Den här artikeln handlar om Frankrikes statschefsämbete
Frankrikes president (formellt Republiken Frankrikes president; franska: Président de la République française) är landets statschef.
Frankrike har haft en republikansk statsform oavbrutet sedan det andra kejsardömet föll år 1870, även om den första republiken utropades efter den franska revolutionen. Innan det första världskriget bröt ut var Frankrike det enda större landet i Europa med en republikansk statsform: övriga större stater var då monarkier.
Presidentämbetet i dess nuvarande form har mycket stark konstitutionell ställning, både realpolitiskt och symboliskt, från när konstitutionen för Femte franska republiken antogs den 4 oktober 1958.
Emmanuel Macron är sedan 2017 Frankrikes president.
Historisk bakgrund Kungariket Frankrike och kungamaktens gamla regim i svallvågorna efter franska revolutionen gick i graven 1792 när första franska republiken utropades. I den första republiken saknades en publik ledarfigur likt en kung och den första republiken gick genom tre olika kollektiva styren; Nationalkonventet (1792–1795), Direktoriet (1795–1799) och Konsulatet (1799–1804); Napoleon Bonaparte utsågs 1799 till förste konsul och kom 1804 att utropa sig som Fransmännens kejsare.
Därefter skedde en rotation mellan olika former av monarkistiska statsskick, inklusive Bourbonska restaurationen och Julimonarkin (1830–1848).
Presidentämbetet tillkom först 1848 då den andra franska republiken utropades. Ämbetet försvann dock 1852 president Louis Napoleon Bonaparte (brorson till kejsar Napoleon I) utropade det Andra franska kejsardömet och sig själv som kejsar Napoleon III.
Presidentämbetet återkom 1871, efter andra franska kejsardömets fall och fullständiga kollaps i fransk-tyska kriget, med den tredje franska republiken. Efter andra världskriget, med tysk ockupation och Vichyregimen, utropades fjärde franska republiken 1946.
Presidentämbetet i dess form till dags dato tillkom när den femte franska republiken utropades den 4 oktober 1958 och som ger den franska statschefen en stark ställning.
Befogenheter miniatyr|höger|Presidentens kontor i Salon doré inne i Élyséepalatset. Frankrikes konstitution bygger på semipresidentialism. Till skillnad från de flesta andra västeuropeiska statschefer, monarkiska såväl som republikanska, där regeringschefen är den verkliga maktutövaren, så har Frankrikes president omfattande realpolitiska befogenheter.
Den verkställande makten delas med Frankrikes premiärminister, som visserligen utses av presidenten, men som härleder sitt mandat inte från presidenten utan från sin ställning i Nationalförsamlingen. Presidenten utser övriga ministrar utifrån premiärministerns förslag. Presidenten kan inte avsätta premiärministern eller övriga ministrar annat än på premiärministerns inrådan. Presidenten och premiärministern kan sålunda tillhöra olika politiska partier, en sådan situation benämns cohabitation.
Presidentens befogenheter uppräknas i konstitutionens titel II, nedan följer ett urval: Presidenten är ordförande för ministerrådet (regeringen). Presidenten promulgerar lagar, men saknar vetorätt. Presidenten kan upplösa Nationalförsamlingen och utlysa nyval. Presidenten är högste befälhavare för den franska militären och är den ende befattningshavaren med befogenhet att tillåta användning av Frankrikes kärnvapen. Presidenten utser högre civila och militära befattningshavare (med ministerrådets samtycke). Presidenten kan benåda fångar.
Vid vakans i ämbetet övertar presidenten i Frankrikes senat rollen som landets interimspresident. Det har inträffat två gånger i den femte republikens historia och båda gångerna var det samma person, Alain Poher, som temporärt övertog presidentämbetet.
Presidenten är stormästare för Hederslegionen.
Residens miniatyr|höger|Slottet i Rambouillet. Élyséepalatset (), med adress Rue du Faubourg-Saint-Honoré 55 i Paris, inte långt från paradgatan Champs-Élysées, är den franske presidentens officiella residens.
Slottet i Rambouillet användes fram till 1990-talet som rekreations- och sommarresidens. Rambouillet var platsen för det först G6-toppmötet i november 1975.
Presidentval Presidenten utses i allmänna val och mandatperioden är sedan 2002 fem år. Innan dess var mandatperioden sju år lång och ändringen gjordes för att undvika cohabitation, dvs när premiärministern kommer från ett annat parti eller partigrupp än presidenten. Sedan 2008 kan en president sitta i högst två mandatperioder, tidigare var det obegränsat.
Presidentvalet i Frankrike 1958 Presidentvalet i Frankrike 1965 Presidentvalet i Frankrike 1969 Presidentvalet i Frankrike 1974 Presidentvalet i Frankrike 1981 Presidentvalet i Frankrike 1988 Presidentvalet i Frankrike 1995 Presidentvalet i Frankrike 2002 Presidentvalet i Frankrike 2007 Presidentvalet i Frankrike 2012 Presidentvalet i Frankrike 2017 Presidentvalet i Frankrike 2022 Presidentvalet i Frankrike 2027
Ämbetsinnehavare under femte republiken För en lista över ämbetsinnehavare innan femte republiken, se Lista över Frankrikes presidenter.
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor Charles de Gaulle 100px 22 november 1890 8 januari 1959 28 april 1969 9 november 1970i Colombey-les-Deux-Églises Union pour la nouvelle République (UNR) Alain Poher 100px 17 april 1909i Ablon-sur-Seine 28 april 1969 20 juni 1969 Demokratiska centern Georges Pompidou 100px 5 juli 1911i Montboudif 20 juni 1969 2 april 1974i Île Saint-Louis(dog i tjänst av naturliga orsaker) Union pour la défense de la République (UDR) Alain Poher 100px 2 april 1974 27 maj 1974 9 december 1996i Paris Demokratiska centern Valéry Giscard d'Estaing 100px 2 februari 1926i Koblenz i Tyskland 27 maj 1974 21 maj 1981 2 december 2020i Authon, Loir-et-Cher Oberoende republikanUnionen för fransk demokrati (UDF) François Mitterrand 100px 26 oktober 1916i Jarnac 21 maj 1981 17 maj 1995 8 januari 1996i Paris Socialistiska partiet (PS) Jacques Chirac 100px 29 november 1932i Paris 17 maj 1995 16 maj 2007 26 september 2019i Paris Samling för Republiken (RPR)Folkrörelsunionen (UMP) Nicolas Sarkozy 100px 28 januari 1955i Paris 16 maj 2007 15 maj 2012 Folkrörelseunionen (UMP) François Hollande 100px 12 augusti 1954i Rouen 15 maj 2012 14 maj 2017 Socialistiska partiet (PS) "François Hollande - Biographie". Elysee.fr. Läst 18 november 2013. Emmanuel Macron 100px 21 december 1977i Amiens 14 maj 2017 Nuvarande En Marche! (EM) Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor
Andorra miniatyr|höger|Den särskilda ämbetskedjan för presidenten i egenskap av stormästare för Hederslegionen. Frankrikes president är också ex officio Andorras samfurste, tillsammans med biskopen av La Seu d'Urgell, i en diarki. Den franske presidenten har i rollen som Andorras furste en utsedd representant i Andorra la Vella och franska presidenter under femte republiken har gjort besök till Andorra: 1967, 1978, 1986, 1997, 2010, 2014, 2019 och 2026. Detta är en rest från Kungariket Navarras monarker, senare också Kungariket Frankrikes kungar, som det franska presidentämbetet är linjär efterföljare till.
Se även Garde Républicaine
Källor
Noter
Externa länkar
www.elysee.fr - officiell webbplats
Kategori:Statschefsämbeten efter land Kategori:Andorras samhälle