Luftfartygsregister är registersystem för huvudsakligen civila luftfartyg.
Internationella civila luftfartsorganisationen ställer krav på att varje stat skall registrera sina civila luftfartyg samt anger hur de skall märkas och vad ett register bör innehålla. Se Luftfartygsregistret om vilken typ av information som finns i det svenska registret.
Lista över nationskoder Land kod Afghanistan YA Albanien ZA Algeriet 7T Angola D2 Argentina LQ, LV Australien VH Bahamas C6 Bahrain A9C Bangladesh S2 Barbados 8P Belarus (Vitryssland) EW Belgien OO Belize V3 Benin TY Bhutan A5 Bolivia CP Bosnien T9 Botswana A2 Brasilien PP, PT Brunei V8 Bulgarien LZ Burkina Faso XT Burundi 9U Canada C, CF Centralafrika TL Chile CC Colombia HK Costa Rica TI Cypern 5B Danmark OY Djibouti J2 Dominica J7 Dominikanska republiken HI Ecuador HC Egypten SU Ekvatorialguinea 3C Elfenbenskusten TU El Salvador YS Estland ES Etiopien ET Fiji DQ Filippinerna PI Finland OH Frankrike F Gabon TR Gambia C5 Ghana 9G Grekland SX Grenada J3 Guatemala TG Guinea 3X Guyana 8R Haiti HH Honduras HR Hongkong VR—H Indien VT Indonesien PK Irak YI Iran EP Irland EI, EJ Island TF Israel 4X Italien I Jamaica 6Y Japan JA Jordanien JY Jugoslavien (fd) YU Kamerun TJ Kambodja XU Kap Verde D4 Kenya 5Y Kina B Kiribati T3 Kongo (Brazzaville) TN Kuba CU Kuwait 9K Laos XW Lesotho 7P Lettland YL Libanon OD Liberia EL Libyen 5A Litauen LY Luxemburg LX Madagaskar 5R Makedonien Z3 Malawi 7QY Malaysia 9M Maldiverna 8Q Mali TZ Malta 9H Marocko CN Mauretanien 5T Mauritius 5B Mexiko XA, XB, XC Moçambique C9 Moldavien (Moldova) ER Monaco 3A Mongoliet JU Myanmar (Burma) XY, XZ Namibia V5 Nederländerna PH Nederländska Antillerna PJ Nepal 9N Nicaragua YN Niger 5U Nigeria 5N Nordkorea P Norge LN Nya Zeeland ZK, ZL Oman A4O Pakistan AP Panama HP Papua Nya Guinea P2 Paraguay ZP Peru OB Polen SP Portugal CR, CS Puerto Rico (USA) ? Qatar A7 Rwanda 9XR Rumänien YR Ryssland RA Sankta Lucia J6 Sankt Vincent & Grenadinerna VP—P Samoa 5W Saudiarabien HZ Schweiz HB Senegal 6V, 6W Serbien YU Seychellerna S7 Sierra Leone SL Singapore 9V Slovakien OM Somalia 6O Spanien EC Sri Lanka 4R Storbritannien G Sudan ST Sverige SE Swaziland 3D Sydafrika ZS, ZT, ZU Sydkorea HL Syrien YK Taiwan B Tanzania 5H Tchad TT Thailand HS Tjeckien OK Togo 5V Trinidad & Tobago 9Y Tonga A3 Tunisien TS Turkiet TC Tuvalu T2 Tyskland D Uganda 5X Ukraina UR Ungern HA Uruguay CX USA N Vanuatu YJ Venezuela YV Vietnam XV Zaïre (Kongo-Kinshasa) 9Q Zambia 9J Zimbabwe Z Österrike OE
Enligt internationell överenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identitet i register, som förs av den nation luftfartyget är hemmahörande i. Den vanligaste beteckningen har formen SE-ABC, där de första 1, 2 eller 3 tecknen (prefixet, bestående av en bokstavs- eller sifferkombination) avser nationen, sen ett bindestreck varefter de efterföljande tecknen är en inom nationen unik kombination. Sammanlagt skall beteckningen alltid innehålla 5 tecken. Nationer med många registrerade luftfarkoster kan ha flera prefix.
Registreringsbeteckningen gäller även som radioanropssignal. För luftfarkoster i reguljär trafik kan även flightnumret användas som anropssignal. Flight-numret inleds med en bokstavskombination, som identifierar det flygbolag som står för flygförbindelsen. (Exempelvis SAS för Scandinavian Airlines System, SAS; BAW för British Airways; DLH för Lufthansa o.s.v..) Efter bokstavskombinationen följer ett antal siffror och eventuellt även bokstäver, t.ex. DLH1JT eller SAS96T. Detta enligt ICAO-systemet.
Det finns inte något samband mellan flightnumret och luftfarkostens registreringsbeteckning. För en viss förbindelse kan alltså än det ena flygplanet, än det andra sättas in, allt efter tillgången på plan. På samma sätt kan ett visst flygplan i radiotrafiken använda än det ena, än det andra flightnumret, allt efter den förbindelse planet trafikerar.
För militära luftfartyg gäller särskilda regler.
Bakgrund
Vid Commission Internationale de Navigation Aérienne (CINA)s konferens i Paris 1919 beslutades hur civila flygplan skulle märkas. Man bestämde att fem bokstäver skulle användas, av vilka den första bokstaven avsåg nationaliteten, följt av ett bindestreck och därefter de fyra övriga bokstäverna. De svarta bokstäverna i hela registerkoden skulle anbringas i ett vitmålat rektangulärt fält på flygplanskroppens båda sidor samt vingarnas över- och undersidor medan endast nationsbokstaven anbringades på båda sidor av fenan, sidrodret, stabilisatorn och höjdrodret.
Vid International Commission for Air Navigation (ICAN)s konferens 1929 hade antalet nationer som behövde nationalitetsbeteckningar ökat kraftigt, och man beslöt att använda de två första bokstäverna för att ange nationaliteten. Man valde att följa International Telecommunication Convention (ITC)s redan etablerade nationskoder med undantag för de "stora" nationerna som fick behålla en bokstav (USA, Storbritannien med flera). För Sverige betydde det att man har rätt att använda beteckningen SA till SM som nationalitetsbeteckning, men man använder hittills endast SE.
I dag är det FN-organet Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, som genom Chicago Convention on International Civil Aviation utfärdar regler och riktlinjer för luftfartygens registrering och märkning och registrets innehåll. Vanligtvis används även luftfartygets nationalitets- och registreringsbeteckning som radioanropssignal.
Några staters nationalitets- och registreringsbeteckningar
Danmark I Danmark förs registret av Statens Luftfartsvæsen under namnet Luftfartøjsregister. Första flygplanet med nationskoden OY inregistrerades 8 maj 1929. Vissa företag har fått en bokstavskod tilldelad. Skandinaviska Aero Industri A/S tilldelades OY-KZ för sina KZ-flygplan. Danska SAS-flygplan registreras med OY-KA, Mærsk har OY-MA och Sterling har OY-SA.
OY - A används för motorflygplan OY - H serien är reserverade för helikoptrar OY - X används för segelflyg men X kan vara placerat på alla positioner i den treställiga koden OY-AXB eller OY-ABX OY - BO - varmluftsballonger
År 2005 fanns det i Danmark 984 motorflygplan, 116 motorsegelflygplan, 410 segelflygplan, 90 helikoptrar och 61 ballonger registrerade.
Norge Luftfartygsregistret i Norge handhas av Luftfartstilsynet under namnet Norges luftfartøyregister. Man använder prefixet LN- följt av en treställig kod där första bokstaven anger typ av luftfartyg. Registerhållningen av ultralätta flygplan har överförts till Norsk Aero Klubb (NAK). Man använder inte bokstäverna Æ, Ø och Å, inte heller kombinationerna LN-SOS, LN-PAN och LN-XXX eftersom de kan missförstås under radiokommunikation. Registreringskoden tilldelas i alfabetisk ordningsföljd. En tidigare kod skall vara inaktiv minst tre år innan den återanvänds. Ett flygplan som tidigare burit norsk registrering kan återfå sin tidigare registrering om den är ledig vid återregistreringen.
LN-A och LN-B, flygplan LN-C, ballonger LN-D och LN-E, flygplan LN-G, segelflygplan LN-H till LN-N, flygplan LN-O, helikopter LN-Y, ultralätta flygplan
Storbritannien I Storbritannien ansvarar Civil Aviation Authority (CAA) för det civila luftfartygsregistret som förs under namnet UK Aircraft Register. Som nationalitetskod används bokstaven G som följs av en fyrställig kod av bokstäver. Det engelska registret omfattar 18 000 registrerade och aktiva luftfartyg; totalt finns med havererade och exportsålda luftfartyg som numera är avförda över 46 000 luftfartygsindivider registrerade. Utöver luftfartygsregistrering för CAA även ett register över födda och avlidna ombord på något brittiskt luftfartyg, samt ett register över saknade personer där ett brittiskt luftfartyg är inblandat. Man startade med registreringen 1919. Den första serien som användes var G-EAAA till G-EBZZ där man endast ändrade de tre sista bokstäverna i koden. När serien var slut övergick man till serien G-AAAA som under år 2001 nådde fram till koden G-CBAA. När en registrering en gång varit i bruk återanvänds den inte, såvida luftfartyget inte tidigare varit införd i registret. (Ett exporterat luftfartyg kan återvända till Storbritannien och återfå en tidigare registrering). Några koder är spärrade på grund av dess betydelse; av den orsaken används inte koderna PAN, SOS, TTT, XXX och ZC. Man har även uteslutit kombinationer som kan väcka anstöt. Den enda bokstav som är helt utesluten numera är bokstaven Q. Sedan 2005 måste även segelflygplan registreras. Detta register förs av British Gliding Association (BGA).
Sverige Se Luftfartygsregistret.
Tyskland Registret i Tyskland förs av Luftfahrt-Bundesamt i Braunschweig under namnet Luftfahrzeug-Kennung. Det moderna västtyska luftfartygsregistret skapades den 5 maj 1955 när man införde en fyrställig bokstavskombination där första bokstaven efter nationalitetsbokstaven angav flygplanets viktklass. Övriga positioner använder en stigande följd från A till O medan bokstäverna P till Z reserverades för flygplan från DDR. Efter Tysklands återförening används samtliga bokstäver.
Till en början innehöll alla registreringar minst en vokal (inklusive Y), men eftersom registret växte i omfång tvingades man släppa fram registerkoder med bara konsonanter. En registrering kan återanvändas ett år efter att ett tidigare luftfartyg avregistrerat koden. Flera koder har använts fem sex gånger till olika luftfarkoster. Man kan inte se på farkosten ifall registreringen varit använd tidigare, men på luftvärdighetsbeviset anges antal tidigare registreringar med en siffra inom parentes efter registerkoden. Flygplanen skall enligt en bestämmelse från 1981 märkas med 30 centimeter höga bokstäver på flygplanskroppen. Flygplan som inte används eller avregistreras en längre period kan få en viloregistrering med ett R prefix.
Segelflygplanen registrerades till en början av delstatliga myndigheter men i samband med att Luftfahrt-Bundesamt även tog över detta register infördes en nummerserie från D-0001 till D-9999. Ultralätta flygplan registreras inom serien D-MAAA till D-MZZZ.
A: Flygplan med en totalvikt över 20 000 kg B: Flygplan med en totalvikt från 14 000 kg till 20 000 kg C: Flygplan med en totalvikt från 5 700 kg till 14 000 kg E: Enmotoriga flygplan med en totalvikt under 2 000 kg F: Enmotoriga flygplan med en totalvikt från 2000 kg till 5 700 kg G: Tvåmotoriga flygplan med en totalvikt under 2 000 kg H: Samtliga helikoptrar och autogyron oavsett vikt I: Tvåmotoriga flygplan med en totalvikt från 2000 kg till 5 700 kg och samtliga (och enmotoriga) Jetflygplan med en totalvikt till 5 700 kg t.e. Cirrus SF50 Vision K: Samtliga självstartande motorseglare L: Luftskepp M: Ultralätta luftfartyg med en högsta vikt av 472,5 kg N: Ultralätta segelflygplan och hängglidare O: Lättare än luft (varmluftsballong och gasballong)
USA