Sjötuna är en herrgård i Mjölby kommun (Kumla socken), Östergötlands län. Gården ligger intill Tåkern och är skapat genom två mantal från Tuna och ett mantal från Baggetuna.
Historik Sjötuna är herrgård är belägen i Kumla socken, Lysings härad, omfattade 3 mantal och 185 hektar. Den bestod från början av 2 mantal av Tuna och 1 mantal Baggetuna. Tuna nämns år 1332, då riddaren Magnus Bengtsson bytte bort ¼ attung där till Johan Holmgerson. År 1391 testamenterade riddaren Ulv Jonsson och hans hustru 2⅔ attungar i Tuna till Vadstena kloster, där de också valde sin gravplats. De testamenterade även 400 mark penningar. Av dessa skulle 100 mark användas till makarnas begravning och 300 mark till inköp av kalkar, altarkläden och två par mässkläder. Det ena paret skulle vara rött och avsett för Heliga korsets altare, medan det andra skulle vara vitt och avsett för Vårfrualtaret. Båda skulle vara av sammet.
Tuna innehades år 1636 som säteri av Per Månssons änka och senare av fru Magdalena Ulfsparre. Baggetuna hade reducerats från Vadstena kloster, men byttes senare från kronan mot hemman i Finland av riksrådet Claes Fleming. Både Tuna och Baggetuna förlorade säterifriheten år 1681 på grund av bristfällig brukning, men fick tillbaka den 1683. År 1687 och 1726 tillhörde gårdarna släkten Silfversparre. År 1726 ägdes de dock delvis även av fru Elisabet Ramsvärd. Därefter tillhörde de överstelöjtnant Mattias von Björnbourg, som avled 1745, hans änka Anna Maria Rudbeck och hennes andre make, majoren Bleckert Andreas Blomensköld, som avled 1762.
Omkring 1760 innehades Sjötuna genom förpantning av överinspektor Johan Berohn. Därefter tillhörde egendomen major von Roxendorff, släkten Boije, löjtnant Magnus Adolf von Kothen, som avled 1816, och hans hustru Hedvig Sofia Boije, som avled på gården 1793. Senare ägare var major Johan Gustaf Freijtag och, år 1850, Karl Pettersson. Därefter ägdes Sjötuna av Magnus Larsson, som år 1872 sålde säteriet till Axel Hermelin på Gripenbergs slott. Hermelin var fortfarande ägare omkring år 1900. År 1910 ägdes Sjötuna av A. Andersson i Väderstad och F. Sjöstrand i Rök.
Ägarlängder Tuna Ägare Namn Levnadstid 1635–1640 Erik Månsson 1650 Swen(?) Månsson 1670–1675 Magdalena Ulfsparre af Broxvik
Baggetuna Ägare Namn Levnadstid 1635 Lars Ulvsparre 1640–1650 Lars Flemming 1660–1670 Cläs Flemming
Sjötuna Ägare Namn Levnadstid 1636 Per Månssons enka Magdalena Ulfsparre 1692-1700 Nils Silfversparre -1700 1704-1709 Erik Silfversparre 1654-1709 1705-1724 Margareta Silfversparre 1653-1724 1732- Carl von Rohr 1694-1750 1736-1745 Mattias von Björnbourg 1683-1745 1745-1747 Anna Maria Rudbeck 1709-1785 1749-1762 Johan Beron 1700-1762 1765-1771 Lars Bertil Roxendorff 1700-1769 Boije 1792-1793 Magnus Adolf von Kothen 1755-1810 1794-1820 Johan Gustaf Freijtag 1753-1838 1850 Karl August Petersson 1834- 1866-1872 Magnus Larsson (Övertorpet i Bjälbo) 1872 Axel Hermelin (Bosatt i Gripenberg) 1910 Axel Andersson, Frans Sjöstrand 1860-19441913Arvid Andersson1886-19521950Stig Tunemar, Kurt Tunemar1924-2009
Fynd från Fornsök Kumla 14:1 - Yxa av flinta som förvaras på gården i Sjötuna. Tjocknackig och slipad, cirka 12 centimeter lång. Kumla 18:1 - Större flintavslag. Kumla 10:1 - Moränrygg, en svag förhöjning i åkern, ca 30x15 meter. Enligt tidigare uppgifter ska kulen ha varit en plats där man påträffat svart jord och ben. Ska tidigare ståt en väderkvarn här. Kumla 17:1 - Västerhemmet. Ett tidigare torp.
Referenser
Fornsök
Noter
Kategori:Herrgårdar i Östergötland Kategori:Gårdar i Kumla socken, Östergötland