstaden.Lennart Hjelmstedt och Hans Holmberg: Hjalmar Söderberg i Kristianstad, Kristianstadsbladet (1988). s. 97, 101.I Söderbergs sällskap , artikel av Sune Johannesson i Kristianstadsbladet den 9 maj 2014.
Åter i Stockholm och efter moderns bortgång började han skriva kritik som frilans i Dagens Nyheter och Ord & Bild. Från 1897 värvades han som fast medarbetande i kretsen kring Verner von Heidenstam, som övertagit Svenska Dagbladet med finansiell hjälp av Ernest Thiel. Där var Söderberg främst teaterkritiker och kåsör under åren fram till 1908.Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien, Stockholm 1999, (inb.), s. 373. När han debuterade som romanförfattare hade han redan gjort sig ett namn som journalist och skriftställare.
Familjebildning Hjalmar Söderberg var från den 18 januari 1899 till den 15 februari 1917 gift med Märta Abenius (1871–1932) som var dotter till Carl Johan Abenius och Augusta Maria Elliot. Som nygifta bodde paret på Villagatan 6. Tillsammans hade de tre barn: Dora, född 1899 på Folkungagatan 95, Tom, född 1900 på Styrmansgatan 51 och Mikael (Michael), född 1903 på Observatoriegatan 6.
Under åren 1901–07, då familjen bodde på Observatoriegatan, hyrde Söderberg en "skrivarlya" på Rådmansgatan 73 under åren 1905–08 för att han skulle få arbetsro.Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller, Ellerströms (2011), s. 95. Hemmet och skrivarlyan låg på parallellgator med Kungstensgatan emellan. På sina två adresser, båda utmärkta med plaketter, skrev Söderberg noveller till Främlingarna och här arbetade han med romanen Doktor Glas. Ett antal noveller i Det mörknar öfver vägen kom till här liksom pjäsen Gertrud. Denna pjäs är ett kärleksdrama. Den har filmats av den danske regissören Carl Th. Dreyer. Gertrud har sin bakgrund i författaren egna smärtsamma upplevelser. Härifrån kommer uttrycket "köttets lust och själens oboliga ensamhet".
Kris i äktenskapet – flytten till Köpenhamn Efter 1906 bodde Söderberg till och från i Köpenhamn på olika adresser, även Poste restante København.Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs universitetsbibliotek. I augusti 1907 var Söderberg i Skåne. Här träffade han danskan Emilie Voss (1876–1957) i Mölle. Tycke uppstod och tre år senare, den 6 november 1910, föddes deras dotter Betty i München, dit de hade åkt i hemlighet. I februari 1917 fick Söderberg ut skilsmässa från första hustrun Märta, bland annat efter det att äktenskapslagstiftningen ändrats i Sverige i november 1915., s. 216. Den 23 augusti 1917 gifte sig Hjalmar Söderberg och Emilie Voss i Rådhuset i Köpenhamn. Det dröjde dock till i januari 1919 innan det noterades i den svenska folkbokföringen, att Söderberg var "utflyttad från Sverige till utlandet, Danmark/Själland/Köpenhamn". miniatyr|Hjalmar Söderberg i Köpenhamn 1910, oljemålning av Herman Vedel. Målningen i Nationalmuseum är placerad på Gripsholms slott. - Lägg märke till de två grogglasen och den upphängda rocken vid väggen där Herman Bang suttit tidigare.
Frederiksberg och Köpenhamn miniatyr|Øster Søgade 96 i Köpenhamn. I detta hus hade Hjalmar Söderberg sin sista bostad, februari-oktober 1941. Hjalmar Söderberg var bosatt med sin danska familj från hösten 1917 på Gammel Kongevej 141 i Köpenhamn.Gammel Kongevej Läst 2013-07-28.
Från april 1918 bosatte de sig på Allégade 15 A på Frederiksberg.Allégade. Läst 2013-07-28. Här bodde de fram till våren 1931, då de flyttade till ett nybyggt bostadshus vid det närbelägna Glahns Allé 43. Här kunde de få ett modernare och mer funktionellt kök i sin lägenhet. I december 1938 flyttade de vidare till Nørre Farimagsgade 1, med utsikt mot Ørstedsparken i Köpenhamn.
I februari 1941 flyttade de en sista gång, nu till Øster Søgade 96Øster Søgade. Läst 2013-07-28. vid Østerport i Köpenhamn. I våningen bredvid bodde redan dottern Betty (1910–93) med sin familj. Hon var redan då en uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup. Hjalmar Söderberg fick två barnbarn: Henrik Stangerup och Helle Stangerup, båda blev författare liksom morfar.
miniatyr|Hjalmar och Emilie Söderbergs grav på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Hjalmar Söderberg avled den 14 oktober 1941 på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Han begravdes den 18 oktober och vilar i familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.Familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Observera i texten, att det är "Förvillelser", utgiven 1895 på Bonniers, som är Söderbergs debutroman. Läst den 28 juli 2013. Söderberg dog under den nazityska ockupationen av Danmark där han hade levt under drygt trettio år med sin danska familj. Två av hans svenska barn – Dora och Tom – fick tillstånd av den tyska ockupationsmakten, att komma till hans sjukbädd på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Efter begravningen fick de genast fara tillbaka till Sverige. Kvar i Köpenhamn blev hans hustru Emilie och yngsta dotter Betty.
Söderbergs familj har vårdat sig om hans litterära kvarlåtenskap och valt att överlåta merparten av hans korrespondens och ett flertal originalmanuskript till Göteborgs universitetsbibliotek. Även vid Kungliga biblioteket i Stockholm finns flera originalmanus.
Obekräftade uppgifter om utomäktenskaplig dotter Per Wästberg förmedlar i den fjärde delen av sina memoarer – Ute i livet – som utkom i augusti 2012, en uppgift om att Hjalmar Söderberg skulle haft en utomäktenskaplig dotter Ninni född 1910. Detta är inte troligt, anser Kurt Mälarstedt, trots att Wästbergs källa är den då nyligen avlidne toppdiplomaten Sverker Åström."Faderskap som fick förhinder", artikel av Kurt Mälarstedt publicerad i Dagens Nyheter den 17 juli 2012. Läst 2012-07-28. Efterlevande till flickan Ninni – som var gift Thofelt i sitt första äktenskap, Bjerke i sitt andra – bekräftar att hon på äldre dagar intensivt efterforskade sina biologiska föräldrar. Av någon anledning misstänkte hon, att Hjalmar Söderberg var hennes far. Hon fann emellertid inga bevis för att denna misstanke överensstämde med verkligheten. Flickan Ninni hette ursprungligen Carin Märtha Ingeborg Larsson och var född i Engelbrekts församling i Stockholm den 15 april 1910. Hon bör alltså ha kommit till någon gång under juli månad 1909. Vid denna tidpunkt, liksom för övrigt under hela året 1909, befann sig emellertid Hjalmar Söderberg i Köpenhamn. Där levde Söderberg i en av allt att döma lycklig relation med Emilie Voss, som han träffat i Mölle sommaren 1907. Under sommaren 1909 tog han in på Badehotellet i Dragör och var då ivrigt sysselsatt med, att skriva sin tankebok Hjärtats oro.
Författarskap miniatyr|stående|Hjalmar Söderberg tecknade flera olika vinjetter. Denna från novellsamlingen "Främlingarna" (1903) med en slingrande orm och en oljelampa blev som ett personligt signum för honom. Hjalmar Söderberg uppfattades i början av sin författarbana ofta som en blaserad flanör som betraktade omvärlden utan egentligt intresse. Men Söderbergs litteraturkritik, stilkonst och allvaret i hans verk gav honom efter hand en position i svensk litteratur omkring sekelskiftet 1900. Han lovordades för sin rena och klara stil av en rad kritiker, uppmärksammades för sin sociala medkänsla och blev läromästare för den tidens Stockholmsförfattare. Han hade en uttalad motståndare i kritikern Fredrik Böök, som talade om ”fin de siècle”, ”modebetonad trötthet” och ”förlegad skepsis”, medan andra kritiker betonat mångsidigheten, engagemanget och stilkonsten i Söderbergs författargärning.
"Hjalmar Söderbergs melankoli är av den art, att den förklarar och försvarar hans placering inte enbart som en 'nittiotalets realist' utan också som en av det nya århundradets portalfigur", skrev Erik Hjalmar Linder i "Ny illustrerad svensk litteraturhistoria" (1965).Linder, Erik Hjalmar: Ny illustrerad svensk litteraturhistoria - fem decennier av nittonhundratalet, Band I, Natur & Kultur, 1965, s. 51.
Göran Hägg skriver om Hjalmar Söderberg i sin Den svenska litteraturhistorien från 1999: "Ensam bland mer framstående sekelskiftesförfattare valde han att berätta om den samtida verkligheten. Därför är vår bild av sekelskiftets Sverige i hög grad hans."Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien (1999), s. 383, .