miniatyr|Talad aleutiska; en ordlista på västra dialekt miniatyr|En tvåspråkig text Aleutiska (eget namn Unangam Tunuu), eller unangax, är ett språk i familjen eskimåisk-aleutiska språk. Språket talas på Aleuterna, Pribiloföarna och Kommendörsöarna av 490 personer. Språket anses vara hotat.. Aleutiska har erkänts som ett officiellt språk i Alaska sedan 2014.
Språket kan skrivas med både latinska och kyrilliska alfabetet.
Dialekter Aleutiska utgör tillsammans med de eskimåspråken yupik och inuktitut språkfamiljen eskimåisk-aleutiska språk. De huvudsakliga dialektgrupperna är östlig och västlig aleutiska.
Fonologi Konsonanter I diagrammet nedan visas de konsonantiska fonemen i de olika aleutiska dialekterna. På första raden i varje cell ges fonemet med IPA-transkription och på andra raden med aleutisk transkription. Kursiv stil används för att markera fonem inlånade från ryska eller engelska. Observera att en del av fonemen enbart förekommer i vissa aleutiska dialekter.
LabialDentalAlveolarPalatalVelarUvularGlottalKlusilpbtd*ch kgq Frikativafv*hd†d sz‡xg Nasalhmmhnn hngng Lateral hll Approximanthww ,rhyy h
* Enbart i attuan. ( även i lånord) † Enbart östlig aleutiska † Enbart i atkan och i lånord
Enligt Taff et al. (2001, p. 234) så gör modern östlig aleutiska inte längre skillnad på tonande och tonlösa fonem vad gäller nasaler, sibilanter och approximanter.Engelska Wikipedia anger följande källa: Taff, Alice; Lorna Rozelle; Taehong Cho; Peter Ladefoged; Moses Dirks; & Jacob Wegelin (2001). "Phonetic structures of Aleut" i Journal of Phonetics 29: 231–271. ISSN 0095-4470.
Vokaler Aleut har sex vokalfonem: de korta vokalerna , och samt deras långa motsvarigheter , och . Dessa representeras i skrift av i, a, u, ii, aa och uu.
Lexikon Exempel på enkla fraser: AleutiskaSvenskaAang!Hej!Qila!Godmorgon!Iĝamanakuq?Jag mår braAlqutat?Hur mår du?
Referenser
Noter
Kategori:Eskimåisk-aleutiska språk Kategori:Språk i USA