Huset Obrenović, eller Obrenovićdynastin, var en serbisk furste- och kungadynasti som regerade i Furstendömet Serbien och Kungariket Serbien under perioderna 1815–1842 och 1858–1903.

Huset grundades av Miloš I, som var storvožd (ledare) för det andra serbiska upproret (1815–1817) mot Osmanska riket. Serberna segrade upproret, vilket ledde till Furstendömet Serbiens bildande.

Huset Obrenović var traditionellt allierat med Österrike-Ungern och var i konflikt i flera generationer om tronen med Karađorđevićdynastin, som var allierat med främst Ryssland och Frankrike (se Karađorđević-Obrenović-konflikten).

Släktens styre tog slut under statskuppen i Serbien den 11 juni 1903, när en grupp officerare från den Kungliga serbiska armén bröt sig in i det Gamla palatset i Belgrad och mördade kung Alexander I och drottning Draga. Eftersom paret inte hade någon arvinge, resulterade det i att den regerande grenen av släkten dog ut.

Sedan år 2015 finns det en sidogren vid namn Kungahuset Obrenović, som gör anspråk på att vara en fortsättning av ätten. Överhuvudet är prins Predrag Obrenović Jakovljević sedan husets grundade. Medlemmarna av grenen är inte direkta ättlingar till det historiska huset, utan är ättlingar till Jakov Obrenović, en av Miloš I:s halvbröder (se Nutida självutnämnda ättlingar nedan).

Historia

Ursprung och Furstendömet Serbien Efternamnet Obrenović, som Miloš I antog, är taget från en familj med samma namn som kom från byn Brusnica i staden Gornji Milanovac. Närmare bestämt kom namnet från Miloš halvbröder, Jakov och Milan, vilka var barn från hans mors första äktenskap med Obren Martinović.

Miloš I och Mihajlo III är de från huset Obrenović som har regerat mer än en gång. Regenterna efter Miloš I härstammade från en helbror till honom, vid namn Jefrem (död år 1856).

Efter Miloš I:s första regeringstid var efterträdaren Milan II. På grund av dålig hälsa under hela sitt liv, dog han 13 dagar senare efter att han fick tronen.

Efter att Milan dog tog Mihajlo III tronen och regerade fram till år 1842, då han störtades i ett uppror under ledning av den Karađorđevićvänlige advokaten Toma Vučić Perišić. Detta ledde till att Alexander Karađorđević tog tronen.

Alexander regerade fram till år 1858, då huset Obrenović tog tillbaka tronen för Miloš I. Detta var hans andra regeringstid, som varade fram till hans bortgång år 1860.

Efter Miloš tog Mihajlo III tronen igen, som nu också blev hans andra regeringstid. Han hade tronen fram till år 1868, då han blev lönnmördad i parken Košutnjak i Belgrad.

Furstendömet Serbiens sista regent, Milan IV, var Mihajlos efterträdare som regerade som furste fram till år 1882.

Kungariket Serbien och Obrenovićdynastins utslocknande År 1882 utropade Milan sig själv till kung och upphöjde Furstendömet Serbien till Kungariket Serbien. Han bytte också regentnummer till Milan I. Han regerade fram till år 1889, då han abdikerade och utropade sin son Alexander till kung.

Eftersom Alexander var så ung fick Milan utse tre regenter, bland annat Jovan Ristić. Dessa tre regerade fram till år 1893 då Alexander beordrade att de skulle arresteras, förklarade sig myndig och upplöste landets nationalförsamling.

Efter flera år av missnöje bland folket, regerade Aleksander fram till den 11 juni 1903 då en grupp officerare från den serbiska armén genomförde en statskupp under ledning av kapten Dragutin Dimitrijević. Officerarna tog sig in i palatset där kung Aleksander och drottning Draga bodde. Paret hittades och mördades brutalt, varefter deras kroppar kastades ut genom ett av palatsets fönster.

Mordet på paret innebar både slutet på konflikten med huset Karađorđević och slutet på den regerande grenen av släkten Obrenović, eftersom paret aldrig hade någon arvinge. Alexander hade däremot planer på att göra en av Dragas bröder till arvinge.

Några dagar efter statskuppen blev Peter I från huset Karađorđević vald till kung av nationalförsamlingen, efter att han återvände till Serbien från sin exil.

Nutida självutnämnda ättlingar Sedan Obrenovićdynastin dog ut, finns det inte längre officiella direkta manliga ättlingar, men däremot finns det manliga ättlingar till Jakov Obrenović (halvbror till Miloš I). Ättligarnas efternamn var ursprungligen Obrenović, men ändrades till Jakovljević år 1851 på grund av konflikter med huset Karađorđević.

En av de levande ättlingarna till Jakov är prins Predrag Obrenović Jakovljević. Hans ursprung bekräftades av domstolen i Gornji Milanovac, där han år 2005 fick ett officiellt dokument om sitt ursprung och har varit tronpretendent för sidogrenen Kungahuset Obrenović sedan år 2015.

Regenter Till skillnad från de flesta andra europeiska hus, där regentnummer används för att skilja monarker med samma namn (till exempel Karl XII och Karl XIII), numrerade huset Obrenović i stället sina regenter i den ordning de tillträdde. Detta system upphörde dock när Milan IV utropade sig till kung och upphöjde Furstendömet Serbien till Kungariket Serbien år 1882.

Lista över huset Obrenovićs regenter:

Miloš I (1815–1839) – abdikerade Milan II (1839) – regerade i 26 dagar innan han dog Mihajlo III (1839–1842) – störtades Miloš I (1858–1860) – regerade tills han avled Mihajlo III (1860–1868) – lönnmördades Milan I (1868–1889) – regerade först som knez och efter år 1882 som kung Alexander I (1889–1903) – mördades

Heraldik

Officiell vapensköld Obrenovićdynastins vapensköld (se bild i faktarutan) består av en vit dubbelörn på en röd sköld, med en kungakrona på. Den är identisk med Kungariket Serbiens riksvapen och dagens Serbiens riksvapen.

Under skölden finns ett band, där huset Obrenovićs motto är inristat med stora bokstäver: TID OCH MIN RÄTT (ВРЕМЕ И МОЈЕ ПРАВО/VREME I MOJE PRAVO).

På dubbelörnens bröst finns ett serbiskt kors som omgivs av en ouroboros. Korset har förtkortningen СССС (SSSS), som på svenska står för ''Endast enighet räddar serberna'' (Само Слога Србина Спасава/Samo Sloga Srbina Spasava). På korset syns också ett svärd samt siffrorna 1389, som var året då slaget vid Kosovo ägde rum och 1815, som var året då det andra serbiska upproret bröt ut. Specialutformad vapensköld Det finns även en specialutformad vapensköld (se bild), som utformades efter ett förslag av Mihailo Valtrović. Den återgavs på en fana som kung Alexander I senare skänkte till Hilandarklostret i Grekland. Denna vapensköld förekom dock inte i någon annan officiell heraldisk framställning av huset Obrenović.

Under vapenskölden syns delar av Helige prins Lazars orden (ej att förväxla med Sankt Lazarusorden). Orden skapades år 1889 av Alexander I för att hedra femhundraårsdagen av slaget vid Kosovo.

Vapnet flankeras av två änglar, som har en gloria och varsin liljestav. Manteln på den specialutformade skölden är blå och inte röd, till skillnad från den officiella. Skölden inne i manteln är däremot röd.

Se även Lista över Serbiens regenter Obrenovićs sommarhus Miloš residens i Gornja Crnuća Prinsessan Ljubicas residens

Källor

Externa länkar

Huset Obrenovićs hemsida (på engelska) Huset Obrenovićs hemsida (på serbiska)

Kategori:Huset Obrenović Kategori:Serbiens kungligheter