Kinesisk kalligrafi () är en kinesisk variant av kalligrafi. Den kinesiska kalligrafin är mer en konstform än bara att skriva vackert, väl jämförbart med måleri, poesi och musik, och kanske den ädlaste av dem. Kinesisk kalligrafi var en av färdigheterna inom de fyra konsterna som en bildad person i det äldre Kina ansågs behöva behärska.

Historia Den äldsta formen av kinesisk skrift som är känd är orakelbensskrift och bronsskrift som användes under Shangdynastin (ca 1600 f.Kr.–1045 f.Kr.). Orakelbensskrift och bronsskrift kan i en vid definition sammanfattas som stor sigillskrift, som även inkluderar de varianter av kinesisk skrift som utvecklades under efterföljande Zhoudynastin (1045 f.Kr.–256 f.Kr.).

De kinesiska skrivtecknen började standardiseras under Qindynastin på 200-talet f.Kr. i form av sigillskrift. Under den efterföljare Handynastin (206 f.Kr.–220) utvecklades flera stilar såsom kanslistil och löpande stil. Användandet av pensel och bläck ledde även till friare stilar som kursiv stil och löpande stil. Dessa stilar från Handynastin används inom kinesisk kalligrafi än idag. Kinesisk kalligrafi har haft upp och nergångar genom historien med stora toppar under Jindynastin (265–420), Tangdynastin (618–907), Songdynastin (960–1279) och hade sin sista renässans under Qingdynastin (1644–1911).

Stilar

Kinesisk kalligrafi delas normalt upp i fem basstilar: 25px Sigillskrift 25px Kanslistil 25px Normalstil 25px Löpande stil 25px Kursiv stil ("Grässkrift") De fem basstilarna föregicks av: 25px Orakelbensskrift 25px Bronsskrift 25px Stor sigillskrift / Stentrumstecken

Grundprinciperna miniatyr|Tecknet för evighet, 永, som enligt Åtta principer av Yong är uppbyggt av de åtta grundprinciperna i kinesisk kalligrafi. Under utvecklingen av normalstil och kanslistil formades teorier om hur tecknen var uppbyggda. Den mest kända är Åtta principer av Yong (永字八法). Teorin beskriver de åtta delar som tecknet för "evighet" () är uppbyggt av. Totalt finns det 37 typer av linjer i normalstil, och de övrig 29 är baserade på dessa åtta. Åtta principer av Yong bygger på den äldre principen Sju krafter (七势) av Wei Shuo. 25pxdian (点) är en punkt 25px heng (横) är ett vågrätt streck 25px shu (竖) är ett lodrätt streck 25px gou (钩) är en krok som ansluter till ett annat streck. 25px ti (提) är ett streck höger/uppåt 25px wan (弯) är ett avsmalnande böjt streck vanligen vänster/neråt 25px pie (撇) är ett aningen böjt streck vänster/neråt 25px na (捺) är ett streck höger/neråt som avslutar med en "fot"

Utrustning

Grundutrustningen som behövs för att utföra kinesisk kalligrafi är Studerkammarens fyra skatter (文房四宝): Pensel (笔) Tuschstång (墨) Rispapper (纸) Bläcksten (砚) Utöver Studerkammarens fyra skatter används ofta även: Presslinjal (镇尺) Stämpel (印章)

Streckordning De olika streck som ett kinesiskt tecken består av skrivs alltid enligt en bestämd ordning i varje specifikt tecken. Streckordningen är bestämd enligt några grundregler. Vid tecken med många streck används flera av reglerna kombinerat. 40px Först vågrätt, sedan lodrätt 40px Först över, sedan under 40px Först vänster, sedan höger 40px Först mitten, sedan sidorna 40px Först ram, sedan innehåll 40px Stäng kvadrat sist 40px Sekundära prickar sist

Kända kinesiska kalligrafer Den första kända kinesiska kalligraferna av betydelse var Zhong Yao (151–230) och Zhang Zhi (–192). Den mest kända av dem alla var sannolikt Wang Xizhi (303–361), och även hans son Wang Xianzhi hör till de riktigt stora kalligraferna. Under Tangdynastin utmärkte sig särskilt Yan Zhenqing (709–785) med sina verk i normalstil, och han räknas som en av de största någonsin. Även Zhang Xu och Huaisu med sina verk i kursiv stil är mycket kända kalligrafer från Tangdynastin. Ouyang Xun, Yu Shinan och Chu Suiliang räknas också till de riktigt stora.

Under Songdynastin var de tyngsta namnen de tre goda vännerna Su Shi, Huang Tingjian och Mi Fei som hade tre helt olika sätt att skriva. Även Cai Xiang var framstående under Songdynastin. Zhao Mengfu som var aktiv under Yuandynastin var inte bara en mycket framstående kalligraf, utan även en av största kinesiska konstnärerna. De främsta under Mingdynastin var Wen Zhengming, Dong Qichang och Zhang Ruitu.

Qingdynastin var renässansen för kinesisk kalligrafi, och utmärkande nyskapande kalligrafer var Jin Nong, Deng Shiru, He Shaoji, Kang Youwei och Zhao Zhiqian. Under 1900-talet utmärkte sig Yu Youren, som även skrivit många böcker om kalligrafi.

Kända kinesiska kalligrafer i urval

Qindynastin Li Si

Handynastin Zhang Zhi Zhong Yao

Jindynastin (265–420) Wang Xizhi Wang Xianzhi Wang Xun Wei Shuo

Suidynastin Zhi Yong

Tangdynastin Yu Shinan Yan Zhenqing Ouyang Xun Chu Suiliang Lee Yong Zhong Shaojing Huaisu Zhang Xu Sun Guoting Yan Zhenqing Li Bai Tang Taizong Liu Gongquan Chu Suiliang

Songdynastin Mi Fei Su Shi Jiang Kui Ouyang Xiu Yue Fei Zhu Xi Huang Tingjian Song Huizong Cai Xiang

Yuandynastin Zhao Mengfu

Mingdynastin Dong Qichang Zhu Yunming Wen Zhengming Tang Yin Zhang Ruitu

Qingdynastin Deng Shiru Zhao Zhiqian He Shaoji Kang Youwei Zhu Da Wang Duo Jin Nong Zheng Xie Kangxi-kejsaren Qianlong-kejsaren Liu Yong Weng Fanggang Liang Tongshu Wang Wenzhi

Republiken Kina Wu Changshuo Qi Baishi Pu Hsin-Yu Kang Youwei Puru Yu Youren

Galleri

Se även Tuschmåleri

Referenser Noter

Tryckta källor

Kategori:WP:Projekt Kina Kategori:Kalligrafi Kategori:Kinesisk konst