Kalejdoskopet öppnar sig var en vandringsutställning som producerades av den statliga myndigheten Riksutställningar i slutet på 1980-talet. Utställningen handlade bland annat om matematikens förhållande till konst och form. Utställningen hade premiär 1985 i Eskilstuna och målgruppen var barn från 4 till 12 år.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1944, 1945, 1947, 1949/Volymnummer: F1A: 274/Mapp: ”1944, Kalejdoskopet öppnar sig, 4:4, tidningsart., trycksaker”/1 sida A4: ”På gång hos Riksutställningar., Kalejdoskopet öppnar sig – turné”.

Bakgrund Slutet av 1960-talet innebar en intensiv period för Riksutställningar som experimenterade för att utveckla både innehåll och form och hitta en publikvänlig dynamik mellan de båda begreppen. Vandringsutställningarna Det underbara skåpet och Upptäcka – uppleva visades upp på Liljevalchs konsthall som exempel på de nytänkande inom utställningsproduktion.

Det var ett nytänkande som behövdes, konstaterade Dagens Nyheter och Rebecca Tarschys under rubriken ”Expo med engagemang”, 1968-06-08:Riksutställningar har dragit in på Liljevalchs, berättar en ljusblå affisch med en öppen kartong ute på stan just nu/.../. Gå dit med era barn – men begär inte att ni och de skall orka allt!/.../Lite tidigt är det kanske också att uttala sig om effekten. Men ett är säkert, det har börjat bli roligare med utställningar sen Riksutställningar kom till. Plötsligt håller vi efter alla dessa år på att på allvar utveckla ett utställningsspråk./.../Det har varit påfallande tunt och ointressant på utställningsteknikens område./.../Vid de tre världsutställningstillfällen som varit under 1960-talet har man som svensk tagit sig för pannan inför vår egen uppradning av varor jämfört med andra länders fantasiladdade utställningsbudskap.Den nya tidens produktioner från Riksutställningar blev en blandning mellan konst, scenografi och installation, exempelvis de samhällskritiska och provokativa vandringsutställningarna Sköna stund och Den rike mannens bord från 1968.

Rummen i rummen Till samma kategori hörde den fem år senare Land du välsignade – ett uttryck för Riksutställningars försök att förnya utställningsmediet genom att skapa ”rum i rummet”. Metoden innebar en utställning som i sig bildade ett fysiskt utrymme bakom skärmväggar eller motsvarande. På så vis behövde inte utställningen anpassas till själva utställningslokalen. Utställningens föresatser kunde genomdrivas mer konsekvent och utställningen såg likadan ut var den än visades. För publiken blev innehållet mer koncentrerat för en tydligare och intensivare upplevelse. Två exempel var de stora vandringsutställningarna Land du välsignade, 1973, och Maskin makt, 1977.

Varianter på temat var utställningarna Folkets musik, där utställningsrummet bestod av staplade lådor, och Skallra clown skallra, där utställningsrummet skapades med skärmar i en ring. Resultatet blev ett utrymme som påminde om en cirkusmanege. Utställningen Moa Martinsson anspelade på författarens torp och hade väggar av faluröd träpanel.

Riksutställningars experiment med formen väckte uppmärksamhet, men utvecklingen gick vidare. I början av 1980-talet producerades Kalejdoskopet som byggde på andra principer.

En ny sorts matematik Idén till Kalejdoskopet öppnar sig kom från den brittiske pedagogen Anthony Furness, som ville visa att matematiken alltid haft en nära relation med konst och människans konstnärliga uttryck.

Anthony Furness var kritiskt till hur den svenska skolan försökte lära ut matematik till barn. Kalejdoskopet öppnar sig var hans sätt att visa att det fanns andra metoder, som han ansåg passade barn bättre. Så här beskrev han sina tankegångar i Lärartidningen/Svensk skoltidning, nummer 2, 1986:– För barnet saknas struktur i den matematik de lär sig i skolan. Utan struktur måste barnet lära sig saker utantill och utan att förstå. Struktur däremot ger ett mönster och utifrån mönstret får barnet en egen kunskap./.../Problemen i matteboken är skapade av vuxna människor, de är lösryckta och utan sammanhang, anser Anthony Furness. Hur ska ett barn kunna förstå en vuxen människas matematik? – Barn har svårt att tänka teoretiskt. De är visuella och vill arbeta konkret. Får de material och frihet att själva utforska, pyssla och se vad som går och inte går att göra, får de ett grepp om vad de håller på med.

Tema Kalejdoskopet öppnar sig – möte mellan bild och matematik var en skildring av matematikens koppling till konst och form, med olika övningar på temat matematik och bild för barn 4 till 12 år gamla.

Produktion Kalejdoskopet öppnar sig – möte mellan bild och matematik var det fullständiga namnet på utställningen. Den var inte ”inbyggt” på samma vis som Land du välsignade och Maskin makt hade varit. Här handlade det om en konstruktion som öppnade upp sig formmässigt och bestod av separata enheter för fristående placering i lokalen den skulle visas i. Kalejdoskopet öppnar sig krävde en utställningsyta på cirka 250 kvadratmeter, som kunde delas upp i tre ytor på cirka 180 kvadratmeter, cirka 50 kvadratmeter och cirka 20 kvadratmeter. En takyta på väl över tre meter krävdes, eftersom en av montrarna och fyra spegelpelare hade den höjden. Riksutställningar ville att den lokala utställaren såg till att en pedagog fanns med under gruppvisningar i utställningsdelen och de olika verkstäderna.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1944/Volymnummer: F1A: 273/Mapp: ”1944, Kalejdoskopet öppnar sig, 1:4, formella papper, kommentarer från mottagare o. dyl.”/1 sida A4: ”Riksutställningar, Kalejdoskopet öppnar sig – utställning och verkstad från Riksutställningar. Praktiska upplysningar”.

Ett kalejdoskop med plats för besökare Konkret bestod Kalejdoskopet av en utställningsdel och en verkstadsdel, med betoning på verkstadsdelens åtta arbetsstationer.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1943-1944/Volymnummer: F1A: 272/Mapp: ”Projekt nr 1944, ’Kalejdoskopet’”/Undermapp: ”1944, Kalejdoskåpet”/2 sidor A4 (kopia): ”Kalkyl/projektbudget, Projektets benämning Kaleidoskopet öppnar sig/..." (sid. 1), ”3 Distributionskostnader” (sid. 2). Sid. 1. Möbler och montrar var inte fast placerade utan bytte plats i varje visningslokal. Enligt arkitekten var placeringen en ”möbleringsfråga”. På så vis påminde vandringsutställningen, med ordet kalejdoskop i titeln, om ett verkligt kalejdoskop. Det vill säga en tub där innehållet skiftar utseende efter varje omskakning – flytt – av det. Tanken var att besökarna skulle röra sig fritt mellan de olika montrarna och möblerna och i vilken ordning det skedde hade ingen betydelse, till skillnad från den fastställda rutten i kronologisk ordning i Land du välsignade och Maskin makt.

Kalejdoskopet lanserades som en laborativ utställning om bild och matematik. Barns intresse och förståelse för matematik skulle uppmuntras – genom att undersöka geometriska former och tal med hjälp av modeller som ingick i utställningen. Några av övningarna gick ut på att bygga skulpturer och skapa olika mönster genom att räkna och mäta.

Ur projektbeskrivningen:/.../Praktiska övningar av en mängd olika slag och med användande av olika redskap i stor skala skall utgöra grunden för en fördjupning-teoretiskt-i matematikens fundamentala betydelse för olika mänskliga aktiviteter inom konsten, religionen, bostadsbyggandet; för kunskapen om djur och växter; för begripandet av idéernas historia. Gränslandet mellan vetenskap och konst är nog det som utställning och verkstad mest handlar om./.../Anthony Furness ville visa på matematikens betydelse för estetik – för de former som fanns naturligt i människans miljö. Som exempel gavs bland annat formen på sköldpaddans skal och snäckans spiral. De unga besökarna fick också prova fritt eller vetenskapligt skapande i verkstadsdelen, som innehöll en kopia av Leonardo da Vincis månghörning och en modell av Johannes Keplers syn på universum.

Kalejdoskopet öppnar sig innehöll bland annat följande teman och aktiviteter: Cirklar och deras geometri. Exempel i form av en återgivning av rosettfönstret från katedralen i Chartres i Frankrike och en kopia av målningen Några cirklar av Vasilij Kandinskij. Här fanns exempel på flertusenåriga cirklar på en vinkanna från Cypern, tillverkad 700 år före Kristus. I verkstadsstationen ”Kyrkfönstret” fanns övningar för att se hur cirklar och geometri hängde ihop. Elastiska band spändes upp över stora cirklar i ramar för att skapa kyrkfönstermönster. Spiraler. Här fanns en monter med olika varianter av spiraler, en modell av Bror Marklunds skulptur DNA-molekylen, fårskallar, snäckor, en bronsålderskrage med spiraldekor, en modell av en spiraltrappa från 1870-talet. I verkstadsstationen ”Cirklar och spiraler” kunde besökarna prova att rita logaritmiska spiraler med hjälp av ett redskap som bestod av en gjuten bronssnäcka. Månghörningar, representerade av verkstadsstationen ”Leonardos månghörningar”, men även astronomen Johannes Keplers modell av universum. Kristaller. Här fanns en kristallmonter och verkstadsstationen ”Socker och salt, där besökarna fick prova att bygga stora modeller av bland annat sockermolekyler. Geometriska kombinationer. I verkstadsstationen ”Tesselation” fanns färg- och tryckstämplar med formerna cirkel, kvadrat, triangel, femhörning, sexhörning, åtthörning. Utställningen demonstrerade hur geometriska former kunde kombineras till regelbundna eller oregelbundna mönster. Bland exemplen fanns plexiglasmosaik, sköldpaddsskal, lapptäcken, islamskt kakel, afrikanska textilarbeten i så kallade raffiateknik. Pyramidformer. Verkstadsstationen ”Kanonkulor i Calcutta” uppmanade till laborationer med olika mönster, att bygga pyramider eller slott, experiment med triangeltal, kvadrattal och pyramidtal.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1944/Volymnummer: F1A: 273/Mapp: ”1944, Kalejdoskopet öppnar sig, 1:4, formella papper, kommentarer från mottagare o. dyl.”/2 sidor A4: ”Kalejdoskopet öppnar sig – diabilder, Bild 1-5/.../Bild 34-35”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1944/Volymnummer: F1A: 273/Mapp: ”1944, Kalejdoskopet öppnar sig, 1:4, formella papper, kommentarer från mottagare o. dyl.”/1 sida A4: ”Riksutställningar, Diabilder: Kalejdoskopet öppnar sig – utställning och verkstad om mötet mellan matematik och bild.”. Utställningen krävde ett antal redskap som planerade byggas av Anthony Furness i Riksutställningars ateljé med hjälp av en tekniker. Redskapen skulle sedan utprovas vid Barnkulturcentrum. Arkitekten Stefan Alenius anlitades för att integrera utställningsdelen med verkstadsdelen och skapa ett sammanhållet rum. En idéhistoriker, med matematik som specialitet, engagerades för att delta i regelbundna möten under våren 1984 med pedagog, arkitekt, Riksutställningars tekniker och producent.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1943-1944/Volymnummer: F1A: 272/Mapp: ”Projekt nr 1944, ’Kalejdoskopet’”/Undermapp: ”1944, Kalejdoskåpet”/2 sidor A4 (kopia): ”Kalkyl/projektbudget, Projektets benämning Kaleidoskopet öppnar sig/..." (sid. 1), ”3 Distributionskostnader” (sid. 2). Sid. 1-2.

Med Kalejdoskopet öppnar sig följde också två trycksaker under första turnéåret: boken Den sköna geometrin och en handledning till utställningen.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 1943-1944/Volymnummer: F1A: 272/Mapp: ”Projekt nr 1944, ’Kalejdoskopet’”/2 häftade sidor A4: ”Riksutställningar, Ny trycksak till Kalejdoskopet öppnar sig”. Stämplat som inkommet hos Riksutställningar ”1986-05-28/4924”.

Utställningens föremål