George de Godzinsky, född 5 juli 1914 i Sankt Petersburg, död 23 maj 1994 i Helsingfors, var en finlandsrysk kompositör, kapellmästare och pianist. Han komponerade även filmmusik, operetter och populärmusik.
Biografi de Godzinsky hade en mångkulturell bakgrund — på fädernet polska, tjeckiska, ukrainska och rumänska rötter, på mödernet schweiziska och holländska. Fadern, ekonomieingenjören Franciszek de Godzinsky, verkade som tjänsteman vid Rysslands handelsministerium och ägnade sig privat åt handel. Modern Maria Othmar-Neuscheller kom från en förmögen industrisläkt i S:t Petersburg och ville bli konsertpianist. Båda föräldrarna hade studerat piano i Sankt Petersburg under Alexander Siloti. Familjen flydde 1920 undan revolutionen över ett isigt Ladoga till Finland och bosatte sig i Brunnsparken i Helsingfors, men splittrades snart då modern flyttade till Wien och senare till Schweiz för att fortsätta sina studier.
Tillsammans med emigrantvänner grundade fadern orkestern Mr. François Salong-Jazz-Band i Helsingfors, som från 1924 uppträdde på restauranger som Kapellet, Brändö Casino, Palladium och Operakällaren. Sonen George de Godzinsky värvades 1930 som pianist i orkestern — hans antagningsprov bestod i att prima vista spela arpeggion ur Tjajkovskijs Svansjön. Före detta hade han skaffat sig erfarenhet i ryska scoutkårens balalajkaorkester, Helsingfors balalajkaorkester och mindre biografensembler.
1931–1937 studerade de Godzinsky piano för Selim Palmgren, Erik Furuhjelm och Bengt Carlson vid Helsingfors konservatorium. I musikhistoria undervisades han av Leevi Madetoja och i musikteori av Erkki Melartin. Därutöver tog han privatlektioner i orkesterdirigering av Georg Schnéevoigt. Efter examen fortsatte han sina studier vid sidan av arbetet, uppmuntrad av Robert Kajanus.
I princip självlärd som kapellmästare engagerades de Godzinsky 1935 som repetitör vid Finska operan och fick från samma år allt fler operett-, opera- och balettuppsättningar på sin lott. Operasångaren Fjodor Sjaljapin engagerade honom som ackompanjatör under sin turné i Fjärran Östern 1935–1936, varunder 57 konserter gavs i Manchuriet, Kina och Japan. Den nyckfulle maestron, vars tempon, tonarter och tolkningar växlade efter humöret, krävde mycket av sin ackompanjatör, och de Godzinsky betraktade turnén som ett av sina viktigaste "universitet". Mellan 1938 och 1952 ledde han flera underhållningsorkestrar, bland annat som kapellmästare vid Svenska Teatern 1942–1952 och vid Stora Teatern i Göteborg 1952.
Under vinterkriget och fortsättningskriget ledde de Godzinsky högkvarterets underhållningsturnéer vid fronten och var musikaliskt ansvarig vid Reino Palmroths vapenbrödraaftnar i Helsingfors mässhall. Efter freden anställdes han vid Suomen Filmiteollisuus som studiokapellmästare och filmkompositör och komponerade musiken till 64 filmer. På inrådan av Georg Malmstén ägnade sig de Godzinsky som filmkompositör mycket åt ledmotivsdramaturgi redan från sin första filmkomposition Varastettu kuolema, vilket inte minst illustreras av situationsanpassningen av J. Alfred Tanners Kulkurin valssi i filmen På livets landsväg. Han uppförde även fyra baletter till H.C. Andersens sagor för TV, och hans sista scenarbete var Porgy och Bess vid operan i Lahtis 1977.
Genom Nils-Eric Fougstedt blev de Godzinsky 1953 kapellmästare för radions underhållningsorkester och kom så att vara fram till 1980. En av höjdpunkterna i hans karriär var Nationaloperans baletts gästspel i Bergen, Warszawa, Paris och USA 1959–1965. 1951 blev han dirigent för manskvartetten Skepparkvartetten och förde ett långt samarbete med Harmony Sisters, som framförde hans arrangemang under turnéer i axelmaktsländerna under andra världskriget — uppträdande i Tyskland under namnet Geschwister Valtonen. De Godzinsky var tvungen att med sitt katolska församlings prästbevis påvisa att han inte var av judiskt ursprung för att hans arrangemang skulle få uppföras i nazisternas Tyskland. Harmony Sisters gjorde hans första schlagersuccé Sulle salaisuuden kertoa mä voisin (1942) berömd. En av hans succékompositioner på 1940-talet var valsen Äänisen aallot (Onegas vågor), komponerad på beställning av A. F. Airo, kvartermästare vid Högkvarteret.
Sammanlagt komponerade de Godzinsky över 200 schlagersånger, 12 operetter, skådespel och musikaler och omkring 50 orkesterverk. Därtill utförde han arrangemang för artister som Tapio Rautavaara och Olavi Virta, bland vars inspelningar tangon Sinitaivas är den mest kända.
1980 gick de Godzinsky i pension. 1981 tilldelades han statspris och belönades 1985 med professorstitel som den förste företrädaren för underhållningsmusik att erhålla den utmärkelsen. Delstaten Wien gav honom 1990 en silvermedalj för hans kulturgärning för Österrike. 1975 belönades han med Pro Finlandia-medaljen. År 1991 tilldelades han en Jussistatyett för sina insatser inom film.
Han gifte sig med Elisabeth Urbanowicz 1944 och med produktionssekreteraren Taineli Martola 1973.
Referenser
Kategori:Män Kategori:Födda 1914 Kategori:Avlidna 1994 Kategori:Personer från Sankt Petersburg Kategori:Finländska musiker Kategori:Finländska kompositörer Kategori:Finländska pianister Kategori:Mottagare av Pro Finlandia-medaljen Kategori:Gravsatta på Sandudds begravningsplats Kategori:Finländska innehavare av professors namn