E-legitimation, även e-leg, eID,"e-legitimation". NE.se. Läst 12 januari 2015. eller e-ID, är en elektronisk legitimation för användning på Internet. Med hjälp av en e-legitimation kan man legitimera sig, logga in och skriva under avtal och godkänna transaktioner på olika myndigheters, bankers och andra företags webbplatser.
Länder där staten utfärdar e-legitimation till medborgare är Afghanistan, Belgien, Bulgarien, Chile, Estland, Guatemala, Israel, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Marocko, Mauritius, Mexiko, Nederländerna, Nigeria, Pakistan, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Tyskland. Länder som accepterar bankutfärdad e-legitimation för identifiering mot myndigheter, ofta kallat "BankID", är Finland, Norge och Sverige.
De vanligaste e-legitimationerna bland privatpersoner i Sverige är BankID och Mobilt BankID (utgivna av banker) som används för inloggning mot myndigheter, banker och andra företag, och för Swish-betalningar. Skatteverkets id-kort är ett Smartcard som innefattar e-legitimation (utgiven av AB Svenska Pass). Freja eID Plus (utgiven av Freja eID Group AB tillsammans med ATG) är ett id-kort med foto i mobiltelefonen som också förekommer bland privatpersoner. Alla dessa uppfyller Digitaliseringsmyndighetens kvalitetsmärke Svensk e-legitimation.
I exempelvis Tyskland (där ID-kort eller pass krävs i lag från 16 års ålder) och Uruguay utfärdar staten fysiska identitetskort som även fungerar som smartkort och kan användas som elektroniskt id-kort (eIC), det vill säga både online och offline. I Finland fanns ett sådant system, men experimentet avslutades på grund av liten efterfrågan. Ett eIC har vanligen samma format som ett vanligt bankkort, med tryckt identitetsinformation på ytan (t.ex. personuppgifter och ett fotografi) samt ett inbyggt kontaktlöst (Rfid-baserat) mikrochip. Liknande lösningar i Sverige är Bank-ID på kort och Skatteverkets id-kort. För online-identifiering med eIC krävs en kortläsare och lämplig programvara, ofta integrerade i en enhet (vissa "bankdosor"). Beroende på typ av kortläsare skriver användaren in en PIN-kod på datorns tangentbord eller på kortläsarens inbyggda knappsats.Bankid på kort , Finansiell ID-teknik, läst 2017-02-13
Enligt EU:s eIDAS-förordning (electronic identification and trust services) ska varje medlemsstat acceptera varandras elektroniska ID-handlingar i offentliga digitala tjänster.
Norge Bank-ID i Norge I Norge utfärdas e-legitimationer till privatpersoner av flera samverkande banker genom olika tekniska varianter av en tjänst kallad BankID. En av varianterna, bank-ID i mobil, lanserades i mars 2009 i Norge. Telenor tar ut avgift vid varje legitimering, därför att den norska varianten är knuten till sim-kortet och autenticieringen hanteras av servrar som ägs av mobiloperatören. Detta i motsats till Sverige där bank-ID i mobil har avvecklats, och mobilt BankID är app-baserad och bankernas servrar hanterar autentiseringen, utan mobiloperatörens inblandning.http://www.di.se/artiklar/2014/4/3/norsk-ilska-over-bank-id/https://www.bankid.no/
Sverige Även i Sverige utfärdas e-legitimationer till privatpersoner av flera svenska banker genom olika varianter av en tjänst kallad bank-id. Tjänsten Telia e-legitimation utfärdas av Telia men sedan 2013 utfärdar man inte e-legitimationer åt privatpersoner, endast till företag. Tidigare utfärdade Telia filbaserad e-legitimation för kunder i ICA-banken och SEB men detta samarbete har upphört. Säkerhetslösningen Net iD utvecklas och förvaltas av företaget Secmaker. Telia e-legitimation och Net iD är inte samma sak men Net iD som insticksfil krävs för att Telia e-legitimation ska fungera. Tidigare hade Nordbanken ett eget system kallat Nordbanken e-legitimation, men Nordea är numera anslutet till BankID-samarbetet. Inera tillsammans med Försäkringskassan utfärdar e-legitimation för tjänstemän inom offentlig sektor (Efos), exempelvis landsting.E-identitet för offentlig sektor , Inera accessdatum 2018-05-29Elegitimering som offentlig tjänsteman , E-legitimationsnämnden, accessdatum 2018-05-29 Expisoft utfärdar e-legitimation till företag, för identifiering mot myndigheter.Veckans IT-affärer: Telecomputing säljer av Sterias e-id till Expisoft, Idg.se 2017-02-24]
En undersökning genomförd av Internetstiftelsen 2022 visade att 91 procent av alla svenskar över 18 år har använt e-legitimation. Under covid-19-pandemin ökade det dagliga användandet kraftigt, från 47 procent år 2021 till 71 procent år 2022.
Användningsområden Exempel på svenska myndigheter som accepterar e-legitimation är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden. Elektroniska underskrifter som skapas med en e-legitimation är enligt svensk lag i de flesta sammanhang likvärdiga med vanliga underskrifter på papper. E-legitimation kan användas för att kontakta sin eller sitt barns vårdcentral och se sin journal via 1177.se Vårdguiden. E-legitimation kan användas för att se sina recept hos vissa apoteksföretag. Vid internethandel inom Sverige räcker det sällan med kreditkort, utan ofta krävs även inloggning mot bank, exempelvis via e-legitimation. Swishbetalningar möjliggörs av mobilt bankid.
BankID anses vara en avancerad elektronisk signatur i enlighet med förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster och allt som signeras med BankID är därmed juridiskt bindande. En avancerad elektronisk signatur är en elektronisk signatur som har följande egenskaper:
Den ska vara unikt knuten till undertecknaren. Undertecknaren ska kunna identifieras genom den. Den ska vara skapad på grundval av uppgifter för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll. Den ska vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas.
Svenska skolor måste kräva e-legitimation istället för enbart användarnamn och lösenord för integritetskänsliga uppgifter enligt en dom i Förvaltningsrätten 2015, baserat på personuppgiftslagen. Det kan exempelvis gälla att låta föräldrar och barn ta del av skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner elektroniskt.Nu måste skolorna bli bättre på att skydda elevernas personuppgifter på nätet, Computer Sweden 2015-09-29
E-legitimationsnämnden och Svensk e-legitimation
E-legitimationsnämnden var en statlig myndighet under Finansdepartementet som startades 1 januari 2011. Uppgiften var att stödja och samordna arbetet med att möjliggöra olika e-legitimationer i Sverige genom kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, och även att möjliggöra andra EU-länders lösningar. Nämnden uppgick i Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) vid dess bildande i september 2018.
De allra flesta svenska myndigheter och kommuner accepterar BankID och Telia e-legitimation som e-ID men inte alla som bor och arbetar i Sverige har tillgång till dessa e-legitimationer, därför att svenskt personnummer krävs för svenskt e-ID, och många som bor långvarigt i Sverige bara har rätt till samordningsnummer. Många av dem har lönekonto och bankkort i en svensk bank, så det är inte bankerna utan staten som sätter upp dessa hinder. Emellertid bestämmer banker och företag som utfärdar eID hypotetiskt själva vem som får och inte får vara kund hos dem, och vem som får och inte får BankID. Det kan anses ge bankerna och företagen indirekt kontroll över vem som kan och inte kan använda statliga tjänster, och på sikt ge bankerna ett överdrivet inflytande över samhället. För att minska bankernas inflytande över medborgares möjligheter att använda statliga tjänster anser e-legitimationsnämnden att det behövs fler e-legitimationer än de som finns idag.
Svensk e-legitimation är ett kvalitetsmärke som visar att en e-legitimation har kvalitetsgranskats enligt E-legitimationsnämndens tillitsramverk. Ett syfte är att myndigheter, kommuner och användare ska våga lita även på mindre kända e-legitimationer.E-legitimationsnämnden, Svensk e-legitimation , läst 2017-02-10 Fler e-legitimationer med kvalitetsmärket Svensk e-legitimation planeras.
E-legitimationsnämnden tog också fram olika trafikavtal som ger parterna (leverantörer av e-legitimeringar och myndigheter med e-tjänster) tillgång till de tjänster som behövs för att säkert logga in digitalt i de olika e-tjänsterna. Ett sådant avtal är "valfrihetssystemet eID 2016 Övergångstjänst". Där har myndigheterna tillgång till BankID, Mobilt BankID och Telias e-legitimation för sin försörjning av e-legitimationer och e-underskrifter till och med 2018.
Ett behov som inte E-legitimationsnämnden ansåg sig kunna lösa på egen hand är möjligheten att kunna logga in med en e-legitimation och därifrån använda andra inloggningssätt i olika tjänster, så kallad id-växling. Exempelvis universiteten har sådana behov. De nuvarande stora e-legitimationerna såsom BankID och Mobilt BankID tillåter inte det i sina system. Till exempel var det ett krav från Swedbank för att vara med i projektet Svensk e-legitimation att Skatteverket upphör att ge Sveriges universitetsdatanätverk (SUNET) tillgång till Skatteverkets tjänst "Mina meddelanden" för säker myndighets-e-post, eftersom universiteten sände användaruppgifter till studenters e-postkonton den vägen, vilket banken tolkar som en konkurrerande verksamhet. Därmed tvingades universiteten i december 2015 att återgå till att skicka brev istället för att använda helt elektronisk hantering av studenters ansökningar och kontouppgifter.Skatteverket och Sunet i bråk om e-id – studentnätverket utkastat från statlig tjänst, Computer Sweden, 2015-11-30 Denna händelse har använts som ytterligare ett argument för att det behövs andra och fler lösningar för e-legitimering.Magnus Kolsjö, Ingen skulle drömma om att låta bankerna utfärdra pass eller bestämma över våra brevinkast , insändare Sydsvenskan 2015-12-04
Det kan idag vara svårt för EU-migranter och invandrare att få en ID-handling i Sverige, utan att exempelvis en svensk arbetsgivare kan verifiera personens identitet,Immigrants blocked from getting Swedish ID, The Local 2007-02-15 och därmed kan det även vara svårt att erhålla en svensk e-legitimation även om man har personnummer. Utländska pass, körkort och ID-handlingar är sällan giltiga som legitimation i Sverige. Den gränsöverskridande kontakten mellan myndigheter, företag och privatpersoner behöver förenklas enligt e-legitimationsnämnden. Senast den 29 september 2018 ska även andra europeiska e-legitimationer tillåtas i svenska digitala tjänster som kräver e-legitimation. EU-förordningen som reglerar detta kallas förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster och systemet som inrättas för europeiska e-legitimationer kallas eIDAS. E-legitimationsnämnden är utsedd att vara Sveriges kontaktpunkt och företrädare enligt eIDAS och ansvarig för den svenska noden för elektronisk identifiering över landgränsen.Trust serviceces and eID, info om eIDAS. EU-kommissionen. Läst 2016-02-09.Eidas , E-legitimationsnämnden. Läst 2016-02-09.
Bank-ID i Sverige
Bank-ID är det i särklass största e-legitimationssystemet i Sverige och förvaltas av företaget Finansiell ID-Teknik BID som ägs av flera svenska banker. I mars 2018 fanns det cirka 6,5 miljoner aktiva BankID-användare. Användningen av e-legitimation i Sverige låg år 2022 på 91 % och bland dem använde 91 % Bank-id.
Europeiska unionen