alt=|miniatyr|Aarhus universitet. Århus universitet (danska: Aarhus Universitet, latin: Universitas Arhusiensis), förkortat AU, är ett prestigefyllt statligt universitet som ligger i Århus, Danmark. AU grundades 1928 och är Danmarks näst äldsta universitetet. Det är Danmarks största universitet efter en sammanslagning med Aarhus School of Engineering, med sammanlagt 43 600 inskrivna studenter (1 januari 2012). I de flesta prestigefyllda rankinglistor av världens bästa universitet ligger Århus universitet i topp 100. Universitetet tillhör Coimbragruppen av europeiska universitet. Århus Business School (AU BSS) som tillhör universitet, har European Foundation for Management Developments (EFMD) Equis-ackreditering, och tillhör Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB) och Association of MBAs (AMBA). Detta gör handelshögskolan på Århus universitet till en av de få som har så kallade Triple Crown-ackrediteringar.
Tysken Theodor Geiger, Danmarks första professor i sociologi, var verksam vid Århus universitet och 1997 tilldelades en annan Århus-professor, Jens Christian Skou, Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av natrium-kaliumpumpen. Under 2010 fick Dale Mortensen, gästprofessor vid Århus universitet, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap tillsammans med kollegorna Peter A. Diamond och Christopher Pissarides.
Generell information
Bakgrund Århus universitet grundades den 11 september 1928 med en budget på 33 000 danska kronor och en inskrivning av 64 studenter. Det antalet steg till 78 under det första halvåret. Universitetet var ännu inte erkänt som ett riktigt universitet och kallades enbart Universitetsundervisningen i Århus. Universitetet grundades som en reaktion på det ökande antalet studenter vid Köpenhamns universitet efter första världskriget. Klassrum hyrdes från Tekniska högskolan och undervisningskåren bestod av en professor i filosofi och fyra docenter i danska, engelska, tyska och franska. Tillsammans med Universitets-Samvirket (en förening) som bestod av representanter från århusianska företag, organisationer och institutioner, hade kommunen kämpat sedan 1921 för att Danmarks nästa universitet skulle grundas i just Århus.
År 1929 valde kommunen ut mark där universitetet skulle byggas. Det blev ett landskap av böljande kullar tätt intill stadskärnan. Utformningen av universitetsbyggnader och 12 hektar campusområde tilldelades arkitekterna C.F. Møller, Kay Fisker och Povl Stegmann, som vann arkitekttävlingen 1931. De första byggnaderna inhyste fakulteterna för kemi, fysik och anatomi och öppnades den 11 september 1933. Samma år användes namnet Aarhus Universitet för första gången. Konstruktionen av byggnaderna finansierades enbart av donationer som uppgick till 935 000 danska kronor. En av de mest generösa bidragsgivare var De Forenede Teglværker i Aarhus (ungefär De förenande tegelbruken i Århus) lett av direktör K. Nymark. Forenede Teglværker beslutade först att donera en miljon gula tegelstenar och takpannor för ett värde av cirka 50 000 danska kronor. Senare beslutade föreningen att utöka donationen till alla tegelstenar som behövdes för att bygga universitetsbyggnaderna på campus.
Invigningen firades i ett tält på campus och i närvaro av kung Christian X, drottning Alexandrine, deras son kronprins Frederick och premiärminister Thorvald Stauning tillsammans med 1 000 andra inbjudna gäster. Den 23 april 1934 fick Århus universitet tillstånd av kungen att examinera studenter och den 10 oktober 1935 utsågs professorn och fil.dr i litteraturhistoria Ernst Frandsen till den första rektorn för universitetet. Sedan 1939 har Arkitektfirmaet C.F. Møller varit ansvariga för det fortsatta bygget av universitetets lokaler. Byggnaderna har idag en golvyta på 246 000 m2 enbart på campusområdet. Utanför campusområdet tillkommer en rad byggnader med en total golvyta på 59 000 m2.
Fakulteter Från och med 1928 kunde Århus universitet erbjuda kurser i språk och filosofi, men studenterna kunde inte avsluta sina studier på universitetet utan fick åka till Köpenhamns universitet för sina slutprov. På begäran av undervisningsministeriet gjordes ett utkast på hur man skulle genomföra slutprov i humanistiska ämnen vid Århus universitet. I utkastet föreslog undervisningsministeriet att en humanistisk fakultet skulle upprättas i analogi med motsvarande fakulteter i Uppsala, Lund och Åbo. Efter förhandlingar mellan universiteten i Århus och Köpenhamn, förklarade kungen den 8 maj 1935 att de slutliga examinationerna för kandidatstudenter skulle kunna hållas både vid filosofiska fakulteten i Köpenhamn och vid humanistiska fakulteten i Århus. Detta var det första slutprov Århus universitet tilläts att hålla, men den 24 juli 1936 beviljade kungen den humanistiska fakulteten examensrätt även för magisterexamen, och sedan 1940 för doktorsexamen.
Århus Universitet hade erbjudit kurser i grundläggande medicinska ämnen från och med 1933 och den 10 oktober 1935 bildades formellt den medicinska fakulteten. Inrättandet av en medicinsk fakultet i Århus möttes med visst motstånd från den medicinska fakulteten vid universitetet i Köpenhamn. Professorerna tyckte att staten inte borde upprätta en ny fakultet förrän bristerna i den gamla hade lösts. I slutändan gick professorerna med på att underteckna en rekommendation för den nya fakulteten så länge förbättringar av den gamla inte försenades. 1953 vad den medicinska fakulteten i full verksamhet, komplett med föreläsningssalar, professorsstolar, examensrätt och forskningsanläggningar. Även sjukhusen i Århus hade byggts ut för att möta kraven från utbildningen. År 1992 gick medicinska fakulteten samman med tandläkarhögskolan och bytte namn till Hälsouniversitetet.
Universitetet etablerade en ekonomisk och juridisk fakultet år 1936. Fakulteten hade finansieras enbart med hjälp av privata donationer och när universitetet kunde uppvisa att man hade de nödvändiga finansiella medlen, rekommenderade utbildningsministern att finansutskottet skulle godkänna inrättandet av fakulteten (27 januari 1936) eftersom staten inte behövde ge ekonomiskt stöd. Utskottet godkände och efter kunglig utfästelse den 5 november 1937 erhöll fakulteten examensrätt i ämnena nationalekonomi och juridik. När man även började erbjuda kurser i statsvetenskap och psykologi (1959 respektive 1968) bytte fakulteten namn till Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Kurser i teologi hade erbjudits sedan 1932 vid den humanistiska fakulteten, men 1942 bildades formellt den teologiska fakulteten. Redan den 22 juni 1928 hade pastor Balslev föreslagit att Universitetsundervisningen i Århus (då universitetet ännu inte var erkänt som ett riktigt universitet) skulle erbjuda grundkurser i teologi. Trots att förslaget togs positivt emot av ledningen, påpekade den teologiska fakulteten i Köpenhamn att det skulle innebära 3 heltidsanställda lärare i Nya Testamentet, Gamla Testamentet och kyrkohistoria samt lärare i latin, grekiska och hebreiska skulle behöva lånas från den humanistiska fakulteten. Vid denna tid hade Universitetsundervisningen i Århus inte ekonomiska medel för att uppfylla dessa kriterier så ärendet lades på hyllan. I april 1931 återupptas målet, den här gången av biskop Skat Hoffmeyer som föreslog gratis undervisning i de obligatoriska ämnena. Ledningen frågade fakulteten i Köpenhamn om detta var acceptabelt, men eftersom undervisningen var gratis ansåg fakulteten i Köpenhamn att undervisningen skulle klassas som handledning snarare än egentlig undervisning. Därmed varken godkände eller bestred de av ett sådant tillvägagångssätt eftersom de inte erkände den som egentlig universitetsundervisning. Århus kommun bidrog inte med medel till undervisningen och förvaltningen ansåg att en begäran om ekonomiskt stöd från staten skulle vara meningslös, så istället bestämdes det att man strunta i att få undervisningen godkänd och starta den ändå under överinseende av Skat Hoffmeyer. Den 5 september 1932 höll pastor Asmund den första föreläsningen i teologi. Den här typen ”privat utbildning i teologi” fortsatte ända tills universitetet kan hyra egna professorer 1938. 1942 kunde Århus universitet äntligen formellt fastställa den teologiska fakulteten.
Huvudbyggnaden och andra världskriget 1938 insåg universitetsledningen att det var dags att överväga en utvidgning på grund av bristen på utrymme och trängseln i föreläsningssalarna. En ny huvudbyggnad planerades, som skulle innehålla både de olika ämnesområden och administrationen. Byggnaden skulle organiseras enligt principen om skilda institut så att undervisning och forskning inom samma område ägde rum i särskilda rum med egna bibliotek och kontor för professorerna.
Uppförandet av byggnaden ägde rum under den tyska ockupationen av Danmark (1940–1945) under andra världskriget, vilket påverkade processen på många sätt. 1943 inrättade Gestapo, Sicherheitsdienst, Geheime Feldpolizei och Abwehr sina regionala högkvarter i fem studentbostäder på campus. Av rädsla för att samma skulle hända med den nya huvudbyggnaden, försenades dess färdigställande. C.F. Møller skrev senare att för en gångs skull fanns gott om tid att arbeta med detaljerna i byggnaden, som mönstrade murverk, bullerskärmar och möbler.
Närvaron av Gestapo i Århus hade lett till flera gripanden av danska motståndskämpar och motståndsrörelsen insåg snart att de behövde hjälp utifrån. Den 15 oktober, skickade Niels Bennike, ledaren för den illegala danska underjordiska armé på Jylland, följande telegram till London:
” Undergrunden i Jyland ved at blive revet op af Gestapo. Vigtigere at få ødelagt arkiver og bevare vore folk end at bevare arkiver og få ødelagt vore folk. Jeg beder indtrængende om, at kollegium 4 og 5, gentager 4 og 5, må blive ødelagt ved luftangreb. Det er de to vestligste, gentager vestligste, bygninger i universitetskomplekset. Haster, gentager haster.”
("Underjorden på Jylland på väg att rivas upp av Gestapo. Bättre att arkiven förstörs och vårt folk räddas än att vårt folk förstörs och arkiven skonas. Jag ber att universitetsbyggnaderna nr 4 och 5, upprepar 4 och 5, skall förstöras under flyganfall. De är de två byggnaderna längst i väster, upprepar längst i väster, som tillhör universitetskomplexet. Brådskande, upprepar brådskande.")
Den 31 oktober 1944 bombade Storbritanniens flygvapen Gestapos högkvarter i uppehållskorridorerna 4 och 5, vilket också dödade tio civila arbetare. 2 flottiljer innehållande 25 Mosquitoflygplan utförde bombningen. Bombningen av universitetet i Århus ägde rum i ett tätbefolkat område och campus var omgivet av tre sjukhus. För att undvika civila offer förberedde RAF en modell av campus och övade att skjuta på bosättningshallarna 4 och 5 med påsar med kalk. Arkitekten C.F. Møller var i huvudbyggnaden under flyganfallet, men överlevde och grävdes sedan ut ur spillrorna. Den rekonstruerade huvudbyggnaden öppnade den 11 september 1946.
Nutidshistoria Århus universitet var en oberoende institution fram till 1970, men med representanter för ledningen från kommunfullmäktige och organisationen av Universitets-Samvirket. Härefter blev universitetet ett statligt driven institution under första universitetslagen. Med nästa universitetslag, 1992, blev externa organisationer än en gång representerade i administrationen för universiteten och enligt den senaste lagen från 2003, styrs alla danska universitet av en riksomfattande universitetsstyrelse. Styrelsen utser rektor, dekaner och prefekter istället för att studenterna ska göra det. Detta utnämningssystem påbörjades i januari 2004 för första gången och i augusti 2005 utsågs en ny rektor.
År 1994 ägde Århusmassakern rum på universitetet, då en 35-årig student öppnade eld; 3 personer (inklusive gärningsmannen) dödades och ytterligare två skadades.
Århus universitet har varit värd för anmärkningsvärda musikaliska evenemang. Grateful Dead spelade här den 16 april 1972. Föreställningen spelades in som en del av deras Europaturné 1972.