Zazaiska (på zazaiska: zazakî) är zazaernas språk. Andra benämningar är kirdkî, dimilî och kirmanckî. Det har uppskattningsvis 1,5 miljoner talare. En del språkforskare hävdar att zazaiska är ett fristående språk medan andra menar att det är en dialekt av språket "kurdiska". De flesta talarna av zazaiska anser sig själva vara kurder. Språket talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtiondenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

Zazaiskans språkliga inordning Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk Zazaiskan betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av både kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) fast att zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsammans med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp. Zazaiska bildar däremot tillsammans med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i vidare avseende även inkluderar baluchi.

Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zazaiska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.

Zazaiskan uppvisar likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida partiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.

Debatt om klassificering Zazaiska är ett iranskt språk inom den indoeuropeiska familjen. Dess närmaste släktingar är mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera anser att zazaiska är en kurdisk dialekt (jämte kurmandji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.

Etnologer föredrar följande indelning:Ethnolgue on Zazaki classification

Nordvästiranska språk Zaza-Gorani-språkgruppen Zazaiska andra språkvarianter/dialekter inom zaza-goranigruppen Kaspiska språkgruppen Mazandarani Gilaki andra Kurdiska språkgruppen andra kurdiska språkvarianter/dialekter

USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsammans med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. The US State Department "Background Note" on Turkey Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.Kurdish Academy on "Kurdish Language" Encyclopaedia Britannica anger zazaiska som en kurdisk dialekt. Britannica on Zazaki classification Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.

Fonologisk korrespondens i zazaiska och andra iranska språk Initialt v Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.

ZazaiskaPersiskaKurdiska Svenskavb, gb, g - va bad ba vindvaran baran baran regnvac avaz* bêj sjunga, sägavaz- guriz-bez- springavelg berg belg lövveng bangbang, deng röstver berber framsidaverek berre berx fårvewr berf berf snövên, vin bin- bin- sevir bir bir minnevist bist bist tjugoviya bive bi änkaviyal bid bi pil, vide vam badam behıv mandelvic-biz- bêz- väljaveyşangorosne bırsi hungrigveşn goşn beran bagge[?]vaş giyah giya gräsvıl gol gul rosvelık gorda gurçık kalvverg gorg gurg vargvurayen gerdiden guherin ändra avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.

z-ljud De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zazaiska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).

IndoeuropeiskaAvestiska ZazaiskaKurdiskaPersiskaSvenska*k'/*g'z/sz/sz/s d/h - *k'erd-zerdeye- zerri dıl* dêl hjärta*g'hol- zaranya- zerd zêr zer* guld*g'no- zan- zan- zan- dan- veta*g'roma zamat- zama zava damad ansa[?]*eg'om ezēm ez ez* edēm* jag*bhrg'h- berez- berz bılınd* boland lång*dek'm dese des deh* deh tio zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.

edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.

ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.

dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.

c-ljud Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.

ZazaiskaPersiskaKurdiskaSvenskaĵžz-ceni zen jın kvinnacın- zen- jen- spela musikcıwiyayış zisten jıyan levacınde zende zındi* levandecor zeberjor uppcêr zir jêr nercı az jı roc ruz roj dag vac avaz bêj säga, sjungaercan arzan erzan* billigvic- biz- bêz-* väljapewc- pez- pēj- tillaga[?]

zındi*, erzan*, bêz-*: Kurdiskans zindi, erzan och bez är inlån från persiska.

Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.

Se även Zazaer

Källor

Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln Urval av lingvistisk forskning om zazaiska Paul, Ludwig. (1998) The Position of Zazaki Among West Iranian languages Universität Hamburg,. Lynn Todd, Terry. (1985) A Grammar of Dimili University of Michigan,. Second edication, İremet Publishing, 2002 Stockholm /Sweden Gippert, Jost. (1996) Historical Development of Zazaki Johann Wolfgang Goethe-Universität, Frankfurt am Main,. Gajewski, Jon. (2003) Evidentiality in Zazaki Massachusetts Institute of Technology,. Gajewski, Jon. (2004) Zazaki Notes Massachusetts Institute of Technology,. Larson, Richard och Yamakido, Hiroko. (2006) Zazaki as Double Case-Marking State University of New York at Stony Brook & University of Arizona,. Faruk Iremet. (1996) The difference between Zaza, Kurdish and Turkish Stockholm İremet Publishing. . Brigitte Werner. (2007) Features of Bilingualism in the Zaza Community Marburg, Tyskland

Referenser Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.) Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, , s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis) Noter

Externa länkar

Ethnologue on Zazaki (language) (Weblinks of Zaza people) Academic Research Center of Zazaki Zazaki Wikipedia Only Zazaki news Kategori:Iranska språk Kategori:Språk i Turkiet