Bo Johannes Edfelt, född 21 december 1904 i Kyrkefalla socken i Västergötland, död 27 augusti 1997 i Ramlösa, Raus församling i Skåne, var en svensk författare, översättare och litteraturkritiker samt ledamot av Svenska Akademien.

Biografi Edfelt blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1930 samt filosofie licentiat i litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1952 och kreerades 1960 till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet. Han var gift första gången 1932–1935 med konstnären Hélène Apéria (1909–1986), andra gången 1936–1937 med Gerda Johanna Wolff (född 1904) och tredje gången från 1938 med översättaren Brita Edfelt, född Silfversparre (1908–2006).Adelsvapen Silfversparre tab. 80 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfversparre_nr_99

Edfelts lyrik sträcker sig från debuten med Gryningsröster 1923 till den sista diktsamlingen Brännpunkter 1996. Som översättare har Edfelt tolkat bland andra Georg Trakl, Novalis, Andreas Gryphius, Nelly Sachs, T.S. Eliot och Ezra Pound.

Edfelt var redaktör för utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter i 30 volymer under åren 1949–1958. Han var också ordförande i Svenska PEN-klubben 1957–67 och Hjalmar Bergmansamfundet 1958–1970. Han invaldes i Svenska Akademien 1969, där han efterträdde Erik Lindegren på stol nr 17. Han efterträddes där av Horace Engdahl 1997.

Ungdomsår Edfelt var son till löjtnanten August Edfelt (1871–1955) och Ellen Hellner (1878–1943). Han föddes i Spännefalla i Kyrkefalla församling men växte upp i Edåsa och Skövde i Västergötland, där han vårterminen 1920 började läsa latin och grekiska på gymnasiet i Skara. 1923 tog han studentexamen vid Skara högre allmänna läroverk.Se Paul Åström, Johannes Edfelt och antiken, Med kommentarer av Paul Åström, Kungälv 1989, s 64. Hösten samma år studerade han nordiska språk vid Lunds universitet.Ulla-Britta Lagerroth, Johannes Edfelt, Stockholm 1993, s 49, 78. Han gick även på offentliga föreläsningar i filosofi och litteraturhistoria.

Från 1924 till 1930 studerade Edfelt, med uppehåll för militärtjänsten 1925–26, nordiska språk, engelska, tyska, litteraturhistoria och pedagogik, inklusive en kurs i filosofins historia, vid Uppsala universitet.Lagerroth, 1993, s 98 f, 105 ff. Under denna period umgicks han i studentkretsar som diskuterade Sigmund Freud och Carl Gustav Jung.Brev från Edfelt (privat ägo). Edfelt blev fil. kand. 1929 och fil. mag. 1930.

Tidig karriär Efter att Edfelt hade avlagt filosofisk ämbetsexamen i Uppsala våren 1930 flyttade han till Stockholm.Lagerroth, 1993, s 133. Den ekonomiska krisen till följd av börskraschen i New York 1929 började nu märkas på arbetsmarknaden i Sverige, och Edfelt försörjde sig i början av 30-talet främst som litteraturrecensent. Hösten 1931 fick han en tjänst som extralärare vid kommunala mellanskolan i Storvik i Gästrikland.Lagerroth, 1993, s 134. Efter liknande anställningar vid Lidingö läroverk 1932 och vid Falu läroverk 1934 ägnade han sig åt litterär verksamhet.

Under vintern 1930–1931 hade Edfelt i Stockholm blivit bekant med konstnären Hélène Apéria, till vilken han dedicerade diktsamlingen Aftonunderhållning. Den 2 mars 1932 gifte sig paret på Nyloftet på Skansen i Stockholm.

År 1933 bosatte sig Edfelt i Mariefred, där han färdigställde diktsamlingen Högmässa under insyn av den äldre författarkollegan Bertil Malmberg, som efter åren i München slagit sig ned i den sörmländska småstadsidyllen.Lagerroth, 1993, s 164.

Efter skilsmässan från Hélène 1936 och ett skenäktenskap med tyska flyktingen Gerda Wolff-Baum gifte Edfelt om sig med Brita Silfversparre den 18 februari 1938.Lagerroth, 1993, s 267. De fick barnen Per Anders (f 29 juli 1940) och Lisa Ulrika (f 9 juli 1943).Publicistklubbens porträttmatrikel 1952, Biografiska uppgifter om publicistklubbens medlemmar, Stockholm 1951, s 83.

Edfelt var medarbetare i Göteborgs Handelstidning 1931–1932, litteraturrecensent i Bonniers Litterära Magasin från 1932 och i Dagens Nyheter från 1940. Han satt även i redaktionen för kalendern Horisont 1941–1944. Han blev medlem i Publicistklubben 1944.Publicistklubbens porträttmatrikel 1952, 1951, s 83.

Lyrik Ungdomsdiktning Edfelt debuterade som 19-åring med diktsamlingen Gryningsröster 1923. Därefter följde Unga Dagar 1925 och Ansikten 1929. Diktare som tidigt gjorde intryck på honom var förutom klassikerna främst Franz Werfel, Bertolt Brecht, Erich Kästner, Vilhelm Ekelund, Harriet Löwenhielm och Birger Sjöberg.Brev från Edfelt.

Genombrott Edfelts mogna lyrik kan man beskriva som traditionell vad beträffar formen men modernistisk vad beträffar bildspråket.Bengt Landgren, De fyra elementen, Studier i Johannes Edfelts diktning från Högmässa till Bråddjupt eko, Uppsala 1979, passim. Dikterna är i huvudsak rimmade och skrivna på vers, som ofta består av trokéer eller jamber.

Genombrottet kom 1934 med diktsamlingen Högmässa, som ett stort antal svenska dagstidningar recenserade.Torgny Lilja, Själens palimpsest: Tradition och modernism i Johannes Edfelts lyrik" (diss in progress). Edfelt var vid denna tidpunkt påverkad av svenska lyriker som Bertil Malmberg, Birger Sjöberg, Bo Bergman och Erik Axel Karlfeldt men också av internationella storheter som Charles Baudelaire, Bertolt Brecht och T.S. Eliot.Lilja, a a.

Till 1930-talsskedet räknar man även Aftonunderhållning 1932, I denna natt 1936, Vintern är lång 1939 och Sång för reskamrater 1941.Margit Pohl, "Johannes Edfelt som tidsdiktare" (i: Perspektiv på Johannes Edfelt, Studier samlade av Ulla Britta Lagerroth & Gösta Löwendahl, s 208–245), Stockholm 1969, s 210. Utmärkande för dessa diktsamlingar är diskrepansen mellan mänskligt lidande i länder med förtryckarregimer och den sinnliga kärleken som en frälsande kraft.Jfr Landgren, a a. Ett annat markant stildrag hos Edfelt är otaliga allusioner på äldre litteratur, som sträcker sig från Bibeln och de antika tragöderna till psykoanalys och modernism.

Ett nytt tonfall Med böckerna Elden och klyftan 1943 samt Bråddjupt eko 1947 blir Edfelts lyrik mer introspektiv. Från och med Hemliga slagfält 1952 förekommer inslag av prosalyrik i hans diktsamlingar.

Bibliografi Lyrik

Samlingar och urval

- Innehåll: 1. Högmässa ; I denna natt. - 2. Järnålder ; Vintern är lång ; Sång för reskamrater. - 3. Elden och klyftan ; Bråddjupt eko.

Översättningar

Varia

- Särtryck ur: Vestrogothica ; 16

Tolkningar och översättningar Tolkningar av lyrik

Översättningar

- Utgiven i ett flertal upplagor och bearbetningar.

Redaktörskap

Priser och utmärkelser 1947 – Letterstedtska priset för översättningar för lyriska tolkningar i Bomben och lyran 1949 – De Nios Stora Pris 1951 – Övralidspriset 1953 – Boklotteriets stipendiat 1954 – Bellmanpriset 1959 – Boklotteriets stipendiat 1960 – Hedersdoktor vid Stockholms universitet1962 – Litteraturfrämjandets stora pris 1967 – Henrik Steffenspriset 1971 – Bellmanpriset 1972 – Elsa Thulins översättarpris

1974 – Kommendör av Nordstjärneorden.Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 245, digital avbildning.

1983 – Kellgrenpriset 1985 – Goethemedaljen 1994 – Kellgrenpriset 1996 – Ferlinpriset

Referenser

Vidare läsning

- Doktorsavhandling.

Externa länkar

Albert Bonniers Förlag – Johannes Edfelt Blackbird's Nest – Johannes Edfelt "Johannes Edfelt, 1904–1997", av Carl Magnus von Seth i Svenskt översättarlexikon

Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska författare under 1900-talet Kategori:Författare från Västergötland Kategori:Svenskspråkiga poeter Kategori:Svenska poeter Kategori:Svenska översättare Kategori:Översättare från tyska Kategori:Översättare från engelska Kategori:Personer från Kyrkefalla socken Kategori:Födda 1904 Kategori:Avlidna 1997 Kategori:Män Kategori:Hedersdoktorer vid Stockholms universitet Kategori:Mottagare av Letterstedtska priset Kategori:Mottagare av Elsa Thulins översättarpris Kategori:Officerare av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden Kategori:Ordförande i Svenska PEN Kategori:Kommendörer av Nordstjärneorden