miniatyr|Fagerviks herrgård. Christian Friedrich Schröder, född 1722 i Bielefeld i Westfalen, död 12 juli 1789 i Åbo, var en tysk murarmästare och arkitekt verksam i Sverige och Finland. Han var stadsarkitekt och ålderman i murmästarämbetet i Åbo under mer än tre decennier och fick ett avgörande inflytande över stadens bebyggelse, bland annat genom att leda återuppbyggnaden efter branden 1775. Utanför Åbo är han känd för en rad herrgårdsanläggningar, däribland Fagervik och Svartå. Hans stilar var rokoko och franskklassicism.

Biografi Christian Friedrich Schröder fick sitt gesällbrev i tyska Egersberg 1741 och var under tolv år gesäll i Stockholm, varav fem år verkgesäll hos Pehr Westrell d.ä. Han nekades att bli mästare av Murmästareämbetet 1755, troligen på grund av bedömd överetablering av murmästare i staden. År 1756 begärde han inför samma murmästarämbete att få bli mästare i Åbo, vilket beviljades. Han var sedan verksam som stadsarkitekt och ålderman i murmästarämbetet i Åbo under mer än tre decennier från 1756.

Schröder rekryterades till Åbo genom handlanden Christian Trapp, som företrädde staden vid riksdagen 1755–1756 och hade i uppdrag att leta reda på kunniga murmästare. I januari 1756 meddelade Trapp att han i Stockholm hade träffat Schröder, som var villig att flytta till Åbo om han beviljades sex frihetsår från skatterna. Magistraten lovade att villkoret skulle uppfyllas, och i september 1756 anlände Schröder till staden.

De inhemska murmästarna tog emot Schröder med stort ogillande. När han skulle insättas som ålderman i murmästarämbetet uteblev mästarna från tre på varandra följande sammanträden. Först när politieborgmästaren Roos flyttade skrålådan till rådhuset och sammankallade dem på nytt vågade de inte längre motsätta sig, och Schröder utsågs till ålderman.

Verksamheten i Åbo I Åbo svarade han för Åbo domkyrkas tornspira, som redan hade påbörjats 1739, en ny bro över ån, landshövdingens eller hovrättspresidentens hus liksom sockerbruket. Han planerade ett flertal privatbyggnader, särskilt återuppbyggnaden av den nordvästra delen av Åbo efter en brand 1775. Vid arbetet med domkyrkans tornspira underkändes hans ritning av överintendentsämbetet 1759, och arkitekten Carl Fredric Adelcrantz fick upprätta en ny. När den nya ritningen anlände till Åbo hade Schröder emellertid redan byggt allt utom den översta spiran, och tornbygget avslutades samma år.

Schröders relation till magistraten var inte alltid friktionsfri. Under flera år drog han sig för att avlägga borgared och betala burskapsavgiften, troligen eftersom han var osäker på om han skulle få tillräckligt med arbete i staden. Först under hot om böter avlade han eden inför magistraten den 20 juli 1761, och burskapsavgiften uppges fortfarande vara obetald i november 1762.

Konflikter med inhemska murmästare Konflikterna med stadens övriga murmästare återkom under hela Schröders verksamma tid i Åbo. Redan 1761 beklagade sig fem inhemska mästare hos magistraten att Schröder lade beslag på alla tillgängliga gesäller och lärpojkar. Schröder svarade att han inte kunde göra någonting åt saken, eftersom alla självmant sökte sig till honom.

Situationen förvärrades efter branden 1775. Den 3 februari 1776 inlämnade sex inhemska murmästare en skrivelse till magistraten med begäran om en extraordinarie ämbetsrätt för att behandla de brott mot 1720 års kungliga skråordning som åldermannen Schröder påstods ha gjort sig skyldig till. Magistraten beslöt dock att inte vidta några åtgärder. Kort därefter, i mars 1776, förordnade landshövding C.J. Rappe att endast de som uppvisade ritningar i angiven skala fick tillstånd att bygga i staden, och att Schröder hade utsetts att upprätta dessa ritningar. Magistraten beslöt i anslutning därtill att inga andra ritningar skulle godtas till granskning än dem Schröder hade författat, vilket i praktiken innebar att de inhemska murmästarna kunde bygga självständigt endast om Schröder hade gjort ritningarna.

Konflikterna belyser den historiska övergången från hantverkare till arkitekt som yrkesroll. Tidigare hade varje murmästare varit både arkitekt, byggmästare och murare. Med Schröders tillträde måste hantverkarna finna sig i att planeringsarbetet gavs åt särskilda arkitekter, vilket på sikt innebar en beskärning av deras personliga insats, sänkt inkomstnivå och social deklassering.

Herrgårdar och senare verksamhet Utanför Åbo bestod hans verksamhet i att planera rådhuset i Raumo samt ett flertal herrgårdar och mililtieboställen. Hans byggnader hade vanligen mansardtak och var ockrafärgade. Hans utgångspunkt var Carl Wijnbladhs mönsterböcker från 1756 och 1757, men på 1780-talet övergick han till en nyklassicistisk stil med Erik Palmstedt som förebild.

När bergmästaren Magnus Linder år 1783 beställde ritningar till den nya mangårdsbyggnaden på Svartå bruk levererade Schröder ett förslag i tidstypisk fransk stil. Linder sände ritningarna vidare till arkitekten Erik Palmstedt i Stockholm för omarbetning, och när byggnaden stod färdig 1792 var den i det stora hela uppförd enligt Schröders ritningar men med alla detaljer utförda enligt Palmstedts anvisningar. Händelsen illustrerar hur Schröders stil vid denna tid börjat uppfattas som omodern.

Schröder var gift med Anna Catharina Soltendig. Han avled i Åbo år 1789 efter att i trettiotre år ha verkat som ålderman för murmästarämbetet i staden.

Verk i urval Bevarade byggnader i Åbo och Raumo Åbo sockerbruk vid Västra strandgatan 7 (1757-1758) Finska hushållningssällskapet vid Tavastgatan 26, uppfört som privatbostad (1760–1762), sedan landshövdingsresidens och residens för hovrättspresidenten Rådhuset i Raumo (1776) Saltmagasin (1776–1777) med en liten bodbyggnad i sten och ett vinkelhus i trä (1787) vid Västra strandgatan 27

Schröders herrgårdar enligt arkivuppgifter Ala-Lemu i S:t Karins (1767) Viksberg i Pemar (i trä 1769, i sten 1774) Tykö bruk i Bjärnå (1770) Fagervik i Ingå (sjöflygeln 1762, huvudbyggnaden 1775, den andra flygeln 1780) Svartå i Karis (1792)

På basis av arkitektoniska drag Schröder tillskrivna Paddais i Sagu (1762) Ekstensholm i Nådendals landskommun (1763) Nuhjala i Vemo (1764) Lemsjöholm i Villnäs (1767) Björkboda i Dragsfjärd (1783) Haaroinen i Mellilä (1790)

Av Schröder moderniserade gårdar Villnäs i Villnäs (1761) Sundholm i Nykyrko (1768)

Av Schröder planerade tjänsteboställen Saaris i Mietois (1779) Selkis (Selkee) i Mouhijärvi (1787)

Bildgalleri

Källor

Gardberg, C.J: Murmästarna i Åbo och deras mästerstycken, 1721–1859, Åbo stads historiska museums årsskrift 26–27, 1962–1963, Åbo Koskinen, R: Kartanot ja virkatalot Turun kaupunginarkkitehti Christian Friedrich Schröderin tuotannossa (Herrgårdar och tjänsteboställen i stadsarkitekten i Åbo Christian Friedrich Schröders produktion), Diss. Åbo universitet 2012

Externa länkar

Kategori:Svenska arkitekter under 1700-talet Kategori:Finländska arkitekter under 1700-talet Kategori:Tyska arkitekter under 1700-talet Kategori:Födda 1722 Kategori:Avlidna 1789 Kategori:Män Kategori:Personer från Bielefeld