miniatyr|Romersk kopia av en hellensk byst föreställande Krysippos, British Museum. Krysippos från Soloi (grekiska: , latin: ), född ca 279 f.Kr. i Soloi i Kilikien, död cirka 206 f.Kr.Enligt Apollodoros dog han (ap. Diogenes Laërtius, vii. 184 vid 73 års ålder under den 143:e olympiaden (208-204- f.Kr.). Hans födelse ligger därför mellan 281 och 277. Påståendena hos Lukianos (Macr. 20) att han dog vid 81 års ålder och hos Valerius Maximus att han fortfarande var verksam vid fylld 80 (Val. Max. viii. 7) anses som mindre trovärdiga. Jmf. , var en grekisk stoisk filosof. Han flyttade till Aten som ung, där han blev lärjunge åt Kleanthes vid den stoiska skolan. När Kleanthes dog, runt 230 f.Kr., blev Krysippos den tredje skolarken (förståndaren) för skolan. Krysippos utvecklade Zenons (skolans grundare) grundläggande läror, vilket gör att han betraktats som stoicismens andre grundare.
Krysippos var framstående i logik, kunskapsteori, etik och fysik. Han skapade ett unikt system för satslogik för att bättre förstå hur universum fungerade och människans roll i detsamma. Han antog en deterministisk syn på ödet, men sökte likväl infoga personlig frihet i tanke och handling. Etiken berodde enligt honom på en förståelse av universums natur och han lärde ut en metod för att bekämpa de lidelser som trycker ner och tillintetgör själen. Med honom började stoicismens framgångar som en av de mest inflytelserika filosofiska rörelserna under hundratals år i den grekiska och romerska världen.
Levnad Krysippos var son till Apollonios från Tarsus, men föddes i Soloi i Kilikien., citerar Diogenes Laërtius, vii. 179; Galenos, Protreptic, 7; de Differentia Pulsuum, 10 Han var lätt byggdDiogenes Laërtius, vii. 182 och sägs ha tränat som långdistanslöpare.Diogenes Laërtius, vii. 179 I sin ungdom förlorade han sin betydande ärvda förmögenhet när den konfiskerades åt kungens skattkammare.Diogenes Laërtius, vii. 181. Kungen är inte namngiven, men Kilikien var omtvistat av Ptolemaios II Filadelfos och Antiochos I under denna period jmf. Krysippos flyttade till Aten där han blev lärjunge till Kleanthes, som då var föreståndare (skolark) för den stoiska skolan.Diogenes Laërtius, vii. 179. Uppgiften att han skulle ha studerat för Zenon är mindre trolig eftersom Zenon dog 262/261. Jmf. Det har också sagts att han skall ha bevistat föreläsningar av Arkesilaos och Lakydes vid den platonska akademin.Diogenes Laërtius, vii. 184
Han kastade sig ivrigt in i studier av det stoiska systemet och hans anseende som läraktig var betydande hos hans samtida. Han uppmärksammades för intellektuell djärvhet och självförtroende, och hans lit till sin egen förmåga visas bland annat av den begäran han sägs ha gjort till Kleanthes: "Ge mig principerna, så skall jag själv hitta bevisen". Han efterträdde Kleanthes när denne dog c:a 230 f.Kr.
Krysippos var en produktiv författare. Det sägs om honom att han sällan skrev färre än 500 rader per dagDiogenes Laërtius, vii. 181 och han åstadkom minst 705 arbeten.Diogenes Laërtius, vii. 180 Hans önskan att bli förstådd innebar att han argumenterade för båda sidor och hans motståndare anklagade honom för att fylla sina böcker med citat från andra.Diogenes Laërtius, vii. 181, x. 26–7 Han betraktades som diffus och dunkel i sina yttranden och vårdslös i stilen, men hans förmåga hade högt anseende och han förefaller ha varit en framstående auktoritet vid skolan.
Han dog under den 143:e olympiaden (208-204 f.Kr.) vid 73 års ålder. Diogenes Laërtius ger två olika redogörelser för hans död.Diogenes Laërtius, vii. 185 Enligt den första skulle Krysippos ha drabbats av yrsel efter att ha druckit outspätt vin vid en fest och dött strax efteråt. Enligt den andra skulle han ha betraktat en åsna som åt fikon och utropat "Ge åsnan en klunk rent vin att skölja ner fikonen med", varefter han dött av skratt. Hans brorson Aristokreon lät resa en staty till hans ära i Kerameikos.Plutarchos, De Stoicorum Repugnantiis; Diogenes Laërtius, vii. 183 Krysippos efterträddes som föreståndare för den stoiska skolan av Zenon från Tarsos.Eusebius, Praeparatio Evangelica, 15. 18; Diogenes Laërtius, vii. 35
Av hans skrifter har nästan ingenting överlevt annat än som fragment återgivna i verk av andra, som Cicero, Seneca, Galenos, Plutarchos med flera. Härutöver har ytterligare två fragment av verk av Krysippos bevarats bland de förkolnade papyrusresterna från Villa dei Papyri i Herculaneum: Logiska frågor och Om försynen."The first of Chrysippus' partially preserved two or three works is his Logical Questions, contained in PHerc. 307 ... The second work is his On Providence, preserved in PHerc 1038 and 1421 ... A third work, most likely by Chrysippus is preserved in PHerc. 1020," Ett tredje verk som återfunnits där kan också vara skrivet av honom.
Filosofi miniatyr|Marmorbyst av Krysippos, romersk kopia av ett hellenistiskt original, Louvren. Krysippos hade en lång och framgångsrik karriär som försvarare mot angrepp från akademin"Chrysippus", J. O. Urmson, Jonathan Rée, The Concise Encyclopedia of Western Philosophy, 2005, sid. 73–74. och hade förhoppningar om att inte bara försvara stoicismen mot attacker från det förgångna, utan också mot alla möjliga angrepp i framtiden. Han tog Zenons och Kleanthes läror och sammansmälte dem till vad som kom att bli stoicismens slutliga system. Han utvecklade stoikernas fysiska läror och deras kunskapsteori samt skapade mycket av deras formella logik. Kort sagt gjorde Krysippos det stoiska systemet till vad det var. Det har sagts att "utan Krysippos, skulle det inte funnits någon stoa".Diogenes Laërtius, vii. 183.
Logik Krysippos skrev mycket om ämnet och skapade ett system för satslogik. Aristoteles logik hade behandlat begrepp som "Sokrates" eller "människa" ("alla människor är dödliga, Sokrates är en människa, alltså är Sokrates dödlig"). Den stoiska logiken behandlade å andra sidan sambanden mellan utsagor sådana som "det är dag" ("om det är dag så är det ljust, och eftersom det är dag, så är det ljust"). De tidigare megarikerna Diodoros Kronos och Filon hade studerat ämnet, och Aristoteles elever Theofrastos och Eudemus hade undersökt hypotetiska syllogismer men det var Krysippos som utvecklade dessa principer till ett sammanhängande satslogiskt system.
Utsagor Krysippos definierade en utsaga (påstående) som "det som kan förnekas eller bejakas i sig självt" och gav exempel såsom "det är dag" och "Dion går". Han skilde på enkla och sammansatta utsagor, vilka i modern terminologi är kända som atomära och molekylära påståenden. en enkel utsaga är ett elementärt påstående sådant som "det är dag". Enkla utsagor länkas samman till sammansatta utsagor genom användande av logiska operatorer. Krysippos angav fem typer av molekylära påståenden beroende på vilken operator som används:
Logisk operator Typ Exempel om det är ljust om det är dag och det är dag och ljust antingen . . . eller antingen är det dag eller är det natt eftersom det är ljust eftersom det är dag mer/mindre troligt att . . . än att mer troligt att det är dag än att det är natt
Sålundade listade Krysippos flera typer av molekylära påståenden som är välbekanta för den moderna logiken, inklusive konjunktion, disjunktion och implikation och han studerade deras sanningsvärden ingående.
Villkorssatser De första logiker som diskuterade villkorliga påståenden var Diodoros Kronos och hans elev Filon. Femhundra år senare refererade Sextus Empiricus till en debatt mellan Diodoros och Filon.Sextus Empiricus, Pyr. Hyp. ii. 110–112; Adv. Math. viii. 112–117 Filon betraktade alla implikationer som sanna utom de som med sann antecedent hade en falsk konsekvent, vilket betydde att ett påstående som "om det är dag, så talar jag" är sant utom ifall det är dag och jag tiger.Sextus Empiricus, Pyr. Hyp., ii. 110–112 Men Diodoros menade att en sann implikation är sådan att en sann antecedent aldrig kan leda till en falsk konsekvent - eftersom påståendet "om det är dag, så talar jag" kan vara falskt, är det därför ogiltigt. Implikationsparadoxer var dock fortfarande möjliga, sådana som "om atomära element av föremål ej existerar, så existerar atomära element". Krysippos antog en mycket striktare hållning beträffande implikationer som gjorde sådana paradoxer omöjliga:När Sextus Empiricus beskriver de olika kriterier som tidigare filosofer angav för implikationernas sanningsvärden nämner han inte Krysippos vid namn, men nutida forskare menar att Krysippos intog denna hållning. Se för honom var en implikation sann om ett förnekande av konsekventen är logiskt oförenligt med antecedenten. Detta motsvarar nutidens strikta implikation.
Syllogismer Krysippos utveckelade ett syllogistiskt slutledningssystem, i vilket han använde fem typer av grundläggande argument kallade indemonstrabla syllogismer och som spelade rollen som axiom, samt fyra härledningsregler kallade themata med vars hjälp komplexa syllogismer kunde reduceras till dessa axiom.Susanne Bobzien, Stoic Syllogistic, Oxford Studies in Ancient Philosophy 14, 1996 Formerna för de fem indemonstrablerna var:Diogenes Laertius, vii. 79; Sextus Empiricus, Hyp. Pyr. ii. 156–9; cf. Adv. Math. viii. 223 ff
NamnDessa namn på latin, okända för Krysippos, daterar sig från medeltiden. Beskrivning Exempel Modus ponens Om A, så B. A. Därför B. Om det är dag, så är det ljust. Det är dag. Därför är det ljust. Modus tollens Om A, så B. Inte B. Därför inte A. Om det är dag, så är det ljust. Det är inte ljust. Därför är det inte dag. Modus ponendo tollens (1) Inte både A och B. A. Därför inte B. Det är inte både dag och natt. Det är dag. Därför är det inte natt. Modus ponendo tollens (2) Antingen A eller B. A. Därför inte B. Det är antingen dag eller natt. Det är dag. Därför är det inte natt. Modus tollendo ponens Antingen A eller B. Inte A. Därför B. Det är antingen dag eller natt. Det är inte dag. Därför är det natt.
Av de fyra härledningsreglerna överlevde bara två. En, det första themat, var en regel om antilogismerEn antilogism har en slutsats som motsäger premisserna (exempel: P1. Alla människor är dödliga. P2. Alla greker är människor. S. Några greker är inte dödliga). Ö.a.. Den andra, det tredje themat, var en regel med vilken man kunde reducera kedje-syllogismer till enkla syllogismer. Föremålet med den stoiska syllogiken var inte bara att skapa ett formellt system. Det ansågs också som studiet av förnuftshandlingar och det gudomliga förnuft (logos) som styr universum, av vilket människorna är del. Målet var att finna giltiga regler för härledning och former för bevis, och därigenom hjälpa människan på sin väg i livet.
Övriga logiska arbeten Krysippos analyserade sätten att yttra sig och behandlingen av namn och begrepp. Han gjorde också stora ansträngningar att vederlägga falska slutledningar och paradoxer. Enligt Diogenes Laërtius skrev Krysippos tolv verk (23 böcker) om lögnarparadoxen, sju verk (17 böcker) om amfiboli (tvetydighet) och ytterligare nio verk (26 böcker) om andra språkproblem. Sammanlagt 28 verk (66 böcker) ägnades således åt gåtor och paradoxer. Krysippos är den förste stoikern hos vilken den tredje av de fyra stoiska kategorierna kunnat beläggas.<ref>Stephen Menn, The Stoic Theory of Categories, in Oxford Studies in Ancient Philosophy: Volume XVII: 1999, 215–47.</ref> I det som bevarats använder Krysippos ofta de två första kategorierna, substans och kvalitet, men föga de två övriga. Det står inte klart huruvida kategorierna betydde speciellt mycket frör Krysippos och en klar lära om dem kan vara ett verk av senare stoiker.
Eftervärldens syn