Försvarsbeslut 2020 är ett försvarsbeslut som riksdagen beslutade om den 15 december 2020 gällande det svenska försvarets inriktning och utveckling åren 2021–2025, där lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.
Bakgrund miniatyr|200px|ÖB Micael Bydén miniatyr|200px|Försvarsminister Peter Hultqvist
Budgetförhandlingar 2017–2020 Inför det kommande försvarsbeslutet varnade ÖB Micael Bydén i november 2016 att försvaret riskerar att tappa i försvarsförmåga om inte försvarsanslagen höjs efter 2020.http://www.dn.se/nyheter/sverige/ob-vi-far-mindre-och-mindre-for-samma-pengar/ I januari 2017 inför Rikskonferensen med Folk och Försvar krävde flera av de borgerliga partierna att försvaret skulle få ökade anslag redan innan 2020 på grund av det kraftigt försämrade världsläget. Moderaterna ville då höja anslagen med 8,5 miljarder kronor, Liberalerna gick ännu högre och ville ge försvaret 28 miljarder kronor för åren 2017–2020.https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=11079&artikel=6602908http://www.dn.se/nyheter/sverige/jan-bjorklund-sverige-maste-starta-snabb-upprustning/ Försvarsminister Peter Hultqvist svarade på detta genom att säga att han inte kommer delta i någon offentlig auktion gällande försvarets ekonomi.http://www.dn.se/webb-tv/klipp/nyheter/peter-hultqvist-deltar-inte-i-offentlig-auktion/ Kristdemokraterna lämnade 14 augusti 2017 försvarsförhandlingarna för åren 2017–2020, då de ansåg att regeringens bud på 6 miljarder kronor till försvaret var för lågt och saknade långsiktighet. Försvarsministern kommenterade saken genom att säga att KD "smiter från förhandlingarna på ett enkelt sätt" och att det handlade om "ett givande och tagande".
Den 16 augusti meddelade försvarsministern att man hade nått ett beslut gällande tillskott i försvarsbudgeten åren 2018–2020. Totalt kommer försvaret få ett tillskott på 8,3 miljarder kronor varav 1,3 miljarder kommer tilldelas civilförsvaret.
Efter riksdagsvalet 2018 lade Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna fram en gemensam budgetmotion, vilken fick stöd av Sverigedemokraterna. Budgeten fick därmed flest röster i riksdagen och därmed den budget som riksdagen antog för 2019. För Försvarsmakten innebar budgeten bland annat ett ökat anslag på 3,9 miljarder kronor.
Försvarsberedningen Hultqvist meddelade i januari 2017 att försvarsberedningen skulle påbörja sitt arbete med att ta fram sin försvars- och säkerhetspolitiska rapport till regeringen. Som ordförande för försvarsberedningen utsåg Hultqvist riksdagsledamoten och tidigare försvarsministern (1997–2002) Björn von Sydow.
Enligt Peter Hultqvist ska försvarsberedningen återkomma med svar på följande direktiv. Totalförsvarets framtida roll och uppbyggnad. Förvaret av Gotland måste särskilt uppmärksammas, hur man ska förbereda nästa steg av försvaret på Gotland. En översyn behöver göras av krigsorganisationen och den militära förmågans relevans. Behovet att förstärka och utveckla svensk försvarsunderrättelses förmåga Cyberattacker. Hur ska plattformen av försvarets cyberförmåga utvecklas. Försvarsberedningen ska beakta utvecklingen i de samarbeten som Sverige deltar i och särskilt redovisa möjligheter till utvecklat samarbete.
I januari 2019 offentliggjorde Försvarsberedningen sina första punkter inför den slutgiltiga rapporten som ska presenteras i maj 2019. Enligt beredningen så kommer man vilja öka försvarets storlek på flera punkter. Armén ska utökas med en tredjedel genom att utökning från dagens två brigadstaber till tre brigader, två stridsgrupper och en divisionsstab (arméns framtidsmantra 3-2-1), antalet JAS plan ska inte minskas från dagens ca 90 plan och man kommer istället behålla ett större antal från C/D versionerna, fler ska göra värnplikt genom att stegvis öka antalet inkallade från dagens ca 5.000 per år till 8.000 per år, marinen ska få luftvärnsrobotar till sina korvetter och antalet ubåtar föreslås öka till 5 från dagens 4.
Försvarsmaktens perspektivstudie 2016–2018 Den 23 februari 2018 presenterade Försvarsmakten slutredovisningen av sin perspektivstudie 2016-2018 med titeln Tillväxt för ett starkare försvar. Perspektivstudien undersökte hur Försvarsmakten ansåg att det militära försvaret skulle utvecklas ur ett längre perspektiv fram till 2035 med särskilt vikt på tidsperioden 2021-2025.
Rapporten konstaterar inledningsvis att Försvarsmaktsorganisation 2016 (FM Org 16) är en kraftig reducering i förhållande till tidigare storlek och att detta medför problematik och begränsningar kopplat till Försvarsmaktens militärstrategiska mål, i synnerhet i samband högre konfliktnivåer. Vidare konstateras att Östersjöområdet utgör ett säkerhetskomplex med hänsyn till dynamiken mellan Ryssland, NATO och de militärt alliansfria staterna Sverige och Finland. Till följd av detta menar rapporten att Sverige oundgängligen kommer påverkas av en konflikt i området. I rapporten skrivs att Ryssland inte tvekar att använda militära maktmedel (rapporten refererar till händelserna i Georgien 2008 samt Ukraina 2014) och att landet kommer vara den aktör som bidrar till störst påverkan på den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet under perioden fram till 2035.
Rapporten sammanfattar kraven på Försvarsmakten under perioden i tre militärstrategiska målsättningar: "Förneka en motståndare möjligheter att nå sina målsättningar med ett agerande under gränsen för väpnat angrepp; Bryta en angripares anfallskraft vid väpnat angrepp; Oavsett konfliktnivå verka regionalt stabiliserande." Detta utmynnar i tre förmågor för att vara krigsavhållande: "Förmåga till en uthålligt aktiv gråzonshantering; Förmåga att påverka en angripare i alla domäner och över hela djupet; Förmåga till uthålliga försvarsoperationer på eget territorium."
För att möta de militärstrategiska målsättningarna och förmågekraven föreslog rapporten en huvudsaklig inriktning för Försvarsmaktsstruktur 2035 (FMS 35). Armén i FMS 35 skulle enligt rapportens förslag sammansättas bland annat av en division bestående av tre mekaniserade brigader och en motoriserad brigad, ett jägarregemente, en stridsgrupp, 21 militärregionsskyttebataljoner. Marinen föreslogs bestå av tre sjöstridsflottiljer med 24 fartyg för ytstrid och ubåtsjakt samt 18 för minröjning, en ubåtsflottilj med sex ubåtar och därutöver fyra amfibiebataljoner med en amfibieledningsgrupp. Flygvapnet föreslogs bestå av fyra flygflottiljer med inalles åtta stridsflygdivisioner och 120 stridsflygplan samt fyra flygbasområden. Vidare föreslogs en förstärkt logistikfunktion och för ledningsfunktionen föreslås denna bland annat utgöras av fem sambandsbataljoner och två telekrigbataljoner med ett fristående telekrigkompani för Amfibiekåren.
Ytterligare förändringar i Försvarsmaktens organisation under perioden 2016-2020 Utöver de förändringar som beslutades i Försvarsbeslutet 2015 skedde ett antal ytterligare förändringar av Försvarsmaktens organisation under inriktningsperioden, i synnerhet vad gäller grundorganisationen. På regeringens förslag beslutade riksdagen den 12 december 2017 att upprätta en ny organisationsenhet på Gotland och den 1 januari 2018 upprättades formellt Gotlands regemente (P 18).
Som ett resultat av utredningen Ledning för ett starkare försvar föreslog regeringen för riksdagen att inrätta organisationsenheter i form av en arméstab, en marinstab och en flygstab, det efter att Försvarsmakten i sitt budgetunderlaget för 2019 begärt att få inrätta försvarsgrensstaber. Riksdagen bemyndigade regeringen att göra så genom att anta dess proposition den 18 december 2018. Detta föranledde att Arméstaben, Marinstaben och Flygstaben organiserades i Enköping, Muskö respektive Uppsala den 1 januari 2019.
I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Därmed kom även utbildningsgrupperna med hemvärnsbataljonerna vid samma tidpunkt att överföras och underställas militärregionerna. Detta medförde att Södra militärregionen (MR S), Västra militärregionen (MR V), Mellersta militärregionen (MR M) och Norra militärregionen (MR N) blev egna organisationsenheter från 1 januari 2020.
Från 1 januari 2020 överfördes också 18. stridsgruppen till P 18 och blev då 181. mekaniserade bataljonen.
Försvarsberedningens slutgiltiga rapport Presentation av Försvarsberedningens rapport Den 14 maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutgiltiga rapport, med titeln "Värnkraft", till försvarsminister Peter Hultqvist (S). Presentationen av rapporten föregicks av att de borgerliga partierna Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna valde att lämna Försvarsberedningen endast fyra dagar innan den presenterades. Skälet till detta angavs av dessa partier vara att Socialdemokraterna velat införa en reservation till rapporten där man inte garanterade den nya anslagsnivån som Försvarsberedningen i sin rapport föreslagit som följd av rapportens övriga förslag. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson menade att det var allvarligt att Socialdemokraterna, som han uttryckte det, drog sig ur finansieringen. Hans Wallmark (M), ledamot i Försvarsberedningen, menade att Socialdemokraternas agerande riskerade Sveriges försvar och säkerhet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bemötte detta och menade att Försvarets ekonomi bygga på långsiktig stabilitet och att detta krävde ett solitt underlag för finansieringen i nästa försvarsbeslut. Hultqvist sade därför att regeringen skulle uppdra åt Försvarsmakten och Försvarets materielverk att redovisa en ekonomisk konsekvensanalys av Försvarsberedningens förslag.
Den 30 augusti 2019 träffade Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna, Centern och Miljöpartiet slutligen en uppgörelse som innebar en höjning av försvarsbudgeten med 20 miljarder kronor fram till 2025. Höjningen ska i flera steg med 5 miljarder per år mellan 2022 och 2025. Försvarets budget kommer med denna höjning uppgå till 84 miljarder kronor år 2025. Höjningen ska finansieras av en ny bankskatt som presenterades av finansminister Magdalena Andersson.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa Försvarsberedningen menar i rapporten att det säkerhetspolitiska läget i Europa successivt har försämrats och att Ryssland bär huvudansvaret för detta. Rapporten konstaterar vidare att ryska beslut fattas inom en snäv krets vilket medgör snabba beslut, något som Försvarsberedningen menar kan leda till att dessa beslut sker hastigt och oöverlagt. Vidare anförs att stabiliteten och respekten för de normer, samarbeten och institutioner som bildar den europeiska säkerhetsordningen har minskat. Till detta konstaterar rapporten att utvecklingen i Asien med ett allt starkare Kina sannolikt kommer medföra ett ökat amerikanskt engagemang i den världsdelen vilket kan medföra reducerade möjligheter för USA att engagera sig i Europas säkerhet. Försvarsberedningen anser därför att Europas stater därför måste ta större eget ansvar för säkerhet och stabilitet och att detta endast kan ske genom europeiskt samarbete och en solidarisk säkerhetspolitik. Försvarsberedningen menar att "Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.".
Försvarsberedningens förslag Försvarsberedningen föreslog att Försvarsmaktens krigsorganisation skulle öka från 60.000 man till 90.000 i krigsorganisation 2021. I syfte att trygga personalförsörjningen föreslog beredningen att antalet grundutbildade värnpliktiga skulle öka från 4000 till 8000 årligen. För att finansiera utökningen angav beredningen att Försvarsmaktens anslag senast år 2025 borde uppgå till 84 miljarder kronor, motsvarande 1,5 % av BNP.
Vad gäller konkreta förändringar föreslog beredningen bland annat följande: