Tintins äventyr

Tintins äventyr (franska: Les Aventures de Tintin) är en tecknad serie som omfattar tjugofyra seriealbum författade och tecknade av den belgiske serieskaparen Georges Remi, alias Hergé (initialerna G R i omvänd ordning och uttalat på franska). Hjälten, Tintin, är en ung, orädd resande reporter som ständigt råkar ut för halsbrytande äventyr, ofta åtföljd av sin trogna hund Milou, den färgstarke kapten Haddock, de klantiga detektiverna Dupond och Dupont och den egensinnige professor Kalkyl.

Serien publiceras första gången 1929 som en följetong i den belgiska tidningen Le XXème Siècles barnbilaga. Senare samma år kom den första historien – Tintin aux pays des Soviets (svenska: Tintin i Sovjet) ut i albumform. Åren 1946–1989 publicerades serien på den franskspråkiga marknaden i serietidningen Tintin. Tintins äventyr är en av de mest kända och spridda europeiska tecknade serierna, och seriens popularitet lade grunden för seriealbumets framgång som distributionsform. Över 200 miljoner album har sålts på 50 olika språk. Serieproduktionen avbröts 1983, vid Hergés död.

Berättelserna spänner över många olika genrer: mustiga sjörövarhistorier, fantasy, politisk thriller, mysterier och science fiction. De tidiga albumen innehåller mycket action och slapstick-humor, medan de senare även blandar in mer sofistikerad humor och politiska kommentarer.

Seriefigurer

Tintin

Tintin (vars namn betyder ungefär "ingenting alls" på franska) baserades till stor del på en av Hergés tidigare figurer, nämligen scouten Totor – lämmelpatrullens oförskräckte ledare. Totors äventyr publicerades mellan 1926 och 1929 i den belgiska månadstidningen Le Boy-scout Belge ('Den belgiske pojkscouten'). Hergé, som var anställd på Le XXème Siécle med huvudansvar för "Le Petit Vingtième", fick i uppdrag att göra en uppbygglig men äventyrlig serie där Belgien framställdes i nationalistisk positiv dager. Hergés lösning blev att skicka huvudpersonen till olika platser runt om i världen, varför yrket som reporter var idealiskt. Trots att Tintin nästan alltid är ute på uppdrag som journalist förekommer det bara vid ett tillfälle att han skriver en artikel (i Tintin i Sovjet).

Övriga figurer Av de övriga figurerna i serien är det kapten Haddock, Dupondtarna, Bianca Castafiore, professor Kalkyl samt hunden Milou som är mest centrala och återkommande.

Kapten Haddock

Kapten Archibald Haddock är Tintins bäste vän. Han börjar som en nedbruten och alkoholiserad sjökapten i Krabban med guldklorna (1941), men växer successivt in i rollen som detta seriealbums egentliga centralgestalt. Haddocks råa mänskliga sidor kontrasterar mot Tintins idealistiskt optimistiska sätt. Haddocks outtömliga förråd av invektiv – då något eller någon går honom emot – utnyttjas på ett måleriskt vis. Haddock gillar whisky – företrädesvis den skotska Loch Lomond – bor sedan äventyret Rackham den Rödes skatt på slottet Moulinsart, vilket en gång tillhörde hans anfader Francois Haddoque.

Trots sitt yrke som sjökapten verkar han inte ha några problem med att vistas längre perioder på land. Tvärtom verkar det vara en livsstil som han under seriens gång kommer att föredra allt mer, och framför allt verkar han uppskatta ett stillsamt liv på Moulinsart. En tänkbar orsak till detta nämns i albumet Det hemliga vapnet, där han berättar för Tintin att han inte orkar med fler äventyr för att han börjar känna sig gammal.

Dupondtarna

Dupondtarna (detektiverna Dupond och Dupont, för tydlighets skull ofta uttalat som [dypõ 'de] respektive [dypõ 'te]), står för mycket av seriens slapstick-humor. Deras inkompetens innebär bland annat att de ofta försöker gripa fel person – inte sällan Tintin. De ser ut som tvillingar, men det har aldrig framgått i serien om de verkligen är det. Hergé har inte heller uttalat om de är släkt eller ej.

Tintin nämner att han pratade med "tvillingdetektiverna" Dupond i den svenska utgåvan av ljudboken Enhörningens Hemlighet. Dupond och Dupont används dock som efternamn i franskan, så om de har olika efternamn skulle det innebära att de inte är släkt. Den enda skillnaden i utseendet finns i mustaschen, där Dupond har en mer D-formad sådan än Dupont.

Bianca Castafiore

Bianca Castafiore är operasångerska men fungerar snarast som kapten Haddocks största antagonist, något Bianca själv dock är omedveten om. Den stora operadivan verkar inte störa Tintin nämnvärt, och professor Kalkyl är till och med lite förtjust i henne.

Professor Kalkyl

Professor Karl Kalkyl (i original "Professeur Tryphon Tournesol", på engelska "Cuthbert Calculus") skapar, liksom Dupondtarna, många komiska situationer genom sin lomhördhet, eller snarare sin bristande insikt om denna, vilket ofta resulterar i konstiga missuppfattningar. Han är emellertid en begåvad vetenskapsman och bidrar med flera uppfinningar. I tidiga album är uppfinningarna ofta lite stolliga; senare får vetenskapsmannen Kalkyl en allt mer seriös prägel, utan att förlora sin komiska funktion.

Milou

Milou är Tintins hund som lika ofta räddar Tintin som att han blir räddad av Tintin. Milou är förtjust i whisky och passar på att dricka detta när helst han kan. Milou är en vit strävhårig foxterrier, vilket framgår i flera intervjuer med Hergé.

Övriga figurer

Förutom dessa finns det många andra viktiga figurer i serierna. Hergé lyckas också ofta återanvända figurer i flera album, varigenom läsaren kan följa figurens utveckling.

Abdallah Doktor Müller Emir Muhammed Ben Kalish Ezab Filemon Syklon Ingenjör Frank Wolff General Alcazar General Tapioca Överste Boris Jorgen Betjänt Nestor Oliveira da Figueira Señor Pablo Roberto Rastapopoulos Försäkringsagent Serafim Svensson Styrman Allan Thompson Tchang Tchong-Jen Överste Sponsz från ZEP

Skurkar Under seriens gång återkommer ett antal skurkar som Tintin tvingas kämpa mot. De mest återkommande är följande:

Roberto Rastapopoulos – omåttligt rik grekisk maffiaboss och Tintins ärkefiende. Han är en av världens mest efterspanade skurkar och driver en världsomspännande organisation som sysslar med handel av narkotika. Han förekommer i albumen: Faraos Cigarrer, Blå Lotus, Koks i lasten, Plan 714 till Sydney samt i det fristående filmalbumet Tintin och Hajsjön (som dock inte är författat av Hergé). Styrman Allan Thompson – professionell smugglare och Rastapopoulos underhuggare. I många avseenden Kapten Haddocks ärkefiende. Han förekommer i albumen Faraos Cigarrer, Krabban med guldklorna (där han är kapten Haddocks styrman), Koks i lasten samt i Plan 714 till Sydney. Doktor Müller – tysk läkare, troligen psykiater, som är inblandad i en rad kriminella affärer. Han förekommer i albumen Den svarta ön, Det svarta guldet, (där han även omnämns som Professor Smith), samt i Koks i lasten, där han även omnämns som Mul Pascha.

Andra skurkar Överste Jorgen (även kallad Boris Jorgen och överste Boris) – statsman från Syldavien som Tintin avslöjar som landsförrädare. Han förekommer i albumen Kung Ottokars spira samt i Månen tur och retur (del 1) samt i Månen tur och retur (del 2). Överste Sponsz – polischef, samt eventuellt innehavare av andra befattningar, i Syldaviens grannland och arvfiende Bordurien. Förekommer i albumen Det hemliga vapnet och i Tintin hos gerillan.

Produktion Historik Det första äventyret, Tintin i Sovjet, publicerades som följetong med början 10 januari 1929 i "Le Petit Vingtième", en barnbilaga till den belgiska tidningen Le XXème Siècle och gavs ut som album senare samma år. I Frankrike följetongpublicerades serien, fram till 1940-talets slut, parallellt i serietidningen Cœurs Vaillants.

Tintins äventyr

Źródło i licencja