Nya Svenska Läroverket, Lärkan, var ett svenskspråkigt privat läroverk i Helsingfors 1882–1977. Skolan grundades 1882 som en 9-klassig pojkskola och blev samskola 1971. Vid övergången till grundskolesystemet 1977 övergick mellanskoleklasserna till Munksnäs högstadium och gymnasieklasserna bildade Gymnasiet Lärkan.
Historia Skolan grundades 1882 som en 9-klassig pojkskola med moderna språk. Skolan inledde sin verksamhet på Brunnsgatan 11. Grundarna var professor Axel Olof Freudenthal, docent Gottfried Magnus Schybergson, och religionslärare samt första rektor Karl Theodor Broberg.
Från 1884 fick skolan bättre utrymmen på dåvarande Henriksgatan (nu Mannerheimvägen). 1888 renoverades för skolan ett hus i Kaisaniemi (Mikaelsgatan 25) i stadsdelen Gloet. 1962 fick skolan ett eget hus vid Stormyrvägen 22 i stadsdelen Södra Haga.
Skolan var den ledande privatskolan under Finlands autonoma tid. Den 25 februari 1971 fick skolan rätt att bli en samskola och 26 maj 1975 blev den 8-klassig. Som mest hade skolan på 1960-talet 335 elever och 36 lärare.
Vid övergången till grundskolesystemet 1977 förenades mellanskoleklasserna med klasserna i Munksnäs svenska samskola till Munksnäs högstadium och gymnasieklasserna bildade Gymnasiet Lärkan.
Skolans rektorer
1882–1883 Karl Theodor Broberg 1883–1895 August Ramsay 1895–1903 Axel Arrhenius 1903–1919 Bernhard Estlander 1919–1920 Matias Wasenius 1920–1924 Holger Petersen 1924–1937 Matias Wasenius 1937–1938 Erik Lagus 1938–1947 Eric Bargum 1947–1968 Carl Michael Runeberg 1968–1977 Tor Lindblom
Kända alumner
Bertel von Bonsdorff, läkare Albert de la Chapelle den yngre, genetiker Carl-Erik Creutz, radioman Werner Ekman, sportskytt Ragnar Rudolf Eklund, författare, journalist Kurt af Enehielm, jurist, politiker Birger Federley, arkitekt Gunnar Finne, skulptör Bertel Gripenberg, poet Georg Achates Gripenberg, diplomat Erik Grotenfelt, poet Olof B. Hansson, arkitekt, professor Olaf Homén, översättare, litteraturhistoriker Gunnar Höckert, långdistanslöpare Bengt Idestam-Almquist, författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker Walter Jakobsson, konståkare Arne Jörgensen, biblioteksman, bokhistoriker Rolf Lagerborg, filosof, författare, professor Gunnar Landtman, sociolog Aleko Lilius, författare, journalist Algoth Niska, fotbollsspelare, spritsmugglare Carl Adam Nycop, journalist, chefredaktör, författare Ragnar Numelin, diplomat, författare Moses Pergament, kompositör, musikkritiker Einar Runeberg, läkare Birger Runeberg, läkare, professor Eugen Schauman, aktivist Göran Schildt, författare Gustaf Strengell, arkitekt, skriftställare Per Henrik Taucher, reklamman William Thuring, skeppsredare, William Thuring-priset Jarl Wasastjerna, fysiker, ambassadör Carl Wrede, skulptör Alexander Boldt, författare
Bilder
Publikationer om skolan Nya svenska läroverket 1882-1892, August, Ramsay (red.), Helsingfors 1892. Nya svenska läroverket 1882-1907, Wasenius, Matias (red.), Helsingfors 1907. Nya svenska läroverket i Helsingfors 1882-1932, Minnesskrift, Helsingfors 1932. Nya svenska läroverket 75 år, Kronika och matrikel 1932-1957, Antell, Kurt., m.fl (red.), Borgå 1957. Nya svenska läroverket - Gymnasiet Lärkan hundra år 1882-1982, Festskrift utgiven av Kamratförbundet Lärkorna och Sällskapet smågossarna, Helsingfors 1982. Nya svenska läroverket 1882-1907, Esbo 1992. Lärkan 110 år, Helsingfors, 1992. En berättelse om Lärkan, Bengt Ahlfors, 2007.
Referenser
Kategori:Ej längre existerande svenskspråkiga skolor i Finland Kategori:Mannerheimvägen Kategori:Utbildningsinstitutioner bildade 1882 Kategori:1882 i Finland