James Glaisher, född 7 april 1809 i Rotherhithe, London, England, död 7 februari 1903 i Croudon, Surrey, England, var en brittisk meteorolog, astronom och pionjär inom systematiska ballongfärder med en charlierballong.
Biografi
Glaisher var son till en urmakare i LondonH. P. Hollis, "Glaisher, James (1809–1903)" , rev. J. Tucker, Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004; online edition, Oct 2008. Hämtad 5 januari 2009. och var biträdande assistent vid Cambridge Observatory från 1833 till 1835. Han utexaminerades från St Paul's School i London, och Trinity College Cambridge. Efter examen anställdes han som assistent vid observatoriet i Greenwich, där han tjänstgjorde som chef för avdelningen för meteorologi och magnetism i 34 år. År 1845 publicerade han sina daggpunktstabeller för mätning av fuktighet. Han valdes till ledamot av Royal Society i juni 1849. Glaisher var en av grundarna av Meteorological Society (1850) och Aeronautical Society of Great Britain (1866). Han var ordförande för Royal Meteorological Society från 1867 till 1868. Glaisher valdes till medlem i The Photographic Society, senare Royal Photographic Society, 1854 och tjänstgjorde som sällskapets ordförande 1869–1874 och 1875–1892.Presidents 1853–2013. www.rps.org and http://rpsmembers.dmu.ac.uk/rps_results.php?mid=130 . Hämtad 6 mars 2015. Han förblev medlem fram till sin död. Han var också ordförande för Royal Microscopical Society. Han är dock mest känd som en banbrytande ballongflygare. Mellan 1862 och 1866, vanligtvis med Henry Tracey Coxwell som andrepilot, genomförde han en mängd uppstigningar för att mäta temperaturen och luftfuktigheten på de högsta höjder i atmosfären som var möjliga vid den tiden.
Med charlierballongen Mammoth som var fylld med lysgas nådde han 5 september 1862 tillsammans med ballongföraren Henry Coxwell höjden 10 000 meter över staden Wolverhampton utan syrgas. På 8 850 meters höjd frös gasventilen fast och manöverlinan till ventilen trasslade in sig. Coxwell klättrade via tågvirket upp till ventilen och där lyckades han dra i ventillinan och få ballongen att börja sjunka. Med nöd och näppe klättrade han ner till korgen där Glaisher låg medvetslös.Centennial of Flight . 1902 Encyclopedia .
De två gjorde ytterligare flygningar. Enligt Smithsonian Institution hade Glaisher "med sig känsliga instrument för att mäta temperatur, barometertryck och luftens kemiska sammansättning. Han registrerade till och med sin egen puls på olika höjder".
År 1871 ordnade Glaisher publiceringen av sin bok om ballongfärderna, Travels in the Air, en samling rapporter från hans experiment. För att säkerställa att många medlemmar av allmänheten skulle lära sig av hans erfarenheter inkluderade han "detaljerade ritningar och kartor, färgglada redogörelser för sina äventyr och livfulla beskrivningar av sina exakta observationer", enligt en rapport.
Glaisher valdes in i American Philosophical Society år 1895.
Familj År 1843 gifte han sig med Cecilia Louisa Belville, dotter till Henry Belville, assistent vid Royal Observatory i Greenwich. James och Cecilia hade två söner: Ernest Glaisher och matematikern James Whitbread Lee Glaisher (1848–1928), och en dotter, Cecilia Appelina (1845–1932).
Utmärkelser och erkännanden En månkrater är uppkallad efter Glaisher. Namnet godkändes av IAU år 1935.Glaisher crater , Gazetteer of Planetary Nomenclature, International Astronomical Union (IAU) Working Group for Planetary System Nomenclature (WGPSN). Hämtad juni 2015.
Referenser
Extract .
Noter
Externa länkar
Royal Society citation. Newspaper cutting from New York Times, 1909. Details of 1862 balloon flight. The Victorians who flew as high as jumbo jets. NOAA photo library – Illus. from Glaisher's 1871 "Travels in the Air"; see #634–641.
Kategori:Födda 1809 Kategori:Avlidna 1903 Kategori:Män Kategori:Brittiska ballongflygare Kategori:Brittiska meteorologer Kategori:Brittiska astronomer under 1800-talet Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Ledamöter av American Philosophical Society Kategori:Forskare från London